×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Marcus Priftis är författare, föreläsare och frilansskribent. Foto: Stefan Holmqvist.

    Marcus Priftis är författare, föreläsare och frilansskribent. Foto: Stefan Holmqvist.

Mångfaldens magiska krafter är svåra att fånga

2016-12-01

Tidningen Vision nr 8 2016.

Jag vet inte varför man skulle behöva ett särskilt skäl till att anställa personer ur minoriteter, men då och då ställs ändå frågan. Alltför ofta blir svaret något i stil med att ”spegla samhället”, ”skapa innovation” och andra modeord associerade till mångfald. Som om innovation och representation automatiskt skulle flöda ur en viss fördelning av synliga drag.

På ytan syns (och hörs) kön, ålder, hudfärg, ålder, kroppsform, röstläge, språk och vissa funktionsnedsättningar. Ibland kan man även upptäcka sociala markörer för exempelvis religion, musikstil och favoritfotbollslag.

Men uppfostran, utbildning, livserfarenhet, intressen, kunskaper, färdigheter, värderingar, känslor, livsåskådning, yrkeserfarenhet, relationer och psyke syns inte. Allt det som utgör större delen av en persons identitet, och som till skillnad från utsidans olikheter faktiskt har bäring på hens yrkesroll, är osynligt för det första intrycket.

Det är faktiskt vetenskapligt bevisat att mångfald skapar smartare organisationer, som är bättre på problemlösning och klarar sig bättre i tuffa tider. Men det gäller kognitiv mångfald – skillnader i personalens erfarenheter, motivation, perspektiv, tolkningsramar och sätt att tänka.

Social och visuell mångfald kan förstås sammanfalla med den kognitiva mångfalden, eftersom ens perspektiv och erfarenheter påverkas av hur man uppfostras och hur man bemöts och bedöms av en fördomsfull omvärld. Men de måste inte gå hand i hand. Det finns inte ett ”mörkhyat” sätt att bedriva kommunbyråkrati som avviker från det ”ljushyade” sättet, och två bögar kan skilja sig milsvida i såväl erfarenheter som livsfilosofi.

Detta förstår alla. Ändå agerar påfallande många att som om arbetsplatsen automatiskt blir mer dynamisk, innovativ och så vidare, bara man rekryterar några normbrytande utsidor. Detta innebär dessvärre att man reducerar normbrytaren till hens avvikande utsida. En muslim blir bara muslim, utan andra egenskaper. Trots de bästa av föresatser hamnar man i just det diskriminerande träsk man försökte dika ur.

Det finns goda skäl för att aktivt försöka rekrytera personer på fel sida om normen. Ett är att man vill se ett samhälle där alla har samma livschanser, ett annat att följa diskrimineringslagen. Men den som rekryterar normbrytare i tron på att mångfaldens magiska krafter därigenom ska genomsyra ens arbete, riskerar att bli väldigt besviken.

Marcus Priftis är författare, föreläsare och frilansskribent.

Kommentarer

Vi strävar efter att kommentarerna håller hög kvalitet. Inlägg med rasistiskt eller sexistiskt innehåll är inte tillåtna och kommer inte att publiceras. Vi förbehåller oss också rätten att inte publicera inlägg med kränkande personangrepp eller som på annat sätt bryter mot Visions villkor för kommentarer. Genom att publicera kommentarer nedan godkänner du våra villkor för publicering.

comments powered by Disqus

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Tipsa oss!

Vad vill du läsa om i Tidningen Vision? Kontakta oss på redaktionen.

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb