×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Enligt Isabelle Karlsson finns nu ett tydligare fokus på att det är just barnen som man skriver för. Foto:  Tomas Bergman

    Enligt Isabelle Karlsson finns nu ett tydligare fokus på att det är just barnen som man skriver för. Foto: Tomas Bergman

  • Foto: Tomas Bergman

    Foto: Tomas Bergman

  • Snart kommer alla socialsekreterare på enheten att genomgå den webbutbildning som SKL tagit fram. Foto: Tomas Bergman

    Snart kommer alla socialsekreterare på enheten att genomgå den webbutbildning som SKL tagit fram. Foto: Tomas Bergman

  • En utmaning kommer att bli att se till att de nya kunskaperna hålls levande, menar Emma Strandberg. Foto: Tomas Bergman

    En utmaning kommer att bli att se till att de nya kunskaperna hålls levande, menar Emma Strandberg. Foto: Tomas Bergman

Mer tid över för barnen

2018-10-23

Tidningen Vision nr 7 2018. En stor del av socialsekreterarens tid går till dokumentation. Det har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) försökt ändra på genom projektet Förbättrad dokumentation. Socialsekreteraren Isabelle Karlsson som deltagit är nu mer trygg i sitt arbete.

I rum längs två långa korridorer arbetar de omkring 20 socialsekreterarna på enheten för barn och unga i Luleå kommun. De flesta sitter och skriver på sina datorer. Isabelle Karlsson har arbetat på enheten i tre år och hon har runt 20 egna klienter. Varje vecka har hon i genomsnitt två till fyra möten med olika barn. Övrig tid går till exempelvis andra möten, telefonsamtal och dokumentation. Efter projektet har hon dock lärt sig mer om vad hon behöver dokumentera och inte, vilket inneburit en tidsvinst.

– Jag känner att jag har fått mer tid till annat. De delar av mitt arbete som innefattar dokumentation går snabbare nu, säger Isabelle Karlsson.

Regeringens tidigare nationella samordnare inom barn- och ungdomsvård, Cecilia Grefve, besökte under 2015–2017 ett 50-tal kommuner. Det framkom då att många anställda inom barn- och ungdomsvården var osäkra på vad som skulle dokumenteras, och hur mycket. Det var utgångspunkten för projektet Förbättrad dokumentation som finansierats av regeringen.

Marta Nannskog har arbetat som sakkunnig i projektet på SKL.

– Att det läggs alldeles för lite tid på att prata med barn och unga, och för mycket tid på dokumentation, bidrar till en dålig arbetsmiljö för socialsekreterarna.

Då Isabelle Karlsson påbörjade sin anställning fick hon, som ett led i upplärningen, muntliga instruktioner kring dokumentation. På enheten finns dock, så vitt Isabelle Karlsson vet, ingen handbok som klargör vad lagen säger om dokumentation. 

– Är man osäker får man gå på känsla och då blir det lätt att man skriver för mycket. Man vill inte missa något.

Kollegorna på enheten tar också hjälp av varandra när de är osäkra.

– Det gör också att till exempel en journalanteckning tar längre tid, när man måste fundera på vad som gäller, säger Isabelle Karlsson.

En del av projektet har gått ut på att just klargöra vilka dokumentationskrav som finns enligt lag. Marta Nannskog menar att det är ett generellt problem att socialsekreterare har för lite kunskap om det, något som också bekräftas av projektets förstudie.

– För att hålla ryggen fri har man hellre dokumenterat för mycket än för lite.

Marta Nannskog menar att det tidigare har funnits en uppfattning om att utförlig dokumentation hjälper klienterna. Förstudien till projektet har dock visat att klienterna önskar just kort, tydlig och saklig information. Ett ytterligare syfte med projektet har varit just att göra unga mer delaktiga i beslut som rör dem.

– När det är för utförligt finns en risk att det blir värderande, säger Marta Nannskog.

Forskning på området, som presenteras i SKL:s slutrapport om projektet, visar en samstämmig problembild vad gäller etiska risker vid alltför omfattande och irrelevant dokumentation. Det handlar också om vilket språk som används i dokumentationen. Det kan ha betydelse för vilken bild som skapas av barn och familjer, vilket kan påverka deras sociala identiteter.

Isabelle Karlsson har aldrig fått någon feedback direkt från klienter gällande hennes dokumentation. Men efter projektet har hon börjat fundera mer kring vem hon riktar sig till i sitt arbete. 

– Jag tänker mer på att jag skriver för barnen, och inte för mig.

Vad har du lärt dig mer konkret?

– Att dokumentationen ska vara tillgänglig för klienten, kortfattad och lätt att följa. Nu tänker jag mer på vad som faktiskt är relevant från till exempel ett möte.

Isabelle Karlsson ser inte att effektiviseringen inneburit att något gått förlorat. Det finns dock fler områden där mer kunskap behövs. 

– Vi behöver mer utbildning vad gäller dokumentation av enskilda insatser.

Isabelle Karlsson fortsätter.

– Det hänger också på hur det fungerar i praktiken, med IT-stöd och så. Man måste till exempel kunna länka till dokument på ett enklare sätt.

En annan fråga som är viktig är hur man ska föra in det nya arbetssättet i verksamheten i stort. På enheten där Isabelle Karlsson arbetar var det ett fåtal socialsekreterare som deltog i projektet. De har redovisat inför de andra vad de lärt sig.

– Men det är nog svårt för andra att använda sig av våra kunskaper på ett mer utförligt sätt, säger Isabelle Karlsson. 

SKL har tagit fram en webbutbildning som kommuner kan köpa in. Förhoppningen är att kunskaperna från projektet ska få större spridning. Emma Strandberg, enhetschef på barn
och unga i Luleå, berättar att alla socialsek­reterare på enheten ska ta del av webbutbildningen.

– Sen behöver vi bevaka att de nya kunskaperna hålls levande. Vid hög arbetsbelastning är det lätt att falla tillbaka till gamla arbetssätt, säger hon.

Emma Strandberg är även hon positiv till projektet.

– Tidigare har vi ofta använt oss av ett myndighetsspråk som klienten kanske inte alltid förstod. Nu arbetar vi med att belysa vem som är mottagaren.

Isabelle Karlsson anser att projektet var nödvändigt för att våga göra annorlunda.

– Att testa nytt, utan att någon kontrollerar, skulle jag inte göra på egen hand.

Susanna Forssblad

Artiklar

Trots en extra satsning på medicinska sekreterare i Landstinget i Kalmar län tycker Elisabeth Ingesson att lönepåslagen är otillräckliga. Bland annat för att snittlönerna ligger lägre än undersköterskornas. Foto: Sara Winsnes

Så mycket ökade lönerna i år

Löneökningar på över 2,7 procent för många av Visions medlemmar. Det blev resultatet av den lokala lönerundan 2018. I kommunerna gick det ungefär som i fjol. Men i landsting och regioner syns en positiv tendens.  2018-10-26

Hampus Savolainen och Maria Sten-Lundgren jobbar i Högsby kommun där Visions medlemmar fått en löneökning på i snitt 4,0 procent. Foto: Mattias Johansson

Högst höjning i Högsby

Hur mycket Visions medlemmar i kommunerna fått i lönepåslag varierar kraftigt över landet. Småländska Högsby toppar löneligan bland de kartlagda kommunerna med i snitt 4,0 procents löneökning medan norrbottniska Överkalix ligger lägst med 1,8 procent.  2018-10-26

Illustration: Marie Åhfeldt

Är du den nya kraften?

Varför engagera sig fackligt när man har så mycket annat att stå i? För att du lär dig mycket och kan förbättra villkoren och arbetsmiljön för dina kolleger, lyder svaret från Vision-ombuden själva.  2018-10-26

Tack vare att Maud Tibblin och Lena Hillberg uppmärk­sammade Vision 
på att ersättningen för helgarbetet 
verkade vara orimligt låg får 
nu drygt 20 tand­skötskor dela på 
1,3 miljoner kronor. Foto: Johan Wahlgren

De fick för lite lön i tio år

Tandsköterskor på Folktandvården i Uppsala län får mellan 1 300 och 100 000 kronor retroaktivt.  2018-10-22

Till arkivet

projektet

  • Projektet genomfördes av SKL 2017–2018 och omfattade 134 socialsekreterare i 29 kommuner.
  • I projektet ingick bland annat en förstudie, webbsändningar, workshops och uppföljning av arbete som gjorts av socialsekreterarna mellan träffarna.
  • Ett exempel på en övning var att granska sina egna journalanteckningar utifrån gällande föreskrifter.
  • En utförlig beskrivning av projektet och dess resultat finns redovisad i rapporten Förbättrad dokumentation från SKL.

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb