×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Du måste också vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du anmäler dig som medlem med startdatum bakåt i tiden ska du istället uppfylla kraven den dag du gör medlemsanmälan. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, anställning med lönebidrag eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Emilie Sundell tar ofta med sig jobbdatorn hem. När hon är hemma med sjuka barn måste hon arbeta för att inte komma efter på jobbet. Foto: Rickard Kilström

    Emilie Sundell tar ofta med sig jobbdatorn hem. När hon är hemma med sjuka barn måste hon arbeta för att inte komma efter på jobbet. Foto: Rickard Kilström

  • Nästan varannan i Tidningen Visions undersökning uppger att de jobbar på fritiden eftersom arbetstiden inte räcker till. Foto: Jann Lipka

    Nästan varannan i Tidningen Visions undersökning uppger att de jobbar på fritiden eftersom arbetstiden inte räcker till. Foto: Jann Lipka

Arbetsdag utan slut

2017-06-02

Tidningen Vision nr 4 2017. Ett jobbsamtal efter ­middagen, ett arbetsrelaterat sms framför tv:n och ett sista mejl från chefen innan du släcker lampan. Hög arbetsbelastning och smartphones är främsta skälen till att det blivit vanligare att arbeta ­obetalt, visar Tidningen Visions undersökning.

Klockan är 20 minuter över elva en måndagkväll i april när det plingar till i Linda Edlunds jobbmobil. Hon är på hotellrummet efter en konferens i Stockholm och kan inte låta bli att titta. När hon ser att det är en företagare som vill starta en ny verksamhet i hennes kommun kan hon inte låta bli att svara. Då skulle hon inte vara nöjd med sig själv.

– Jag jobbar mot företag och då måste man anpassa sig efter dem. Har man börjat ge dem den här servicen att vi alltid är tillgängliga är det svårt att backa. Det har blivit en vana, jag har faktiskt svårt att se att det skulle kunna fungera på något annat sätt, säger hon.

Linda Edlund jobbar som näringslivsutvecklare och besöksnäringsansvarig i Ljungby kommun. Hon har täta kontakter med företagare och brinner för sitt jobb.

– Jag jobbar mer på fritiden nu än tidigare. Det är inte långa stunder jag lägger ifrån mig jobbmobilen på kvällarna.

Ny teknik i form av bärbara datorer, e-post, smarta telefoner och ständiga uppkopplingar håller på att sudda ut den tidigare skarpa gränsen mellan arbete och fritid.

Nästan hälften av de som svarat på Tidningen Visions undersökning utför arbetsuppgifter på fritiden varje dag eller minst en gång i veckan. Fyra av tio anser att det har blivit vanligare under senare år.

Här finns en nyvunnen frihet, konstaterar Calle Rosengren arbetsmiljöforskare vid Lunds universitet. Att kunna gå en timme tidigare för att hämta på förskolan och sedan kompensera det med ett par jobbmejl på kvällen är en möjlighet som många värdesätter, menar han.

– Men friheten kan glida över i ofrihet. Med hög arbetsbelastning och otydliga förväntningar kan människor arbeta hur mycket som helst utan att någonsin veta när de har gjort tillräckligt, säger han.

Den vanligaste orsaken till att Visions medlemmar utför arbetsuppgifter på fritiden är att man inte hinner med sitt arbete på ordinarie arbetstid. Men fler än var femte som svarat på undersökningen uppger att man gör det för att arbetet är roligt och stimulerande. Ungefär lika många gör det för att det finns en sådan tradition på arbetsplatsen.

Emilie Sundell är sekreterare för kommunfullmäktige i Uppsala kommun. Hon tar ofta med sig datorn hem för att hålla koll på mejl som kommer efter arbetsdagens slut. Mycket beroende på att hon jobbar med fritidspolitikerna i fullmäktige. Det är inte så vanligt att hon behöver göra en arbetsinsats men hon har ändå svårt att släppa tankarna på jobbet.

– Jag känner att jag måste hålla koll och visst vore det skönt att kunna släppa jobbet helt på fritiden, säger hon.

Emilie Sundell tycker att det finns både för- och nackdelar med ett flexibelt arbetsliv. Det största problemet för just henne är när hon är hemma med sjuka barn. Det funkar inte med hennes arbetsbelastning.

– Jag kan inte vara borta en dag så oplanerat. Då måste jag jobba hemifrån för att inte komma för långt efter. Ibland tänker jag att det skulle vara skönt att jobba i en affär och verkligen kunna känna sig ledig på fritiden, säger hon.

Forskare är överens om att den digitala gränslösheten är en faktor bakom den ökade stressen och psykiska ohälsan i arbetslivet. Framför allt är det möjligheten till återhämtning som Calle Rosengren lyfter fram:

– Jobbar man hemma på kvällarna kan det vara svårt att varva ner och få den sömn man behöver. Risken är att ansvaret läggs på individen som förväntas sätta sina egna gränser, men det är inte rätt. Var och en måste få stöd från sin arbetsgivare med tydliga riktlinjer och rimlig arbetsbelastning.

Men kanske kan man spåra nyväckta insikter om digitaliseringens inverkan på arbetsmiljön. Arbetsmiljöverkets nya föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, slår bland annat fast att ”förväntningar på att vara ständigt nåbar” kan öka risken för ohälsa.

– Det är ett tecken på att man har insett sambandet mellan förväntningarna om att vara tillgänglig kopplat till möjligheten till återhämtning. Med den nya föreskriften kommer förhoppningsvis dessa frågor att lyftas i arbetsmiljöarbetet, ­säger Calle Rosengren.

I december förra året fick Linda Edlund i Ljungby en rejäl tankeställare. 16 projekt samtidigt och extremt mycket arbete. Hon beskriver det som om hjärnan stängde av och hon fick synrubbningar. Men efter en tids sjukskrivning var hon tillbaka på jobbet igen.

– Jag vet att det tempot inte håller i längden och jag har jättebra stöd från chefen som uppmanar mig att gå hem på kvällarna. Jag har också fått verktyg för att koppla bort jobbet på fritiden som att bara kolla mejlen tre gånger om dagen till exempel. Men jag måste nog erkänna att det inte alltid fungerar i verkligheten.

Läs också: Här är fritiden helig

 

 

Kommentarer

Vi strävar efter att kommentarerna håller hög kvalitet. Inlägg med rasistiskt eller sexistiskt innehåll är inte tillåtna och kommer inte att publiceras. Vi förbehåller oss också rätten att inte publicera inlägg med kränkande personangrepp eller som på annat sätt bryter mot Visions villkor för kommentarer. Genom att publicera kommentarer nedan godkänner du våra villkor för publicering.

comments powered by Disqus

Artiklar

Lotta Gedell och Rebecka Berger, 
fackligt aktiva social­sekreterare i Skara, tycker att villkoren förbättrats Foto: Mika Väisänen

Lönelyft gav mer arbetsro

Socialsekreterare är en av de yrkesgrupper vars snittlöner ökade mest i fjol, enligt Tidningen Visions kartläggning. I Skara höjdes medellönen rejält: 12 procent.  2018-02-20

Illustration: Martin Ander

Nu ska lönerna bli mer rättvisa

Åtta av tio kommuner gjorde en lönekartläggning under 2017. Det är en rejäl uppryckning jämfört med tidigare då det inte var obligatoriskt att göra det varje år. Ett 30-tal kommuner har rättat till orättvisa löner de har hittat.  2018-02-22

Lite till de sämst betalda

Biblioteksassistenterna är en av Visions låglönegrupper. För andra året i rad hamnar yrkesgruppen i botten i Tidningen Visions löneundersökning.  2018-02-20

Prästens symbolkraft är urstark. Det är en lärdom från Thailand. Erik Stenberg-Roos är tillgänglig, men han är aldrig kompis. Här är han Svenska kyrkan i utlandet. Foto: Jonas Gratzer

Präst med sand mellan tårna

Prästen Erik Stenberg-Roos är Svenska kyrkans utsände i södra Thailand. Han surrar fast altaret på bilen, kastar in gitarren och far dit där han är behövd. Ena dagen håller han en gudstjänst på stranden, den nästa besöker han en svensk som sitter i fängelse.  2018-02-20

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb