×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Emilie Sundell tar ofta med sig jobbdatorn hem. När hon är hemma med sjuka barn måste hon arbeta för att inte komma efter på jobbet. Foto: Rickard Kilström

    Emilie Sundell tar ofta med sig jobbdatorn hem. När hon är hemma med sjuka barn måste hon arbeta för att inte komma efter på jobbet. Foto: Rickard Kilström

  • Nästan varannan i Tidningen Visions undersökning uppger att de jobbar på fritiden eftersom arbetstiden inte räcker till. Foto: Jann Lipka

    Nästan varannan i Tidningen Visions undersökning uppger att de jobbar på fritiden eftersom arbetstiden inte räcker till. Foto: Jann Lipka

Arbetsdag utan slut

2017-06-02

Tidningen Vision nr 4 2017. Ett jobbsamtal efter ­middagen, ett arbetsrelaterat sms framför tv:n och ett sista mejl från chefen innan du släcker lampan. Hög arbetsbelastning och smartphones är främsta skälen till att det blivit vanligare att arbeta ­obetalt, visar Tidningen Visions undersökning.

Klockan är 20 minuter över elva en måndagkväll i april när det plingar till i Linda Edlunds jobbmobil. Hon är på hotellrummet efter en konferens i Stockholm och kan inte låta bli att titta. När hon ser att det är en företagare som vill starta en ny verksamhet i hennes kommun kan hon inte låta bli att svara. Då skulle hon inte vara nöjd med sig själv.

– Jag jobbar mot företag och då måste man anpassa sig efter dem. Har man börjat ge dem den här servicen att vi alltid är tillgängliga är det svårt att backa. Det har blivit en vana, jag har faktiskt svårt att se att det skulle kunna fungera på något annat sätt, säger hon.

Linda Edlund jobbar som näringslivsutvecklare och besöksnäringsansvarig i Ljungby kommun. Hon har täta kontakter med företagare och brinner för sitt jobb.

– Jag jobbar mer på fritiden nu än tidigare. Det är inte långa stunder jag lägger ifrån mig jobbmobilen på kvällarna.

Ny teknik i form av bärbara datorer, e-post, smarta telefoner och ständiga uppkopplingar håller på att sudda ut den tidigare skarpa gränsen mellan arbete och fritid.

Nästan hälften av de som svarat på Tidningen Visions undersökning utför arbetsuppgifter på fritiden varje dag eller minst en gång i veckan. Fyra av tio anser att det har blivit vanligare under senare år.

Här finns en nyvunnen frihet, konstaterar Calle Rosengren arbetsmiljöforskare vid Lunds universitet. Att kunna gå en timme tidigare för att hämta på förskolan och sedan kompensera det med ett par jobbmejl på kvällen är en möjlighet som många värdesätter, menar han.

– Men friheten kan glida över i ofrihet. Med hög arbetsbelastning och otydliga förväntningar kan människor arbeta hur mycket som helst utan att någonsin veta när de har gjort tillräckligt, säger han.

Den vanligaste orsaken till att Visions medlemmar utför arbetsuppgifter på fritiden är att man inte hinner med sitt arbete på ordinarie arbetstid. Men fler än var femte som svarat på undersökningen uppger att man gör det för att arbetet är roligt och stimulerande. Ungefär lika många gör det för att det finns en sådan tradition på arbetsplatsen.

Emilie Sundell är sekreterare för kommunfullmäktige i Uppsala kommun. Hon tar ofta med sig datorn hem för att hålla koll på mejl som kommer efter arbetsdagens slut. Mycket beroende på att hon jobbar med fritidspolitikerna i fullmäktige. Det är inte så vanligt att hon behöver göra en arbetsinsats men hon har ändå svårt att släppa tankarna på jobbet.

– Jag känner att jag måste hålla koll och visst vore det skönt att kunna släppa jobbet helt på fritiden, säger hon.

Emilie Sundell tycker att det finns både för- och nackdelar med ett flexibelt arbetsliv. Det största problemet för just henne är när hon är hemma med sjuka barn. Det funkar inte med hennes arbetsbelastning.

– Jag kan inte vara borta en dag så oplanerat. Då måste jag jobba hemifrån för att inte komma för långt efter. Ibland tänker jag att det skulle vara skönt att jobba i en affär och verkligen kunna känna sig ledig på fritiden, säger hon.

Forskare är överens om att den digitala gränslösheten är en faktor bakom den ökade stressen och psykiska ohälsan i arbetslivet. Framför allt är det möjligheten till återhämtning som Calle Rosengren lyfter fram:

– Jobbar man hemma på kvällarna kan det vara svårt att varva ner och få den sömn man behöver. Risken är att ansvaret läggs på individen som förväntas sätta sina egna gränser, men det är inte rätt. Var och en måste få stöd från sin arbetsgivare med tydliga riktlinjer och rimlig arbetsbelastning.

Men kanske kan man spåra nyväckta insikter om digitaliseringens inverkan på arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, slår bland annat fast att ”förväntningar på att vara ständigt nåbar” kan öka risken för ohälsa.

– Det är ett tecken på att man har insett sambandet mellan förväntningarna om att vara tillgänglig kopplat till möjligheten till återhämtning. Med den nya föreskriften kommer förhoppningsvis dessa frågor att lyftas i arbetsmiljöarbetet, ­säger Calle Rosengren.

I december förra året fick Linda Edlund i Ljungby en rejäl tankeställare. 16 projekt samtidigt och extremt mycket arbete. Hon beskriver det som om hjärnan stängde av och hon fick synrubbningar. Men efter en tids sjukskrivning var hon tillbaka på jobbet igen.

– Jag vet att det tempot inte håller i längden och jag har jättebra stöd från chefen som uppmanar mig att gå hem på kvällarna. Jag har också fått verktyg för att koppla bort jobbet på fritiden som att bara kolla mejlen tre gånger om dagen till exempel. Men jag måste nog erkänna att det inte alltid fungerar i verkligheten.

Läs också: Här är fritiden helig

 

 

Kommentarer

Vi strävar efter att kommentarerna håller hög kvalitet. Inlägg med rasistiskt eller sexistiskt innehåll är inte tillåtna och kommer inte att publiceras. Vi förbehåller oss också rätten att inte publicera inlägg med kränkande personangrepp eller som på annat sätt bryter mot Visions villkor för kommentarer. Genom att publicera kommentarer nedan godkänner du våra villkor för publicering.

comments powered by Disqus

Artiklar

Trots en extra satsning på medicinska sekreterare i Landstinget i Kalmar län tycker Elisabeth Ingesson att lönepåslagen är otillräckliga. Bland annat för att snittlönerna ligger lägre än undersköterskornas. Foto: Sara Winsnes

Så mycket ökade lönerna i år

Löneökningar på över 2,7 procent för många av Visions medlemmar. Det blev resultatet av den lokala lönerundan 2018. I kommunerna gick det ungefär som i fjol. Men i landsting och regioner syns en positiv tendens.  2018-10-26

Hampus Savolainen och Maria Sten-Lundgren jobbar i Högsby kommun där Visions medlemmar fått en löneökning på i snitt 4,0 procent. Foto: Mattias Johansson

Högst höjning i Högsby

Hur mycket Visions medlemmar i kommunerna fått i lönepåslag varierar kraftigt över landet. Småländska Högsby toppar löneligan bland de kartlagda kommunerna med i snitt 4,0 procents löneökning medan norrbottniska Överkalix ligger lägst med 1,8 procent.  2018-10-26

Illustration: Marie Åhfeldt

Är du den nya kraften?

Varför engagera sig fackligt när man har så mycket annat att stå i? För att du lär dig mycket och kan förbättra villkoren och arbetsmiljön för dina kolleger, lyder svaret från Vision-ombuden själva.  2018-10-26

Tack vare att Maud Tibblin och Lena Hillberg uppmärk­sammade Vision 
på att ersättningen för helgarbetet 
verkade vara orimligt låg får 
nu drygt 20 tand­skötskor dela på 
1,3 miljoner kronor. Foto: Johan Wahlgren

De fick för lite lön i tio år

Tandsköterskor på Folktandvården i Uppsala län får mellan 1 300 och 100 000 kronor retroaktivt.  2018-10-22

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb