×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Du måste också vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du anmäler dig som medlem med startdatum bakåt i tiden ska du istället uppfylla kraven den dag du gör medlemsanmälan. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, anställning med lönebidrag eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Foto: Colourbox

    Foto: Colourbox

Förberedd för hot och våld? Experten tipsar

2016-06-07

Tio frågor till Thomas Delin, konsult i säkerhet och konflikhantering på företaget Offentlig säkerhet, om hur man bäst skyddar sig mot hot och våld i arbetslivet.

Hur ska man som anställd förbereda sig på hot och våld?

- Börja där du står. Tänk efter vilka situationer du kan hamna i, vilket ju ser olika ut beroende på var du jobbar, om det är inom försörjningsstöd, på ett kontor eller på ett hvb hem.

- Tänk på vad som händer om du får besök på kontoret av en person som blir väldigt aggressiv, och ta även med de värsta tänkbara scenarierna. Det har ju hänt att personer kommer in på socialkontoren med bensindunkar, yxor, knivar och annat.

Vad händer om jag inte är mentalt förberedd?

- Om du inte ens har tänkt tanken kan det leda till att du agerar i affekt. Tänk ett steg till, vad du gör och vad du vill göra om det händer. 

Men går det att förutse om man aldrig varit i en krissituation?

- Många säger just det, att de inte vet hur de kommer att reagera. Men om man förberett sig mentalt, övat och är trygg i rutinerna har man i alla fall bättre förutsättningar.

Kan du ge ett exempel?

- Jag hade kontakt med en kille som jobbade på ett boende som vaknade varje natt av att brandlarmet gick för att de boende rökte i lokalerna. Varje gång fick han panik. Men så bestämde han sig, och tänkte ut hur han skulle agera nästa gång. Och det fungerade. Nästa gång larmet gick satte han sig lugnt upp i sängen, gav sig själv några sekunder, tog det lugnt, lyssnade att ingen skrek, gick till larmpanelen och följde rutinerna. Det är ett bevis på vikten av att tänka på hur man vill reagera.

Vad ska man tänka på när någon utsatts för hot och våld?

- Att delta i krisstöd bör vara obligatoriskt. Min erfarenhet är att när chefen frågar om någon vill ha avlastningssamtal blir svaret ofta ”Nej, jag behöver inte”, eller ”Nej, jag har inte tid”.

Och varför krissamtal till någon som inte vill ha det?

- Reaktioner på en krissituation kan komma långt efteråt. Ibland möter jag personal som varit med om hot och våld-händelser för flera år sedan och där arbetsgivaren inte gav dem inte krisstöd. De har släppt själva händelsen, men just att de inte fick stöd från arbetsgivaren ligger kvar och påverkar dem fortfarande. Mental förberedelse och bra omhändertagande efteråt är absolut viktigast när det gäller hot och våld i arbetslivet.

Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön, och ska göra riskinventeringar och rutiner för hot och våld. Hur bra är beredskapen i kommunerna?

- Varierande. All personal känna till rutinerna, oavsett om de är vikarier eller fast anställda. På den punkten brister det ofta. När jag har kurser och ställer frågan är det väldigt få som svarar att de känner till eller har läst riktlinjerna.

Vilket ansvar har anställda?

- Att ta till sig informationen, gå på utbildningar och följa rutinerna, vad man ska göra och vid till exempel hembesök eller när man tar emot folk på kontoret. Om arbetsgivaren till exempel har bestämt om larm ska man bära det.

- Dessutom har man ett ansvar att dokumentera incidenter. Allt behöver ju inte polisanmälas, men det måste rapporteras så att arbetsgivaren får kännedom om det. Det är ytterligare ett område där jag ser att det finns brister.

Varför fungerar det inte?

- Många vet inte vad de ska dokumentara eller på vilket sätt det ska göras. Det kan också bero på att hot är så vanligt att det börjat ingår i vardagen, blir normaliserande. Som när man inom socialtjänsten slutar reagera på hot.

Vad leder det till?

- Då är man illa ute. Det som händer är att toleransnivån höjs och ganska grova kränkningar och hot börjar ses som normalt. Men till slut brister det och leder till sjukskrivning eller att man byter jobb.

 

Mårten Kierkegaard

marten.kierkegaard@vision.se

Kommentarer

Vi strävar efter att kommentarerna håller hög kvalitet. Inlägg med rasistiskt eller sexistiskt innehåll är inte tillåtna och kommer inte att publiceras. Vi förbehåller oss också rätten att inte publicera inlägg med kränkande personangrepp eller som på annat sätt bryter mot Visions villkor för kommentarer. Genom att publicera kommentarer nedan godkänner du våra villkor för publicering.

comments powered by Disqus

Artiklar

Foto: Jann Lipka

Så får vi stopp på epidemin

Stress, otydliga arbetsuppgifter och dålig ­organisation gör allt fler sjuka av jobbet. Tidningen Visions undersökning visar att sex av tio mått dåligt av stress det senaste året. Värst drabbade är unga som jobbar med människor.  2018-01-19

Sonja Forsberg och Heléne Idahl. drog igång tematräffar på jobbet där man grundligt diskuterar vardagliga arbetsmiljöfrågor. Foto: Erik Abel

Så blev det bättre på jobbet

Hur skapar man en psykosocial arbetsmiljö som får anställda att må bra? Delaktighet, öppet klimat och tillit är tre hållpunkter att ta fasta på. Men ­vägen mot bättre arbetsmiljö kan variera, här är tre arbetsplatser som hittat rätt på olika sätt.  2018-01-16

Foto: Norstedts Förlag

”Min bok är ett varningsrop”

De kommer att drunkna i sina mödrars tårar är en kolsvart berättelse där författarens mardröm om ett fascistiskt och ­totalitärt samhälle blir verklighet. Nu har Tidningen Visions läsare röstat fram Johannes Anyuru till Årets författare 2017.  2018-01-19

”Insatsstyrka kan lösa kris”

En insatsstyrka som kan rycka ut och styra upp en havererad arbetsmiljö och mer utbildning till chefer. Det tror Eva-Lotta Nilsson, förhandlingschef i Vision, är viktiga delar för att minska sjukskrivningarna.  2018-01-17

Till arkivet

Tipsa oss!

Vad vill du läsa om i Tidningen Vision? Kontakta oss på redaktionen.

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb