×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, lönebidragsanställning eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan!

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Tandsköterskan Marie Hellberg (till väster) i Örebro tycker att lönerna måste höjas nu. Foto: Rickard Kilström.

    Tandsköterskan Marie Hellberg (till väster) i Örebro tycker att lönerna måste höjas nu. Foto: Rickard Kilström.

  • Medicinska sekreteraren Elisabeth Ingesson i Västervik är besviken på sin lön. Foto: Sara Winsnes

    Medicinska sekreteraren Elisabeth Ingesson i Västervik är besviken på sin lön. Foto: Sara Winsnes

Brist på personal drar inte upp lönen

2017-04-13

Tidningen Vision nr 3 2017. Det är skriande brist på tandsköterskor och medicinska sekreterare. Trots det ökar lönerna långsamt. I en stor del av landstingen har de fått lägre löneökningar än snittet bland landstingsanställda, visar Tidningen Visions kartläggning.

Tandsköterskorna på Folktandvårdskliniken Haga i Örebro blir inte förvånande när de får höra att de jobbar i ett av de landsting som under de senaste fem åren haft en svag löneutveckling för tandsköterskor. En av dem är Izabell Roos, som är ny i yrket och har en lön på 20 100 kronor, vid denna tidnings pressläggning.

– Lönen är en katastrof, den är ett skämt. Den är tragiskt låg och signalerar att arbetsgivaren inte är rädd om sina anställda, trots att det är brist på oss, säger hon.

13 av 21 landsting och regioner uppger att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera tandsköterskor. Men bristen har på de flesta håll inte lett till snabbare löneökningar, visar Tidningen Visions granskning. I 60 procent av landstingen och regionerna har tandsköteskorna de senaste fem åren fått lägre eller samma procentuella löneökning som snittet bland alla landstingsanställda.

Som ensamstående mamma är det tufft att klara sig på en tandsköterskelön, konstaterar Izabell Roos.

Tandsköterskorna på Folktandvårdskliniken Haga i Örebro blir inte förvånande när de får höra att de jobbar i ett av de landsting som under de senaste fem åren haft en svag löneutveckling för tandsköterskor. En av dem är Izabell Roos, som är ny i yrket och har en lön på 20 100 kronor, vid denna tidnings pressläggning.

– Lönen är en katastrof, den är ett skämt. Den är tragiskt låg och signalerar att arbetsgivaren inte är rädd om sina anställda, trots att det är brist på oss, säger hon.

13 av 21 landsting och regioner uppger att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera tandsköterskor. Men bristen har på de flesta håll inte lett till snabbare löneökningar, visar Tidningen Visions granskning. I 60 procent av landstingen och regionerna har tandsköteskorna de senaste fem åren fått lägre eller samma procentuella löneökning som snittet bland alla landstingsanställda.

Som ensamstående mamma är det tufft att klara sig på en tandsköterskelön, konstaterar Izabell Roos.

Hon har tvingats sälja bilen och får bostadsbidrag, trots heltidsarbete.

– Jag går inte runt på den här lönen. Jag önskar inget hellre än att jobba kvar, men då måste lönen upp.

Tandsköterskelönerna i Region Örebro län har mellan 2011 och 2016 ökat med 11 procent, visar vår undersökning. Snittlöneökningen bland de landstingsanställda i hela landet ligger under samma period på 14 procent, enligt Statistiska centralbyrån. Marie Hellberg, förtroendevald tandsköterska för Vision, är missnöjd med den långsamma löneökningen.

– Våra löner måste höjas, det är dags nu. Vi är många som också är oroliga för pensionen. Kommer vi att klara oss på den?

Enligt arbetsgivaren är det mycket svårt att rekrytera denna yrkesgrupp. Så svårt att man, trots fackets invändningar, anställt 20 tandvårdsbiträden, det vill säga personer utan yrkesutbildning som går in och avlastar tandsköterskorna med vissa arbetsuppgifter.

Tandsköterskorna i Region Örebro län har också den lägsta snittlönen i landet. De flesta tandsköterskor här är så besvikna på det att de vill gå ut i strejk. En av dem är Ulrika Vennström.

– Arbetsgivaren borde fundera på hur mycket de tycker vi är värda och hur de skulle klara sig utan oss. Frågan är hur många som blir kvar här om det inte blir någon förändring, säger hon.

Göran Stegersjö, tandvårdsdirektör i Region Örebro län, säger så här om att tandsköterskorna har den lägsta snittlönen:

– Den platsen ska vi lämna. Det är min ambition.

Vad tycker du om att många av era tandsköterskor är extremt missnöjda och vill strejka?

– Det är inte kul, det är ett bekymmer. Sedan är det ett samhällsproblem att kvinnodominerade yrken som kräver utbildning inte premieras framför manliga som inte kräver utbildning. Det tycker jag är ett problem.

Nyligen har politikerna i Region Örebro län aviserat att de kommer höja tandvårdstaxan
med det uttalade syftet att öka bland andra tandsköterskornas löner. Vad det leder till återstår att se.

– Vi behöver göra en satsning på de här grupperna om vi ska ha någon tandvård i framtiden. Det känns inte okej att vi har lägst tandsköterskelöner, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) regionstyrelseordförande.

Även många medicinska sekreterare har fått löneökningar som är lägre eller ligger på samma nivå som snittet bland landstingsanställda. Så ser det i ut 40 procent av landstingen. Detta trots att 17 av 21 regioner och landsting uppger att det är svårt eller mycket svårt att rekrytera medicinska sekreterare.

I Landstinget i Kalmar län har löneökningarna varit blygsamma. På fem år har lönerna ökat med 12 procent i yrkesgruppen.

– Vi är de minst prioriterade och lägst stående i hierarkin, säger Elisabeth Ingesson, medicinsk sekreterare på medicinkliniken vid Västerviks sjukhus och fortsätter:

– Det är tråkigt att det är så, för jag tycker verkligen att vi gör samhällsnyttigt arbete. När jag kommer hem på kvällen känner jag verkligen att jag gjort något bra.

Det är svårt att rekrytera medicinska sekreterare i Kalmar län, enligt arbetsgivaren. Det är också något som Maritha Thellman, medicinsk sekreterare och förtroendevald för Vision, märker av.

– Bristen är så stor att det på vissa ställen lett till ökad arbetsbelastning med sjukskrivningar som följd. När någon sedan blir långtidssjuk är det ­jättesvårt att hitta vikarier, konstaterar hon.

Peter Rydasp, HR-direktör i Landstinget i Kalmar län, medger att det råder stort brist på medi­cinska sekreterare, men framhåller att den gruppen långt ifrån är det enda bristyrket i landstinget. Om den svaga löneutvecklingen för de medicinska sekreterarna i länet säger han:

– Det stämmer säkert, men vad det beror på är svårt att säga.

Vad säger du till de medicinska sekreterare som tycker att landstinget inte värdesätter dem?

– Det är naturligtvis tråkigt om man inte får lön efter det ansvar man upplever att man har, men lönen måste sättas i förhållande till andra yrkesgrupper. Jag tycker att vi har hanterat lönesättningen korrekt.

Läs också: Därför har det blivit brist

 

Kommentarer

Vi strävar efter att kommentarerna håller hög kvalitet. Inlägg med rasistiskt eller sexistiskt innehåll är inte tillåtna och kommer inte att publiceras. Vi förbehåller oss också rätten att inte publicera inlägg med kränkande personangrepp eller som på annat sätt bryter mot Visions villkor för kommentarer. Genom att publicera kommentarer nedan godkänner du våra villkor för publicering.

comments powered by Disqus

Artiklar

Foto: Jann Lipka

Trendkontor väcker känslor

Chickenrace om bästa platsen och jobbsamtal på toa. Eller samarbets­explosioner och kreativ frihet. Aktivitetsbaserade kontor omges av oro, myter och storstilade ­förväntningar. Men hur är det egentligen att ­arbeta där? Vi har frågat dem som vet.  2017-10-27

Ann Hedbom, enhetschef och ombud för Vision, tycker att det är bra med utbildning. ”Medlemmarna på vissa enheter har klagat på att löneprocessen inte fungerar”. Foto: Johan Wahlgren

Chefer drillas i lön

En tvist mellan Vision och Gävle kommun efter tillsättandet av en hög chef ledde till obligatorisk utbildning om löneprocessen.  2017-10-24

Mikael Bonnevier, som har Aspergers syndrom, har hand om arkivet i Upplands Väsby kommun. Foto: Rickard Kilström.

Ett arbetsliv för alla

Kraven att passa in och prestera blir hårdare. Samtidigt ökar diagnoserna adhd och Asperger dramatiskt. Många med neuro­psykiatrisk funktionsned­sättning har svårt att få jobb. Men regeringen har inga ­planer på att ändra lagen för att stärka deras rättigheter.  2017-10-26

”Visst kändes det vemodigt att börja jobba efter nio månader, men det var bra för Ted att få vara hemma så länge”, säger Sandra Griphage. Foto: André De Loisted

Delade lika – fick extra lön

I Trelleborgs kommun får föräldrar som delar lika på föräldrapenningen en extra belöning av arbetsgivaren. Paret Griphage fick 56 000 kronor i jämställdhetspremie.  2017-10-26

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb