×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, lönebidragsanställning eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan!

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Foto: Jann Lipka

    Foto: Jann Lipka

  • De täta kontakterna med kollegerna
gör att Linda Zaragoza kan ­hålla många bollar i ­luften. Som projekt­ledare passar det ­aktivitetsbaserade ­kontoret henne perfekt. Foto: Anna Rehnberg

    De täta kontakterna med kollegerna gör att Linda Zaragoza kan ­hålla många bollar i ­luften. Som projekt­ledare passar det ­aktivitetsbaserade ­kontoret henne perfekt. Foto: Anna Rehnberg

Trendkontor väcker känslor

2017-10-27

Tidningen Vision nr 7 2017. Chickenrace om bästa platsen och jobbsamtal på toa. Eller samarbets­explosioner och kreativ frihet. Aktivitetsbaserade kontor omges av oro, myter och storstilade ­förväntningar. Men hur är det egentligen att ­arbeta där? Vi har frågat dem som vet.

Aktivitetsbaserat är den hetaste kontorstrenden just nu. För de flesta går nog tankarna till unga företag i IT-branschen och deras lekfulla lokaler med hängmattor, rutschkanor, boxbollar och växtväggar, men inom offentlig sektor är det stramare utformning som gäller.   

Grundprincipen är att ingen har ett eget skrivbord och att lokalerna delas upp i zoner för olika typer av aktiviteter – de anställda flyttar runt mellan tysta delar, mötesrum och kreativa miljöer.

– Man kan se det som en anpassning till det digitala arbetslivet. Nu finns tekniken som gör flexibla kontorslösningar möjliga. Vissa gör det för att uppmuntra till samarbete och innovationer, andra för att spara pengar på ytbesparingen, säger Lena Lid Falkman, som forskar om kontorsmiljöer vid Handelshögskolan i Stockholm.

Dessa flexibla arbetsplatser är en relativt ny företeelse och forskningen om hur personalens hälsa och produktivitet påverkas är än så länge begränsad. Över 600 kommunanställda som arbetar i aktivitetsbaserade kontor har berättat om vad de tycker i Tidningen Visions undersökning.

Totalt sett är 54 procent ganska eller mycket nöjda – 34 procent är ganska eller mycket missnöjda. De positiva rösterna framhåller ”mer samarbete”, ”roligare att jobba” och ”mer varierande arbetsdagar” som de främsta fördelarna. Att man löser frågor snabbare och får ett större helhetsperspektiv är andra plus som lyfts fram.

Linda Zaragoza, projektledare på kommunledningskontoret i Kungsbacka kommun, tycker att hennes jobb har blivit både enklare och mer stimulerande.

– Som projektledare är jag beroende av andra människor. Här stöter jag ofta på mina kolleger och vi kan ha spontana möten och fånga upp idéer och inspel. Det arbetssättet ger en starkare känsla för vårt gemensamma arbete än om var och en sitter i ett eget rum, säger hon.

På minussidan i undersökningen står främst störande ljud, koncentrationsproblem och avsaknaden av en fast plats. Många klagar över att för få tysta platser skapar ett chickenrace där det gäller att komma så tidigt som möjligt på morgonen.

Anki Andersson, beställare av inre lägenhetsunderhåll på Öbo, Örebros kommunala bostadsbolag, tycker att det nya kontoret försvårar hennes arbete.

– Jag sitter med fakturor, räknar och talar i telefon med hyresgäster och behöver lugn och ro. Lokalerna är jättefina, men personligen kan jag inte jobba effektivt när det hela tiden går förbi folk som hälsar och pratar. Det är som ett enda stort mingelparty.

För Anki Andersson har det aktivitetsbaserade kontoret skapat stora problem:

– Jag fick fruktansvärd huvudvärk. Sedan i mars är jag sjukskriven på 25 procent. Det är ingen tvekan om det beror på utformningen av lokalerna, säger Anki Andersson, som önskar att hennes arbetsgivare hade undersökt behovet av tysta smårum när man övergick till fri sittning.

På frågan om de nya lokalerna och arbetssätten har ökat effektiviteten går meningarna isär. 46 procent upplever att deras avdelning arbetar mindre effektivt, 28 procent anser att de arbetar effektivare. Linda Zaragoza hör till den senare kategorin:

– Personligen får jag definitivt mer gjort eftersom mitt jobb består i att driva frågor framåt med hjälp av andra personers kunskap. Här kan jag snabbt få svar och slipper vänta på en ledig mötestid i kalendern. Och om du frågar min chef är jag ganska säker på att hon skulle säga att gruppen som helhet också har blivit effektivare.

Så vad blir slutsatsen – hur är det egentligen att jobba i ett aktivitetsbaserat kontor? Åsikterna beror till stor del på vilken befattningar man har, vilka arbetsuppgifter och naturligtvis också på hur tekniken, lokalerna och arbetssätten fungerar.

Bäst trivs cheferna. Hela 73 procent är mycket eller ganska nöjda, för övriga medarbetare är siffran 49 procent. Det stämmer väl med forskaren Lena Lid Falkmans bild:

– Det är inte så konstigt. Chefer vill vara spindeln i nätet och lösa saker på stående fot, för dem är ett aktivitetsbaserat kontor helt perfekt och de upplever inte de negativa sidorna, säger hon.

För dem som har mer rutinartade arbetsuppgifter eller behöver jobba koncentrerat passar lokalerna inte lika bra, konstaterar Lena Lid Falkman. ”Svårt att fokusera på mina arbetsuppgifter i den bullriga miljön”, lyder en återkommande kommentar i undersökningen. ”Mycket tid varje dag går åt till att plocka fram och bort mina saker”, lyder en annan.

Att skapa en kontorsmiljö som passar alla är inte helt enkelt, konstaterar Lena Lid Falkman. Därför borde arbetsgivarna inte vara rädda för att blanda olika typer av lösningar, tycker hon. För medarbetare som arbetar i projekt och behöver lösa saker tillsammans är aktivitetsbaserat idealet. För andra kan fasta platser vara att föredra.   

– Om man utgår från de behov som faktiskt finns, borde det vara en ganska naturlig lösning. Många arbetsgivare är rädda för att en blandning av olika lösningar ska väcka avundssjuka. Jag tror att den rädslan är obefogad, säger hon.

Läs också: "Vi blir bättre tillsammans"

Läs också: "Det har blivit mer splittrat"

Läs också: "Vi är mer effektiva nu"

Artiklar

Foto:  Jann Lipka

Händer på fel ställen

Det handlar om allt från sliskiga kommentarer och en hand på låret till ren våldtäkt. Sexuella trakasserier finns i hela samhället och är verklighet på jobbet för många av Visions medlemmar, visar Tidningen Visions undersökning.  för 13 dagar sedan

Idén till Gävlebocken föddes 1966. Foto: Mostphotos

Bocken brinner!

Påtänd, påkörd, pilbeskjuten och pånyttfödd. Få halmbockar kan skryta med ett händelse­rikare liv. Här är den eldfängda historien om Gävles superkändis.  för 13 dagar sedan

”Personalgruppen är lagom stor, jag hinner se alla”, säger Emma Lind (till höger), nybliven kollega med Susanne Wikström i Söderhamn. Foto: Johan Wahlgren

De får mer tid att leda

Chefer i omsorgen har sämre villkor än chefer i teknikyrken, visar forskning. Men nu ser situationen ut att bli bättre på vissa håll.  för 13 dagar sedan

Bilden, som hänger på Slussens T-banestation i Stockholm, har skapats av Liv Strömquist. Foto: Michael Ennab

”Vi kan bryta ett tabu”

Mens är en facklig fråga. Det slog det globala facket för offentliganställda, PSI, nyligen fast på sin världskongress. Beslutet togs efter ett initiativ från Vision.  2017-11-28

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb