×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro, Kivra eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Dialog är bättre än stängda dörrar. Så lyder Anette Anderssons strategi som samordnare mot våldsbejakande extremism i Ludvika kommun. Foto: Claes Söderberg

    Dialog är bättre än stängda dörrar. Så lyder Anette Anderssons strategi som samordnare mot våldsbejakande extremism i Ludvika kommun. Foto: Claes Söderberg

  • Anette Andersson minglar på Mångkulturdagen i Ludvika. I rummet där nazis­terna har plågat kommunfullmäktige är det nu ett helt annat budskap som sprids. Foto: Claes Söderberg

    Anette Andersson minglar på Mångkulturdagen i Ludvika. I rummet där nazis­terna har plågat kommunfullmäktige är det nu ett helt annat budskap som sprids. Foto: Claes Söderberg

Hon för dialog med nazisterna

2018-11-29

Tidningen Vision nr 8 2018. Hon har både kallats folkförrädare och anklagats för att normalisera rasism. Anette Andersson är samordnaren som ska försvara det öppna samhället i kommunen som beskrivs som ett nazistfäste.

Hur gick det till egentligen? Hur kunde en handfull nazister sprida skräck i kommunen? Få politiker att tystna i fullmäktige och själva demokratin att darra?

På ytan ter sig svaret nästan fjuttigt. I kommunvalet 2014 skrev 18 personer, fler var de inte, nazisten Pär Öbergs namn på Sverigedemokraternas blanka valsedlar. Det räckte för att Nordiska motståndsrörelsen, NMR, skulle få en plats i Ludvikapolitikens finrum.

Fortsättningen blev allt annat än trivial. Öberg nöjde sig inte med att lämna in motioner, hans partikamrater filmade fullmäktigemötena och lade ut på nätet. Ibland var stämningen uppeldad och språket hätskt. De politiska motståndarna fick höra att de var folkförrädare och lögnare.

Vissa politiker ville inte längre kliva upp i talarstolen. Rädslan och obehaget spred sig. Nazisterna ordnade torgmöten, satte upp affischer och försökte värva utanför skolor. De utgjorde en mycket liten minoritet i Ludvika, men syntes och hördes allt mer.  

Någonting måste göras, ansåg övriga politiker. I januari 2017 beslutade kommunstyrelsen att en ny tjänst som samordnare mot våldsbejakande extremism skulle inrättas. Anette Andersson, som då var säkerhetssamordnare, anmälde sitt intresse direkt:

– Jag har svårt att tänka mig något viktigare, ytterst handlar det ju om att försvara vår demokrati. Dessutom får jag vara med och forma en ny verksamhet och bestämma hur arbetet läggs upp. Jag är ingen förvaltartyp så det här passar mig perfekt.    

En kylslagen oktoberdag en dryg månad efter valet minglar Anette Andersson runt i Folkets hus. I huset där nazister under den gångna mandatperioden har plågat fullmäktige är det nu ett helt annat budskap som sprids.

För elfte året ordnas Mångkulturdagen med mottot att integration är ett gemensamt ansvar. Ett föredrag handlar om mångfaldens möjligheter, ett annat om hur islam kan spela en positiv roll i ett nytt Sverigebygge.

Anette Andersson hejar, småpratar och lyssnar. Ett föredrag av Milad Mohammadi berör henne särskilt. Han kom till Sverige som tvååring, blev färdig jurist och statsvetare vid 22 och är i dag en uppskattad talare med budskapet att olikhet ger de största möjligheterna.

– Hans berättelse visar hur viktigt det är att bli sedd och mött av andra människor för att
vi ska växa och känna oss delaktiga. Det är universella behov som gäller alla, inte bara invandrare.

I rollen som samordnare mot våldsbejakande extremism hamnade Anette Andersson snabbt i hetluften. Hon var färsk på jobbet när en norsk tidning publicerade ett foto där hon skrapade bort ett NMR-klistermärke.

Bilden uppmärksammades tydligen i nazistkretsar. Ett par dagar senare satt ett stort klistermärke utanför hennes villa med texten ”reserverat för folkförrädare” med en bild på en snara.

– Det var knappast någon tillfällighet. Jag skulle hämta tidningen när jag såg det, jag blev helt paff. Först blev jag skrämd, men sedan mest förbannad.

Som samordnare har hon också blivit måltavla för antirasister. På ett möte med handlarna i centrum inför första maj i våras vädrades oron för bråk med anledning av det demonstrationstillstånd som NMR hade fått.

Anette Andersson förklarade att oron antagligen var obefogad. Att NMR är måna om att uppfattas som ett normalt parti och att risken därför är liten att de ställer till med bråk. En journalist snappade upp uttalandet och antirasister i länet rasade.

Eller som Anette Andersson uttrycker det: det blev ett jävla liv. Hon anklagades för att normalisera rasism, till och med för att vara med i NMR och kommunchefen fick brev om att den värdelösa samordnaren borde sparkas.

– Det är så tragiskt. Det som gör mig rädd är inte i första hand NMR, utan den snabba spridningen av falsk information och de medvetna missförstånden.

Yttrandefriheten och demonstrationsfriheten gäller alla, även NMR. Det håller hon stenhårt på, vilket inte är helt okontroversiellt i en stad där nazistmöten på torget och flygblad i brevlådan har blivit vardagsmat.

Vi pratar om en våldsbejakande organisation som står långt ifrån de demokratiska värderingarna. Varför värna deras rättigheter?

– Det är klart att det är otroligt obehagligt om de åker förbi ditt hus eller filmar dig i fullmäktige, men det är trots allt inte kriminellt. Tullar vi på deras friheter, måste vi snart börja tulla på våra egna. Så länge de håller sig inom lagens råmärken har de faktiskt rätt att finnas.

Dialog är bättre än stängda dörrar. Så kan man sammanfatta Anette Anderssons strategi. Relationen med NMR beskriver hon som korrekt och professionell.

– Vissa är kritiska till att jag pratar med dem, men jag tror inte att det gör dem farligare. De är också människor. Och någon vill hoppa av är det samhällets skyldighet att finnas där. Vart skulle de vända sig om alla dörrar är stängda? 

Bara sju kommuner i landet har inrättat heltidstjänster för att motverka våldsbejakande extremister varav Ludvika är den minsta. Någon färdig mall för arbetet finns inte och Anette Andersson söker sig fram.

Veckomötena med polis, skola och socialtjänst har blivit viktiga. Där formas en gemensam lägesbild av extremism, droger, brott och otrygghet i kommunen. Hon har också ett samarbete med länsstyrelsen, Högskolan Dalarna och Centrum mot våldsbejakande extremism, CVE.

Vad krävs då för att förhindra att våldsideologier får fäste? Ett långsiktigt arbete kring mänskliga rättigheter, inkludering och tolerans, lyder Anette Anderssons svar. Främst i skolor och förskolor, men också i arbetslivet.

– Det är inte okej att säga att den som har slöja och heltäckande klädsel ser ut som en påskkärring. Eller att en afrikansk man som går förbi antagligen är på väg att begå en våldtäkt. Det krävs lite civilkurage, men alla har ett ansvar att säga ifrån, oavsett om fördomarna kommer från din arbetskamrat, granne eller nära vän.

Kan ni inte fixa det här? Kan ni inte få bort nazisterna? Som kommunal samordnare möter Anette Andersson ofta en övertro på vad hon och kommunen kan göra.

– Det krävs att alla goda krafter går samman – skolor, företag, organisationer och föreningar. Om det finns goda alternativ att ansluta sig till så vill de allra flesta människor göra det.

Efter en av de hårdast bevakade valrörelserna i landet hade Ludvikaborna hela Sveriges blickar riktade mot sig den 9 september. NMR fick 215 av totalt 16 976 röster, det vill säga 1,3 procent och partiet förlorade sin företrädare i fullmäktige.

En viss lättnad, det kunde varit värre. Så beskriver Anette Andersson sina känslor inför resultatet.

– Men det är trots allt 215 personer som har röstat på NMR. Och runt omkring dem finns barn, flickvänner, grannar och lärare som berörs. Även om partiet inte längre har plats i fullmäktige, så kommer de fortfarande vara närvarande i vår kommun.

I våras sade du att demokratin i Ludvika var hotad. Gäller det fortfarande?

– NMR har sagt att de ska fortsätta filma, men på det första mötet efter valet var de inte där och flera politiker upplevde att det var en helt annan stämning. Jag vet faktiskt inte hur det kommer att bli framöver. 

Artiklar

Kramarna var många, dedikationerna utförliga och kön lång när Stina Wollter signerade sin bok i Uppsala. Foto: Johan Wahlgren

Hon tar kampen mot kroppshetsen

Det blir mycket kramar när Stina Wollter är i farten. Och mycket humor, skärpa och helig vrede när hon blåser till strid mot sjuka skönhetsideal. Nu har Tidningen Visions läsare utsett henne till Årets författare 2018 för boken om sin egen kropp och andras.  2019-01-28

Foto: Jann Lipka

Allt fler har inhyrd kollega

Kommunernas kostnader för bemanningsanställda har tredubblats på fem år. Nu vill facket att man satsar mer på personalen i stället. Tidningen Vision har pejlat läget bland den befintliga personalen. Hur ser man på sina konsultkolleger?  2019-01-21

Zodwa lyckades ta sig ur våldspiralen. Foto: Lasse Nilsson

Fri från våldet

Våld och trakasserier mot kvinnor är ett enormt problem i södra Afrika. I det lilla kungadömet Swaziland är situationen särskilt allvarlig. ­Varannan kvinna har utsatts för våld, främst i hemmet men också på jobbet. Administratören Zodwa lyckades ta sig ur våldsspiralen med hjälp av facket.  2019-01-21

Ulf Elm är kritisk till att så många anställda inte får semesterdagsväxla.  Foto: Mats Samuelsson

Extra ledighet upp i rök

Sedan flera år har anställda i Växjö kommun kunnat semesterdagsväxla, en uppskattad förmån som gett många möjlighet att få några lediga dagar i utbyte mot att de avstår semestertillägget. Men i år kommer ingen av de cirka 2 300 anställda på omsorgsförvaltningen att kunna byta.  2019-01-25

Till arkivet

Anette Andersson

Titel: Samordnare mot våldsbejakande extremism.
Arbetsplats: Stadshuset i Ludvika.
Ålder: 50 år.
Bor: Hus i Ludvika.
Fritidsintresse: Vara ute i skogen, konst och resor.
Senaste ljudbok: Jag går över det frusna gräset av Margareta Lindholm.

Nationell Samordning

  • 2014 beslutades att en Nationell samordnare mot våldsbejakande extremism skulle utses. Uppdraget avslutades när slutbetänkandet lämnades över till regeringen.
  • I januari 2018 startade i stället det permanenta Centret mot våldbejakande extremism med upp- draget att stärka det förebyggande arbetet.

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb