×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Emilie Sundell tar ofta med sig jobbdatorn hem. När hon är hemma med sjuka barn måste hon arbeta för att inte komma efter på jobbet. Foto: Rickard Kilström

    Emilie Sundell tar ofta med sig jobbdatorn hem. När hon är hemma med sjuka barn måste hon arbeta för att inte komma efter på jobbet. Foto: Rickard Kilström

  • Nästan varannan i Tidningen Visions undersökning uppger att de jobbar på fritiden eftersom arbetstiden inte räcker till. Foto: Jann Lipka

    Nästan varannan i Tidningen Visions undersökning uppger att de jobbar på fritiden eftersom arbetstiden inte räcker till. Foto: Jann Lipka

Arbetsdag utan slut

2017-06-02

Tidningen Vision nr 4 2017. Ett jobbsamtal efter ­middagen, ett arbetsrelaterat sms framför tv:n och ett sista mejl från chefen innan du släcker lampan. Hög arbetsbelastning och smartphones är främsta skälen till att det blivit vanligare att arbeta ­obetalt, visar Tidningen Visions undersökning.

Klockan är 20 minuter över elva en måndagkväll i april när det plingar till i Linda Edlunds jobbmobil. Hon är på hotellrummet efter en konferens i Stockholm och kan inte låta bli att titta. När hon ser att det är en företagare som vill starta en ny verksamhet i hennes kommun kan hon inte låta bli att svara. Då skulle hon inte vara nöjd med sig själv.

– Jag jobbar mot företag och då måste man anpassa sig efter dem. Har man börjat ge dem den här servicen att vi alltid är tillgängliga är det svårt att backa. Det har blivit en vana, jag har faktiskt svårt att se att det skulle kunna fungera på något annat sätt, säger hon.

Linda Edlund jobbar som näringslivsutvecklare och besöksnäringsansvarig i Ljungby kommun. Hon har täta kontakter med företagare och brinner för sitt jobb.

– Jag jobbar mer på fritiden nu än tidigare. Det är inte långa stunder jag lägger ifrån mig jobbmobilen på kvällarna.

Ny teknik i form av bärbara datorer, e-post, smarta telefoner och ständiga uppkopplingar håller på att sudda ut den tidigare skarpa gränsen mellan arbete och fritid.

Nästan hälften av de som svarat på Tidningen Visions undersökning utför arbetsuppgifter på fritiden varje dag eller minst en gång i veckan. Fyra av tio anser att det har blivit vanligare under senare år.

Här finns en nyvunnen frihet, konstaterar Calle Rosengren arbetsmiljöforskare vid Lunds universitet. Att kunna gå en timme tidigare för att hämta på förskolan och sedan kompensera det med ett par jobbmejl på kvällen är en möjlighet som många värdesätter, menar han.

– Men friheten kan glida över i ofrihet. Med hög arbetsbelastning och otydliga förväntningar kan människor arbeta hur mycket som helst utan att någonsin veta när de har gjort tillräckligt, säger han.

Den vanligaste orsaken till att Visions medlemmar utför arbetsuppgifter på fritiden är att man inte hinner med sitt arbete på ordinarie arbetstid. Men fler än var femte som svarat på undersökningen uppger att man gör det för att arbetet är roligt och stimulerande. Ungefär lika många gör det för att det finns en sådan tradition på arbetsplatsen.

Emilie Sundell är sekreterare för kommunfullmäktige i Uppsala kommun. Hon tar ofta med sig datorn hem för att hålla koll på mejl som kommer efter arbetsdagens slut. Mycket beroende på att hon jobbar med fritidspolitikerna i fullmäktige. Det är inte så vanligt att hon behöver göra en arbetsinsats men hon har ändå svårt att släppa tankarna på jobbet.

– Jag känner att jag måste hålla koll och visst vore det skönt att kunna släppa jobbet helt på fritiden, säger hon.

Emilie Sundell tycker att det finns både för- och nackdelar med ett flexibelt arbetsliv. Det största problemet för just henne är när hon är hemma med sjuka barn. Det funkar inte med hennes arbetsbelastning.

– Jag kan inte vara borta en dag så oplanerat. Då måste jag jobba hemifrån för att inte komma för långt efter. Ibland tänker jag att det skulle vara skönt att jobba i en affär och verkligen kunna känna sig ledig på fritiden, säger hon.

Forskare är överens om att den digitala gränslösheten är en faktor bakom den ökade stressen och psykiska ohälsan i arbetslivet. Framför allt är det möjligheten till återhämtning som Calle Rosengren lyfter fram:

– Jobbar man hemma på kvällarna kan det vara svårt att varva ner och få den sömn man behöver. Risken är att ansvaret läggs på individen som förväntas sätta sina egna gränser, men det är inte rätt. Var och en måste få stöd från sin arbetsgivare med tydliga riktlinjer och rimlig arbetsbelastning.

Men kanske kan man spåra nyväckta insikter om digitaliseringens inverkan på arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, slår bland annat fast att ”förväntningar på att vara ständigt nåbar” kan öka risken för ohälsa.

– Det är ett tecken på att man har insett sambandet mellan förväntningarna om att vara tillgänglig kopplat till möjligheten till återhämtning. Med den nya föreskriften kommer förhoppningsvis dessa frågor att lyftas i arbetsmiljöarbetet, ­säger Calle Rosengren.

I december förra året fick Linda Edlund i Ljungby en rejäl tankeställare. 16 projekt samtidigt och extremt mycket arbete. Hon beskriver det som om hjärnan stängde av och hon fick synrubbningar. Men efter en tids sjukskrivning var hon tillbaka på jobbet igen.

– Jag vet att det tempot inte håller i längden och jag har jättebra stöd från chefen som uppmanar mig att gå hem på kvällarna. Jag har också fått verktyg för att koppla bort jobbet på fritiden som att bara kolla mejlen tre gånger om dagen till exempel. Men jag måste nog erkänna att det inte alltid fungerar i verkligheten.

Läs också: Här är fritiden helig

 

 

Kommentarer

Vi strävar efter att kommentarerna håller hög kvalitet. Inlägg med rasistiskt eller sexistiskt innehåll är inte tillåtna och kommer inte att publiceras. Vi förbehåller oss också rätten att inte publicera inlägg med kränkande personangrepp eller som på annat sätt bryter mot Visions villkor för kommentarer. Genom att publicera kommentarer nedan godkänner du våra villkor för publicering.

comments powered by Disqus

Artiklar

41 procent av de som svarat på undersökningen jobbar regelbundet eller sporadiskt på distans. Foto: Jann Lipka

Hallå, släpp ut oss!

Allt fler jobbar på distans och ännu fler vill göra det. Positivt att kunna jobba ostört, tycker många. Men risken finns att prestationskraven går överstyr och att gränsen mellan jobb och privatliv suddas ut.  2018-05-31

Medicinska sekreteraren Agneta Nordqvist sitter hemma i Boden och jobbar, 30 mil från sin arbetsgivare, en privat vårdcentral i Kiruna. Foto: Tomas Bergman

Arbetsro i sitt eget bo

Tidsbesparande och praktiskt. Möt Agneta Nordqvist, Rickard Blank och Josef Szabo, tre ­tjänstemän som med teknikens hjälp hittat möjligheter att jobba utanför kontoret.  2018-05-28

Den grävande journalisten Ljudmila Savtjuk fick jobb på en trollfabrik i Sankt Petersburg. Jobbet var att smutskasta USA och länder i Europa. Foto: Rickard Kilström

Varnar för valrysare

Myndigheter varnar för att främmande makt kan ­försöka påverka höstens val. Valsamordnare har höjt beredskapen och drillats i säkerhetstänk. Men vi ­börjar berättelsen om desinformation och propagandaattacker på andra sidan Östersjön.  2018-05-30

Eleonora Neij (till höger) överväger att byta jobb efter 22 år som tandsköterska eftersom lönen inte räcker sedan hon mist sin man. Nina Rosell (till vänster), fackligt ombud. Foto: Marlin Johansson

Protester mot låga löner

Totalt har drygt 410 anställda inom Folktandvården i Region Jönköpings län skrivit på tandsköterskornas upprop för högre löner. Uppropet har skickats till folktandvårdens ledning och till politikerna i regionen.  2018-05-28

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb