Kontorsjobb i våldets skugga | Vision
×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Det är viktig att lyssna till kvinnans berättelse och att ha en ödmjuk attityd, tycker ­Jeanette Fjeldgård och Ingela Engstrand på ­kvinnojouren. Foto: Marlin Johansson

    Det är viktig att lyssna till kvinnans berättelse och att ha en ödmjuk attityd, tycker ­Jeanette Fjeldgård och Ingela Engstrand på ­kvinnojouren. Foto: Marlin Johansson

  • Till kvinnojouren Helga i Tranås kan kvinnor från hela landet söka stöd och hjälp även om de flesta kommer från närområdet. Ungefär 150 kvinnor kontaktar jouren varje år. Foto: Marlin Johansson

    Till kvinnojouren Helga i Tranås kan kvinnor från hela landet söka stöd och hjälp även om de flesta kommer från närområdet. Ungefär 150 kvinnor kontaktar jouren varje år. Foto: Marlin Johansson

  • Det råder stor okunskap om mäns våld mot kvinnor, konstaterar Ingela Engstrand, som bland annat utbildar blivande poliser. Foto: Malin Johansson

    Det råder stor okunskap om mäns våld mot kvinnor, konstaterar Ingela Engstrand, som bland annat utbildar blivande poliser. Foto: Malin Johansson

Kontorsjobb i våldets skugga

2017-02-23

Tidningen Vision nr 2 2017. På kvinnojouren Helga går arbetet med våldsutsatta kvinnor och administration hand i hand. Sekretess, statistik och ny lagstiftning kräver mer tid framför datorn. Men allt läggs åt sidan så fort det ringer på dörren eller i telefonen.

”Den man älskar aktar man.” Hjärtat med texten är stort och rött och hänger på väggen hos kvinnojouren Helga i Tranås. Soffor med kuddar inbjuder till samtal och ett hörn med leksaker inbjuder till lek. Hit kommer varje år ett 40-tal kvinnor som alla blivit utsatta för våld. Långt fler hör av sig per telefon.

– Vi lyssnar och ger råd och stöd. Men vi gör aldrig något som kvinnan inte vill. Hon måste själv fatta besluten i sitt liv men vi kan vara en hjälp under tiden, säger Ingela Engstrand, som arbetar som jourassistent på Helga. 

Ofta är det en lång process. En kvinna kan höra av sig i ett akut skede och först flera år senare vara redo för att lämna sin man och hitta ett eget boende. Ingela Engstrand har varit anställd på kvinnojouren sedan 1998 och har genom åren mött många livsöden.

– Det kan vara svårt att sätta gränser för sitt engagemang. Några av kvinnorna har blivit väninnor för livet, samtidigt är det en balans när det blir för personligt. Tar man med sig problemen hem och låter det gå ut över den egna familjen är det dags att se upp.

Även kollegan Jeanette Fjeldgård, som är verksamhetsansvarig, känner att det kan vara svårt att förhålla sig till den vardag hon möter på kvinnojouren.

– Det som berör mig mest är alla barn som far illa.

Kvinnojouren Helga är i likhet med de flesta andra kvinnojourer en ideell förening. Den drivs utan vinstsyften och leds av en styrelse. Den är beroende av att söka pengar och anslag och får också varje år bidrag från Tranås kommun. Här finns just nu fem anställda, förutom Ingela och Jeanette också en ekonomiansvarig och två tjejer som jobbar på tjej-jouren Vilda, som sedan hösten 2016 samsas i samma lokaler. På kvällar och helger bemannas jourtelefonen av ideella krafter.

– Det är viktigt att det alltid finns någon som lyssnar när kvinnorna ringer på telefonen eller knackar på dörren, säger Ingela Engstrand. Annars kanske de aldrig återkommer. De kvinnor som inte tar kontakt själva får vi ofta via uppdrag från socialtjänsten. Vi har ett jättebra samarbete med kommunen och även med andra myndigheter.

– Skillnaden är att de kvinnor som kommer via socialtjänsten kräver en annan administration, berättar Jeanette Fjeldgård och hämtar en pärm och visar.

– För dem behöver vi skriva en genomförandeplan, där vårt uppdrag framgår och där vi också dokumenterar vad vi har gjort. För kvinnor som söker sig hit själva behöver vi inte föra några journaler eller anteckningar. Men många gånger vill de själva ha hjälp med olika ärenden. Det kan vara möten med advokat, skilsmässoansökan, ny bostad, kontakt med skola och förskola eller den personliga ekonomin. Ofta dokumenterar vi och förvarar de olika handlingarna hos oss.

Det innebär att kraven på arkivering och sekretess är mycket höga. Inga känsliga papper får komma i orätta händer. Det innefattar också datorsäkerhet och en medvetenhet om vad som kan skickas per mejl och vad som måste tas per telefon eller fax. Det gäller i synnerhet de två skyddade boenden som också drivs av kvinnojouren Helga. I dem kan två till tre kvinnor bo med sina barn under en kortare eller längre tid.

Eftersom Tranås är en liten kommun, ”byter” de ofta kvinnor med andra kommuner för att kunna säkerställa anonymiteten.

– Det är hårt tryck på boendena, konstaterar Ingela Engstrand. Förra året fick vi 55 förfrågningar från socialtjänsten som vi inte kunde ta emot.

Hon märker hur behovet har växt under de snart 20 år hon har jobbat. Exempelvis har antalet hjälpsökande kvinnor med utländsk härkomst ökat.

– Men i stort möter vi en väldigt blandad grupp. Kvinnor i alla åldrar, från alla samhällsklasser och med olika bakgrund, förtydligar hon. Och det är inte bara de med blått öga som kommer. Det vanligaste är det psykiska våldet.

Eftersom kvinnor som blivit utsatta för psykiskt våld inte har några synliga bevis, väntar de ofta länge med att söka hjälp. De har också under lång tid blivit manipulerade till att tro att de är värdelösa och att ingen kommer att lyssna på dem, förklarar Ingela Engstrand.

– Psykiskt våld handlar om att ta kontrollen och att isolera och marginalisera kvinnan. Men det är sällan ensidigt, utan en ständig växling mellan våld och värme, förtydligar Jeanette Fjeldgård.

Därför känner många kvinnor skuld och skam och väljer att stanna kvar trots att de mår dåligt.

Förutom att bedriva stödjande verksamhet till kvinnor är Ingela och Jeanette ute och utbildar och informerar om mäns våld mot kvinnor. Bland annat för blivande poliser, kriminalvårdsarbetare och behandlingspedagoger på Sommenbygdens folkhögskola, på SFI – svenska för invandrare och inom kommunen.

– Det råder mycket okunskap. Fortfarande får vi höra saker som att ”det är inte ens fel när två träter” eller att kvinnor som inte skiljer sig får skylla sig själva. Sådana föreställningar bidrar till att många kvinnor aldrig vågar berätta.

Tipsa webbredaktionen

webbredaktionen@vision.se

Kommentarer

Vi strävar efter att kommentarerna håller hög kvalitet. Inlägg med rasistiskt eller sexistiskt innehåll är inte tillåtna och kommer inte att publiceras. Vi förbehåller oss också rätten att inte publicera inlägg med kränkande personangrepp eller som på annat sätt bryter mot Visions villkor för kommentarer. Genom att publicera kommentarer nedan godkänner du våra villkor för publicering.

comments powered by Disqus

Artiklar

Bra kolleger och nya, ­spännande arbetssätt gjorde att Madeleine 
Palm (till vänster) sa ja till ytterligare ett år. Här med arbetskamraten Anki Ljung Foto: Rickard Kilström

Det här får 65+ att vilja stanna

När ska du gå i pension? De flesta vill sluta jobba vid 65 år eller tidigare. Men Tidningen Visions undersökning visar också att många av dem skulle överväga att arbeta vidare om de fick bättre villkor.  för 4 dagar sedan

Tandsköterskan Ylva Guhrén-Krook, 63 år, kan tänka sig att jobba tills hon blir 70, men bara om hon skulle få möjlighet att gå ner på deltid redan nu Foto: Rickard Kilström

Streta på eller göra sorti?

Jobba på till 70 eller sluta i förtid och få tid till annat än arbete? Hur var och en vill och kan göra hänger ihop med många saker: ekonomi, hälsa, familjesituation och arbetsmiljö. Möt några av dem som funderat kring pensionering.  för 5 dagar sedan

Johanna Björck har nytta av sina erfarenheter som döv: ”Jag har utvecklat en förmåga att läsa av folk. Som inspektör kan jag inte bara vara paragrafryttare, jag måste ha empati också.”  Foto: Rickard Kilström

”Intelligensen sitter inte i öronen”

Redan som tonåring visste Johanna Björck att hon ville bli miljöinspektör. Men många avrådde henne. Hur skulle en döv klara jobbet? Utmärkt har det visat sig. Men det har funnits hinder på vägen.  för 7 dagar sedan

Foto: Mostphotos

Grön journal för miljö och personal

Det finns miljöcertifieringar inom många olika områden. Men inom vårddokumentation har det saknats. Tills nu.  för 6 dagar sedan

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb