×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Utse en Djävulens advokat på arbetsplatsen och låt personen bära en särskild tröja. Det kan vara ett sätt att få fart på de kritiska diskussionerna, säger organisationsforskare Mats Alvesson.
Foto:  André de Loisted

    Utse en Djävulens advokat på arbetsplatsen och låt personen bära en särskild tröja. Det kan vara ett sätt att få fart på de kritiska diskussionerna, säger organisationsforskare Mats Alvesson. Foto: André de Loisted

  • Foto: André de Loisted

    Foto: André de Loisted

  • Med en sådan här t-shirt är det svårt att jönsa med på möten, konstaterar Mats Alvesson. Foto: André de Loisted

    Med en sådan här t-shirt är det svårt att jönsa med på möten, konstaterar Mats Alvesson. Foto: André de Loisted

Professor på dumhetsjakt

2018-09-20

Tidningen Vision nr 6 2018. Vart tog det kritiska tänkandet vägen? Organisations­professorn Mats Alvesson ser ett arbetsliv fullt av styrdokument och floskler och konstaterar att ”funktionell dumhet” är den kanske viktigaste framgångsformeln för den som vill göra karriär. I alla fall på kort sikt.

Sitter du av möten utan att fråga dig om det är slöseri med tid? Går du på utvecklingssamtal även om de inte leder till utveckling och refererar till organisationens värdegrund utan att grubbla över om den säger något av värde?

I så fall präglas ditt beteende av funktionell dumhet. Det är ett begrepp som professor Mats Alvesson har lanserat utifrån sin forskning om hur och varför anpassligheten breder ut sig i dagens arbetsliv.

Han tar emot i ett rum belamrat med böcker, rapporter och kompendier på tredje våningen på Ekonomihögskolan i Lund. Strax intill har sociologen Roland Paulsen sin arbetsplats, vars forskning om tomt arbete präglat av dödtid och sysslolöshet – snarare än högt tempo och stress – har beröringspunkter med Mats Alvessons egen. De två motvalsarna är förmodligen landets främsta kritiker av arbetlivets styrning och organisering.

– Visst, det finns likheter i vår forskning, men slutsatserna är väldigt olika. Rolands är att vi borde jobba mindre, min att vi kan leverera en bättre samhällsservice till medborgarna om vi blir mer kritiska och ställer problematiserande frågor.

Nyligen kom den svenska översättningen av hans bok ”Dumhetsparadoxen – den funktionella dumhetens fördelar och fallgropar”, som han skrivit tillsammans med forskaren André Spicer. Paradoxen innebär i korthet att organisationer anställer välutbildade medarbetare som i slutändan gör meningslösa saker. Boken är en svidande vidräkning med ett arbetsliv som tycks besatt av yta och enkla slagord snarare än innehåll och komplexitet.

Hur har vi hamnat där? På en bondgård eller liten fabrik finns en återkoppling till vad som fungerar och inte fungerar, konstaterar Mats Alvesson. Men till exempel i en kommun eller statligt verk saknas ofta tydliga återkopplingsmekanismer, vilket gör verksamheten svår att utvärdera.

Förväntningar från omvärlden och krav från tillsynsmyndigheter gör det viktigt att visa att man är framgångsrik och har ryggen fri. Då gäller det att med emfas basunera ut att man är allt det man vill vara – en toppmodern organisation med hög kompetens och formellt oantastlig verksamhet.  

– Numera producerar de flesta papper, policys och planer och inte produkter i gängse mening. Snitsiga powerpoint-presentationer och tjusiga policydokument smäller ofta högre än goda resultat. Det blir viktigare att förmedla bilden av framgång än att faktiskt vara framgångsrik.

Denna attityd skapar en näringsrik mylla för allehanda visions- och värdegrundsarbete, impression management som det brukar kallas. Svulstiga formuleringar om kompetens, effektivitet, hållbarhet, visioner, innovationer, mångfald och jämställdhet hindrar – snarare än hjälper – organisationen att ta tag i faktiska problem, anser Mats Alvesson.

– Om någon missköter sig på jobbet ska alla arbeta med värdegrunden och rutinerna ska ses över. Ingen blir uthängd eller kränkt, men sannolikheten att man verkligen får bukt med problemen är liten.

Övertron på ledarskapet är en del av problemet, enligt Mats Alvesson. Centreringen kring chefen som stjärnan i solsystemet gör att medarbetarna tar följarposition och blir passiva.  

Så hur ska man vara för att passa in och premieras i en sådan organisation? Här kommer hans begrepp funktionell dumhet in i bilden. ”Funktionell” för att idealmedarbetaren fungerar väl innanför de givna ramarna, ”dumhet” för den svaga förmågan eller viljan till reflektion och kritiskt tänkande.

– Funktionell dumhet är den kanske viktigaste framgångsformeln för den som vill göra karriär i en sådan organisation.

Det är en nattsvart bild du målar upp. Har du täckning för den?

– Det är ingenting jag kan bevisa med siffror, men det är ett mönster som träder fram i mina studier. Folk som gör karriär ska helst vara politiska korrekta, glida undan komplikationer och inte krångla till saker. Det sker en slags selektiv fördumning.     

Är det inte vanskligt att prata om dumhet?

– Jo, det kan vara en fara om man bara ser ­dumheten hos andra. Då är det inte så lyckat, men meningen är att man ska se den också hos sig själv.

Han påpekar att funktionell dumhet inte handlar om obegåvade människor eller lågt IQ, utan om rimligt kompetenta medarbetare som tänker innanför boxen, rationaliserar sin opportunism och följer auktoriteterna för dagen. Begreppet fångar in det Mats Alvesson kallar dumhetsparadoxen.

– Trots att det handlar om välutbildade medarbetare finns en förväntan att de ska vara medgörliga och okritiska. Det är en del av normaliteten, hur vi förväntas vara.

Och fördelarna är många, i alla fall på kort sikt, enligt Mats Alvesson. Jobbet flyter på, personen smälter in i arbetsgruppen, får uppskattning av chefen, vilket ger goda chanser till befordran.

Men på längre sikt finns en baksida, både för den enskilde och för organisationen som helhet.

– Många slås av tvivel, känner att något är fel och blir cyniska. När medarbetare håller inne med sin kritik och ignorerar motsägelser börjar de också blunda för verkliga problem på arbetsplatsen.

Men funktionell dumhet är inte bara en enkelriktad återvändsgränd. Den kan också vara fröet till mer djupgående förändring.

Den medarbetare som inte anpassar sig, byter jobb eller resignerar i cynism kan försöka sticka hål på ballongen. För att lyckas har Mats Alvesson några råd på vägen: Först och främst måste man se till att ha rätt. Minst lika viktigt är att försöka få med sig andra på arbetsplatsen.

– Det gäller att på ett ödmjukt och respektfullt sätt peka på problemen. Inte komma med färdiga lösningar utan fråga om detta är ett rimligt arbetssätt?

Är denna metod meningsfull? Kan vi använda tiden på ett bättre sätt? Svaret att så gör alla andra eller så har vi alltid gjort, duger inte. Det ska finnas sakskäl som ska prövas i en öppen diskussion på arbetsplatsen.

– Vad håller och vad håller inte? Jag är övertygad om att mycket av arbetet med styrdokument och värdegrunder skulle man helt kunna sluta med. 

Hur öppnar man för de kritiska rösterna? Ett förslag från Mats Alvesson är att skapa en roll som djävulens advokat på arbetsplatsen med uppgift att peka på det som inte fungerar och granska verksamhetens normer kritiskt. Efter tre månader går uppdraget vidare till någon annan i arbetslaget.

– Kanske ska personen till och med ha en tröja på sig där det står Djävulens advokat. Då kan man inte sitta och jönsa med. Då tror jag att man får en normförskjutning som gör folk mer benägna att tänka kritiskt.

Så vad ser Mats Alvesson i spåkulan? Mer funktionell dumhet eller mindre?

– Många har intresse av att det bara fortsätter. Allt från varumärkesexperter och kommunikatörer till ledarskapscoacher och organisationskonsulter. Kommuner anställer informatörer i rasande takt för att sprida en positiv bild av den egna verksamheten.

– Folk vill inte ha produktiva jobb i dag, det ska vara lite tjusigt och abstrakt.

Hur är en arbetsplats som präglas av funktionell smarthet?

– Ett ställe där de anställda är benägna att tänka själva. De funderar på vad som är rimligt och ändamålsenligt och för fram sina synpunkter utan alltför mycket självcensur eller ångest.

Vad krävs för att skapa ett sådant klimat?

– Att människor visar lite mod och integritet. Och att de får stöttning från sin omgivning när de gör det. 

Artiklar

Att ha en arbetsgivare som är flexibel och förstående gör det möjligt för trebarnspappan Ernesto Garzón att arbeta heltid. Foto: Rickard Kilström

Hämta, lämna, hinna, orka...

Tre av fyra tycker att det är stressigt att få ihop kraven på jobbet med att vara förälder. De flesta får ingen avlastning vid vab och för många som gått ner på deltid är det bara lönen som krympt, inte mängden arbete. Det visar Tidningen Visions undersökning.  för 18 timmar sedan

Nicole Areskoug har en arbetsgivare som är mycket positiv till att anställa småbarnsföräldrar. Här är hon och dottern på en pick-nick tillsammans med brukare och kolleger. Foto: André de Loisted

Nu funkar heltid för Nicole

Nicole Areskoug kan oftast anpassa sina arbetstider efter dotterns sovtider och bestämmer själv om hon ska jobba hemifrån eller vara på kontoret. Det är några av de saker som bolaget God assistans syd infört för att bli föräldravänliga.  för 18 timmar sedan

Under åren på hög­stadiet i hemstaden Kalmar började Lena Hallengren se orätt­visorna i samhället. Därför engagerade 
hon sig politiskt. Foto: Marc Femenia

Hon vill laga skyddsnäten

Socialminister Lena Hallengren (S) står inför stora utmaningar. I glappen mellan välfärdssystemen faller både unga som mår dåligt och psykiskt sjuka ner och bristen på resurser gör att anställda flyr socialtjänsten eller bränns ut.  för 18 timmar sedan

Hur flyttar man en kyrka?

Fem frågor till Tommy Stridsman fastighets- och kyrkogårdschef i Kiruna pastorat.  för 19 timmar sedan

Till arkivet

Mats Alvesson

Ålder: 61 år.
Titel: Professor i ­arbetsorganisation och ledning.
Arbetsplats: Ekonomi­högskolan vid Lunds universitet.
Doktorsavhandling: Disputerade 1983 på ­avhandlingen ”Organisationsteori och teknokratiskt medvetande”.
Bor: i Lund.
Fritid: ”Har inte så mycket fritid”.

Grundade CMS

  •  Mats Alvesson är en av grundarna av forskningsfältet Critical Management Studies, CMS.
  • Det är en forskningsriktning som kritiskt undersöker arbetslivets ledning och organisation.
  • Särskilt skeptisk är man mot överdrivna hierarkier, övertro på ledarskap och organisationsformer som är förtryckande.

Fyra begrepp som Mats Alvesson använder

1) Dumhetsledning. Försök att få personal att sluta tänka själva och rätta in sig i ledet. Förföra med hjälp av floskler.

2) Negativ kapacitet.En förmåga att undgå att dras in i ogrundad positivitet. En benägenhet att uppmärksamma vad som inte fungerar.

3) Normativ press. Tryck mot att anpassa sig till gängse normer. Påtryckning att inte komma med avvikande värderingar.

4) Självfördumning. En oförmåga att reflektera. Stark benägenhet att anamma dominerande tankesätt utan kritisk reflektion.

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb