×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, lönebidragsanställning eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan!

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Illustration: Martin Ander

    Illustration: Martin Ander

  • Att nyanställda får höga löner är ett bra argument i löneförhandlingen. På sikt drar det upp lönerna för alla, konstaterar Andreas Gleisner, Visions avdelningsordförande i Trollhättan. Foto: Anna Rehnberg

    Att nyanställda får höga löner är ett bra argument i löneförhandlingen. På sikt drar det upp lönerna för alla, konstaterar Andreas Gleisner, Visions avdelningsordförande i Trollhättan. Foto: Anna Rehnberg

Nya tar lönetäten

2017-08-21

Tidningen Vision nr 5 2017. Brist på personal driver upp lönerna vid nyrekryteringar. Men det skapar också missnöje bland dem som trots många år på ­arbetsplatsen tjänar ­mindre än nyanställda. Är det dags att införa ­lojalitetsbonusar?

Nyanställda ska ha bra betalt. Den som kommer in på en låg ingångslön riskerar att fastna, och kan också bromsa löneutvecklingen för alla. Samtidigt väcker höga ingångslöner känslor bland erfaren personal. Det visar en undersökning Tidningen Vision gjort bland förtroendevalda.

Nästan samtliga, 92 procent, uppger i enkäten att det förekommer att nyanställda går in på högre eller samma lön som erfaren personal. Nästan två tredjedelar av dem konstaterar att det blivit vanligare.

– Konkurrensen om arbetskraften har lett till att en nyanställd kan begära vilken lön han eller hon vill ha för att ta jobbet, säger Glenn Olofsson, Visions klubbordförande på Karlshamn Energi AB, och konstaterar att branschen får jaga personal som kan jobba med fiberutbyggnad: ingenjörer, projektledare, administratörer. 

Men det är väl bra om nya får höga löner?

– Jo, men för den som jobbat 30 år och ska lära upp en ny med högre lön känns det inte lika bra.

Många i Tidningen Visions undersökning vittnar om samma sak. Å ena sidan är det bra att nyanställda får höga löner, å andra sidan skapar det irritation på arbetsplatsen. En stor andel uppger också att det lett till att anställda säger upp sig, samt att det försvårar lönerevisionen – i stället för lön efter prestation riskerer man att hamna i en cirkel där chefen kompenserar den ena för den andras lönehöjning.

Åtta av tio uppger att man tagit upp problemet med arbetsgivaren.

– Vid nyrekryteringar borde det göras en justering av lönerna för befintlig personal. Men även om det står i lönepolicyn att man ska försöka rätta till lönerna över tid, så fungerar det inte i praktiken. Arbetsgivaren tycker att problemet är löst när man lyckats rekrytera, säger Glenn Olofsson.

Undersökningen visar att det ser likartat ut oavsett om det handlar om landsting, kommuner, privata företag eller ideella organisationer. Orsakerna är i regel brist på personal eller höjda utbildningskrav på tjänster som ska återbesättas.

Och det handlar inte bara om tekniker, ingenjörer, sjuksköterskor och andra yrken som de senaste åren toppat listorna över bristyrken. ”Det förekommer i alla yrkesgrupper”, skriver flera av de förtroendevalda och anger allt ifrån handläggare, chefer och tandsköterskor till präster, projektledare och administratörer.

Socialsekreterare med myndighetsutövning är en grupp där hög personalomsättning uppmärksammats de senaste åren.

– I fjol slutade 18 anställda på enheten för barn och unga. Och nu blir även nyanställda, personer som jobbat mindre än två år, omsprungna i lön av nyrekryterade som är på väg in, säger Anna Nilsson, Visions avdelningsordförande i Lund.

I Lund försöker arbetsgivaren hålla kvar personalen med extra anslag till löner. Socialsekreterare och enhetschefer inom barn och ungdom fick i fjol 1 500–3 000 kronor extra i månaden beroende på hur länge de varit anställda. I år ska det göras en likadan satsning inom vård och omsorg. Men Anna Nilsson tror att man också måste ge enhetscheferna större inflytande över lönerna, att äska pengar till nyanställningar är en sak, att begära mer för att höja redan anställdas är en annan.

– Jag tror att enhetscheferna måste in tidigare i budgetprocessen.  De måste våga säga hur behovet av löneökningar ser ut hos dem.

Liknande lönesatsningar för att hejda personalflykt görs hos fler arbetsgivare.

I Tierp införs en lönetrappa för socialsekreterare som innebär automatiska lönepåslag när någon varit anställd först två och sedan fem år.

– Vi ser att det finns en risk att de som är kvar på sitt jobb annars körs om av nyanställda, säger chefen för individ- och familjeomsorgen, Randi Graungaard.

Hon säger att syftet är att ska skapa stabilitet och att ingen ska behöva byta arbetsplats för att få en bra löneutveckling. Någon återgång till gamla tarifflöner är det inte, betonar hon, utan ett komplement till den årliga individuella lönerevisionen.

I Trollhättan finns ingen lönetrappa, däremot har Vision i år tryckt på och fått gehör för att det görs satsningar på bland andra enhetschefer, behandlingssekreterare, miljöinspektörer samt vissa assistenter och handläggare.

– Sedan diskuterar vi även lojalitetsbonusar, idéer om hur man ska belöna dem som jobbat längre. Det är också ett försök att möta konkurrensen med andra om personal, säger ­Visions avdelningsordförande Andreas Gleisner.

Han värjer sig dock för att se höga ingångslöner som ett problem, även om det kan upplevas som orättvist av anställda som jobbat länge.

– Det är banne mig på tiden att anställda i välfärden värderas efter förtjänst, att man får betala för att rekrytera bra personer, säger Andreas Gleisner, som betonar att det ska användas som incitament till att förhandla om högre löner för alla.

– Det är ett bra argument. Och det fungerar, om en nyanställd kommer in på högre lön kommer andra i kapp på sikt.

Läs också: Angelica fick nog och drog

Läs också: "Kräv chefen på besked"

Artiklar

Foto: Jann Lipka

Trendkontor väcker känslor

Chickenrace om bästa platsen och jobbsamtal på toa. Eller samarbets­explosioner och kreativ frihet. Aktivitetsbaserade kontor omges av oro, myter och storstilade ­förväntningar. Men hur är det egentligen att ­arbeta där? Vi har frågat dem som vet.  2017-10-27

Ann Hedbom, enhetschef och ombud för Vision, tycker att det är bra med utbildning. ”Medlemmarna på vissa enheter har klagat på att löneprocessen inte fungerar”. Foto: Johan Wahlgren

Chefer drillas i lön

En tvist mellan Vision och Gävle kommun efter tillsättandet av en hög chef ledde till obligatorisk utbildning om löneprocessen.  2017-10-24

Mikael Bonnevier, som har Aspergers syndrom, har hand om arkivet i Upplands Väsby kommun. Foto: Rickard Kilström.

Ett arbetsliv för alla

Kraven att passa in och prestera blir hårdare. Samtidigt ökar diagnoserna adhd och Asperger dramatiskt. Många med neuro­psykiatrisk funktionsned­sättning har svårt att få jobb. Men regeringen har inga ­planer på att ändra lagen för att stärka deras rättigheter.  2017-10-26

”Visst kändes det vemodigt att börja jobba efter nio månader, men det var bra för Ted att få vara hemma så länge”, säger Sandra Griphage. Foto: André De Loisted

Delade lika – fick extra lön

I Trelleborgs kommun får föräldrar som delar lika på föräldrapenningen en extra belöning av arbetsgivaren. Paret Griphage fick 56 000 kronor i jämställdhetspremie.  2017-10-26

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb