×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Foto: Jann Lipka

    Foto: Jann Lipka

  • De täta kontakterna med kollegerna
gör att Linda Zaragoza kan ­hålla många bollar i ­luften. Som projekt­ledare passar det ­aktivitetsbaserade ­kontoret henne perfekt. Foto: Anna Rehnberg

    De täta kontakterna med kollegerna gör att Linda Zaragoza kan ­hålla många bollar i ­luften. Som projekt­ledare passar det ­aktivitetsbaserade ­kontoret henne perfekt. Foto: Anna Rehnberg

Trendkontor väcker känslor

2017-10-27

Tidningen Vision nr 7 2017. Chickenrace om bästa platsen och jobbsamtal på toa. Eller samarbets­explosioner och kreativ frihet. Aktivitetsbaserade kontor omges av oro, myter och storstilade ­förväntningar. Men hur är det egentligen att ­arbeta där? Vi har frågat dem som vet.

Aktivitetsbaserat är den hetaste kontorstrenden just nu. För de flesta går nog tankarna till unga företag i IT-branschen och deras lekfulla lokaler med hängmattor, rutschkanor, boxbollar och växtväggar, men inom offentlig sektor är det stramare utformning som gäller.   

Grundprincipen är att ingen har ett eget skrivbord och att lokalerna delas upp i zoner för olika typer av aktiviteter – de anställda flyttar runt mellan tysta delar, mötesrum och kreativa miljöer.

– Man kan se det som en anpassning till det digitala arbetslivet. Nu finns tekniken som gör flexibla kontorslösningar möjliga. Vissa gör det för att uppmuntra till samarbete och innovationer, andra för att spara pengar på ytbesparingen, säger Lena Lid Falkman, som forskar om kontorsmiljöer vid Handelshögskolan i Stockholm.

Dessa flexibla arbetsplatser är en relativt ny företeelse och forskningen om hur personalens hälsa och produktivitet påverkas är än så länge begränsad. Över 600 kommunanställda som arbetar i aktivitetsbaserade kontor har berättat om vad de tycker i Tidningen Visions undersökning.

Totalt sett är 54 procent ganska eller mycket nöjda – 34 procent är ganska eller mycket missnöjda. De positiva rösterna framhåller ”mer samarbete”, ”roligare att jobba” och ”mer varierande arbetsdagar” som de främsta fördelarna. Att man löser frågor snabbare och får ett större helhetsperspektiv är andra plus som lyfts fram.

Linda Zaragoza, projektledare på kommunledningskontoret i Kungsbacka kommun, tycker att hennes jobb har blivit både enklare och mer stimulerande.

– Som projektledare är jag beroende av andra människor. Här stöter jag ofta på mina kolleger och vi kan ha spontana möten och fånga upp idéer och inspel. Det arbetssättet ger en starkare känsla för vårt gemensamma arbete än om var och en sitter i ett eget rum, säger hon.

På minussidan i undersökningen står främst störande ljud, koncentrationsproblem och avsaknaden av en fast plats. Många klagar över att för få tysta platser skapar ett chickenrace där det gäller att komma så tidigt som möjligt på morgonen.

Anki Andersson, beställare av inre lägenhetsunderhåll på Öbo, Örebros kommunala bostadsbolag, tycker att det nya kontoret försvårar hennes arbete.

– Jag sitter med fakturor, räknar och talar i telefon med hyresgäster och behöver lugn och ro. Lokalerna är jättefina, men personligen kan jag inte jobba effektivt när det hela tiden går förbi folk som hälsar och pratar. Det är som ett enda stort mingelparty.

För Anki Andersson har det aktivitetsbaserade kontoret skapat stora problem:

– Jag fick fruktansvärd huvudvärk. Sedan i mars är jag sjukskriven på 25 procent. Det är ingen tvekan om det beror på utformningen av lokalerna, säger Anki Andersson, som önskar att hennes arbetsgivare hade undersökt behovet av tysta smårum när man övergick till fri sittning.

På frågan om de nya lokalerna och arbetssätten har ökat effektiviteten går meningarna isär. 46 procent upplever att deras avdelning arbetar mindre effektivt, 28 procent anser att de arbetar effektivare. Linda Zaragoza hör till den senare kategorin:

– Personligen får jag definitivt mer gjort eftersom mitt jobb består i att driva frågor framåt med hjälp av andra personers kunskap. Här kan jag snabbt få svar och slipper vänta på en ledig mötestid i kalendern. Och om du frågar min chef är jag ganska säker på att hon skulle säga att gruppen som helhet också har blivit effektivare.

Så vad blir slutsatsen – hur är det egentligen att jobba i ett aktivitetsbaserat kontor? Åsikterna beror till stor del på vilken befattningar man har, vilka arbetsuppgifter och naturligtvis också på hur tekniken, lokalerna och arbetssätten fungerar.

Bäst trivs cheferna. Hela 73 procent är mycket eller ganska nöjda, för övriga medarbetare är siffran 49 procent. Det stämmer väl med forskaren Lena Lid Falkmans bild:

– Det är inte så konstigt. Chefer vill vara spindeln i nätet och lösa saker på stående fot, för dem är ett aktivitetsbaserat kontor helt perfekt och de upplever inte de negativa sidorna, säger hon.

För dem som har mer rutinartade arbetsuppgifter eller behöver jobba koncentrerat passar lokalerna inte lika bra, konstaterar Lena Lid Falkman. ”Svårt att fokusera på mina arbetsuppgifter i den bullriga miljön”, lyder en återkommande kommentar i undersökningen. ”Mycket tid varje dag går åt till att plocka fram och bort mina saker”, lyder en annan.

Att skapa en kontorsmiljö som passar alla är inte helt enkelt, konstaterar Lena Lid Falkman. Därför borde arbetsgivarna inte vara rädda för att blanda olika typer av lösningar, tycker hon. För medarbetare som arbetar i projekt och behöver lösa saker tillsammans är aktivitetsbaserat idealet. För andra kan fasta platser vara att föredra.   

– Om man utgår från de behov som faktiskt finns, borde det vara en ganska naturlig lösning. Många arbetsgivare är rädda för att en blandning av olika lösningar ska väcka avundssjuka. Jag tror att den rädslan är obefogad, säger hon.

Läs också: "Vi blir bättre tillsammans"

Läs också: "Det har blivit mer splittrat"

Läs också: "Vi är mer effektiva nu"

Artiklar

Bra kolleger och nya, ­spännande arbetssätt gjorde att Madeleine 
Palm (till vänster) sa ja till ytterligare ett år. Här med arbetskamraten Anki Ljung Foto: Rickard Kilström

Det här får 65+ att vilja stanna

När ska du gå i pension? De flesta vill sluta jobba vid 65 år eller tidigare. Men Tidningen Visions undersökning visar också att många av dem skulle överväga att arbeta vidare om de fick bättre villkor.  2018-08-16

Tandsköterskan Ylva Guhrén-Krook, 63 år, kan tänka sig att jobba tills hon blir 70, men bara om hon skulle få möjlighet att gå ner på deltid redan nu Foto: Rickard Kilström

Streta på eller göra sorti?

Jobba på till 70 eller sluta i förtid och få tid till annat än arbete? Hur var och en vill och kan göra hänger ihop med många saker: ekonomi, hälsa, familjesituation och arbetsmiljö. Möt några av dem som funderat kring pensionering.  2018-08-15

Johanna Björck har nytta av sina erfarenheter som döv: ”Jag har utvecklat en förmåga att läsa av folk. Som inspektör kan jag inte bara vara paragrafryttare, jag måste ha empati också.”  Foto: Rickard Kilström

”Intelligensen sitter inte i öronen”

Redan som tonåring visste Johanna Björck att hon ville bli miljöinspektör. Men många avrådde henne. Hur skulle en döv klara jobbet? Utmärkt har det visat sig. Men det har funnits hinder på vägen.  2018-08-13

Foto: Mostphotos

Grön journal för miljö och personal

Det finns miljöcertifieringar inom många olika områden. Men inom vårddokumentation har det saknats. Tills nu.  2018-08-15

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb