×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro, Kivra eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • Foto: Jann Lipka

    Foto: Jann Lipka

  • Om det verkar kul att arbeta? Barnen på förskolan Hallonmasken i Ljungsbro, Linus Hilmersson, Hugo Krook, Ellen Olsson, Norah Sigerfjord och Milo Gustafsson Ferngren har lite olika uppfattningar i den frågan. Foto: Lasse Hejdenberg

    Om det verkar kul att arbeta? Barnen på förskolan Hallonmasken i Ljungsbro, Linus Hilmersson, Hugo Krook, Ellen Olsson, Norah Sigerfjord och Milo Gustafsson Ferngren har lite olika uppfattningar i den frågan. Foto: Lasse Hejdenberg

  • Roliga arbetsuppgifter och trevliga kolleger är viktigare än hög lön. Det tycker Josef Öhman, Helen Klasén, Louise Nilsson, Simon Lidman, Lovisa Gustafsson och Samuel Garpendahl på Malmslättsskolan i Linköping. Foto: Lasse Hejdenberg

    Roliga arbetsuppgifter och trevliga kolleger är viktigare än hög lön. Det tycker Josef Öhman, Helen Klasén, Louise Nilsson, Simon Lidman, Lovisa Gustafsson och Samuel Garpendahl på Malmslättsskolan i Linköping. Foto: Lasse Hejdenberg

  • Bjud oss på en ordentlig utmaning! Så lyder rådet från de blivande personalvetarna Felicia Hedström, Lina Lindeblad, Isa Welander och Emma Holmquist-Sköld till personalavdelningarna i landets kommuner. Foto: Lasse Hejdenberg

    Bjud oss på en ordentlig utmaning! Så lyder rådet från de blivande personalvetarna Felicia Hedström, Lina Lindeblad, Isa Welander och Emma Holmquist-Sköld till personalavdelningarna i landets kommuner. Foto: Lasse Hejdenberg

Med hopp om framtiden

2016-08-19

Tidningen Vision nr 5 2016. Tusen nya medarbetare i veckan måste rekryteras till välfärden. Finns det jobb där som kommer att locka förskolebarnen på ­Hallonmasken? ­Tidningen Vision åkte till Linköping – ett Sverige i miniatyr – för att prata med barn och unga om det arbetsliv som ligger framför dem.

Om det verkar kul att arbeta? Norah Sigefjord, 4 år, spärrar upp ögonen och ser nästan chockad ut över själva frågan.

– Nähe, inte så jättekul precis. För det är jobbigt. Först ska man gå dit på morgonen, så ska man gå hem igen på kvällen, utbrister hon.

– Det blir alldeles för mycket fram och tillbaka, fyller kompisen Ellen Olsson, 5 år, i.

Om 15–20 år kommer dagens förskolebarn ut på arbetsmarknaden och allt tyder på att de blir efterfrågade. Inte minst inom offentlig sektor. Fram till 2025 behövs en halv miljon nya medarbetare till välfärden och behoven är stora så långt fram man kan överblicka.

Framtidens socialsekreterare, ingenjörer och HR-strateger svettas i dag över nationella prov och pluggar inför mastiga tentor. Eller leker och tjoar på en solig gård i Ljungsbro utanför Linköping. Som Norah, Ellen och deras kamrater på förskolan Hallonmasken. Hur tänker de om det yrkesliv som ligger framför dem? Varför jobbar människor egentligen?

– För att få pengar och då kan man köpa mat, säger Milo Gustafsson Ferngren, 4 år.

– Och godis, ropar Linus Hilmersson, 5 år.

– Och tandborste, lägger Ellen till.

Hur ska en bra arbetsplats vara? Ett vänligt och varmt ställe där alla är snälla mot varandra. Det är alla överens om.

– Man ska inte slåss på jobbet, slår Linus fast.

– Och inte puttas, säger Ellen.

– Och inte smiskas, säger Milo.

Har de något drömjobb? Milo och Ellen skakar på huvudet, men Hugo har en ganska klar bild av sitt framtida yrkesliv.

– Jag vill göra grejor och köra grejor. Jag vill köra grävmaskin som min pappa, och så vill jag ­
också bli frisör, pilot, göra bilar, bli doktor och jobba med delfiner på Kolmården, säger han.

– Då får du skynda dig och gräva lite på morgonen och sedan springa vidare till nästa jobb, säger Linus och fnissar.

Oavsett vilken yrkesbana barnen på Hallonmasken väljer är en sak helt klar. Den dag de är redo kommer offentlig sektor att vara med och slåss om deras arbetskraft.

Ingen skola i Linköping lyckades lägga vantarna på Jennifer Edsborn och Cecilia Svärd. Om ett par veckor tar de examen från lärarprogrammet (förskoleklass och årskurs 1–3) på Linköpings universitet och nu sitter de böjda som vinkelhakar över sina bärbara datorer och putsar på sitt examensarbete.

Bristen på utbildade lärare gör dem stekheta på arbetsmarknaden. Inboxen bågnar av kom-och-jobba-hos-oss-mejl, men till höstterminen blir det Ydre kommun för Cecilia. Jennifer har nappat på ett erbjudande från en skola i Mjölby.

– De visade verkligen att de ville ha mig och ringde dagen efter intervjun och sa att jag hade fått jobbet. Sedan dess har flera Linköpingsskolor hört av sig, men det var för sent. I dessa tider gäller det att vara snabb som arbetsgivare.

Precis som många andra kommuner står Linköpings kommun inför en saftig utmaning. Å ena sidan ökar invånarantalet stadigt, vilket kräver fler skolor, äldreboenden, fritidsaktiviteter, ja, fler och mer av nästan allt. Å andra sidan står man inför en gigantisk generationsväxling samtidigt som det utbildas för få lärare, sjuksköterskor och socialsekreterare för att bara nämna några yrkesgrupper. Frågan är hur en växande kommun som Linköping ska få tag på folk framöver?

Lite siffror: fram till 2025 räknar man med att ungefär tusen personer behöver anställas varje år i Linköping. Med sju sökande till varje tjänst, innebär det att 35 kompetenta yrkespersoner måste söka jobb varje arbetsdag under de kommande tio åren.

– Det är ingen tvekan om att det är skarpt läge, säger Maria Kreese.

Hon borde veta. Som personaldirektör är hon ansvarig för att kommunen klarar sig i den hårda kampen om talangerna. Kanske är man på rätt spår med sitt fokus på chefs- och medarbetarskapet, karriärtrappor, mentorer och studentmedarbetare. I våras fick Linköping utmärkelsen Årets Employer Branding-kommun, en bekräftelse på att man jobbar offensivt med rekrytering.

– Grunden är att vi har en bra arbetsmiljö och att vi tar hand om dem som redan är anställda. Annars kommer de aldrig att prata gott om oss och då klarar vi inte att rekrytera de medarbetare som vi kommer att behöva, säger Maria Kreese.     

Har hon tänkt tanken att de inte kommer att lyckas – ett scenario där talangerna flyr, de nyutexaminerade studenterna väljer andra arbetsgivare och allt fler tjänster förblir vakanta?

– Frågar du någon som sitter närmare verksamheten, en rektor till exempel, får du förmodligen ett mer uppgivet svar, men jag är en positiv person och övertygad om att vi kommer att klara det. Det krävs dock att vi tänker i nya banor. Vi måste ta tillvara på människor som står långt ifrån arbetsmarknaden och samtidigt kompetensutveckla den egna personalen och köpa platser på uppdragsutbildningar. Vi kan inte ta för givet att samhället kommer sköta all utbildning, säger Maria Kreese.         

På högstadiet brukar tankarna om yrkeslivet anta lite mer konkret form. Förra året, i 8:e klass, praktiserade Helen Klasén på Linds konditori vid Stora torget i Linköping. Hon gjorde smörgåsar, diskade och rörde ihop kalla såser till maten. Hur det var? Fantastiskt, mycket roligare än skolan.

– Personalen tog för givet att jag kunde utföra de olika arbetsuppgifterna. Det var så skönt att bli behandlad som en vuxen. Jag längtar redan efter att få börja jobba.

Studievägledaren Jörgen Johansson har samlat ihop sex niondeklassare i Malmslättsskolan utanför Linköping. Dukat upp med festisar och muffins. Gymnasievalet är avklarat, men vad har eleverna för tankar om livet efter studenten?

– Jag är helt inställd på att läsa vidare på universitetet, plugga i London något år skulle vara kul. Drömmen är att jobba som psykolog och hjälpa andra människor, säger Lovisa Gustafsson.

– Jag hade två praktikplatser – brandman och idrottslärare – för att se vilket jobb som var roligast. Jag gillade idrottslärarjobbet bäst och har bestämt mig för att läsa barn- och fritidsprogrammet på gymnasiet, berättar Samuel Garpendahl.

Även Helen Klasén, hon som längtar ut i arbetslivet, har ett tydligt mål:

– Jag vill bli undersköterska, hjälpa andra och göra en insats. Jag vet att det inte är det bäst betalda jobbet, men det viktigaste är att du gör något som känns meningsfullt.

Lönen är inte avgörande, det är alla runt bordet överens om. Andra saker, som trevliga kolleger och meningsfulla arbetsuppgifter, smäller högre.

– Jag behöver inte åka limousine till jobbet, men lönen ska vara rimlig så att jag inte behöver två jobb för att få ihop det, säger Samuel Garpendahl.

Vad har de för bild av välfärdsjobben? Lägre löner, säger någon. Viktiga jobb, säger en annan.

Men det spelar inte så stor roll för niondeklassarna i Malmslätt om deras framtida arbetsgivare är privat eller offentlig. De lyfter i stället fram bemötandet och stämningen som helt avgörande.

– Det ska kännas bra när man kommer dit på morgonen, säger Louise Nilsson.

– Jämställdheten är viktig för mig, att kvinnor och män behandlas lika. Brister det där förlorar jobbet sin charm, säger Lovisa Gustafsson.

Tidigt en kylslagen morgon fylls bussar med morgontrötta resenärer. I Örebro, Gävle, Karlstad och Linköping prickar busschaufförer av högskolestudenter på en lista och styr längs E4, E18 och E20 mot den ljusnande framtid.

Slutmålet är Framtidsmässan på Münchenbryggeriet i Stockholm, Sveriges största karriär­event för offentlig sektor. Bussarna bromsar in, dörrarna öppnas och ut strömmar 3 000 studenter på jakt efter kontakter, nätverk och kanske ett jobberbjudande.

Beatrice Liljegren som pluggar samhälls- och kulturanalys vid Linköpings universitet klev på bussen strax efter sju i morse. Nu vandrar hon omkring bland potentiella arbetsgivare.

– Få har hört talas om mitt program, men de verkar intresserade när jag berättar om inriktning på genus, klass, kön och etnicitet och hur dessa faktorer påverkar människors liv. Drömmen vore ett jobb där jag får tänka nytt kring gamla strukturer som sätter käppar i hjulet för vårt samhälle.

Ett 70-tal kommuner och landsting är på plats och här är det arbetssäljarens marknad. Vaxholm har agnat med blå godisfiskar och ett arbete i skärgårdens huvudstad. Järfälla lockar med gröna äpplen och närheten till stad och natur.

Popcornen i Väsbys monter skapar en viss stockning. Linköping drar också till sig många besökare med chokladbitar och mottot ”Där idéer blir verklighet”. Efter många timmar i montern börjar Sandra Svensson, som är studentmedarbetare i Linköpings kommun och pluggar masterprogrammet på Human Resource Management and Development, få ont i fötterna.

– Man blir lite trött av stå upp och vara social en hel dag, men det har varit roligt. Många stockholmare har kommit förbi, några är nyfikna på vilka jobb som finns i kommunen, andra vet inte ens var Linköping ligger.

Det måste finnas handlingsutrymme, säger en. Vänliga kolleger och en närvarande chef man kan prata med utan att behöva boka in ett möte flera veckor i förväg, säger en annan.

De ska bli proffs på personalfrågor och rekrytering, men nu handlar frågan om hur det egna drömjobbet ska se ut. Fyra blivande personalvetare har samlats över en kopp kaffe och en frukostmacka på Zodiaken, ett café på Linköpings universitets på campusområde.

Om ett eller ett par år ska de försöka hitta sin plats på arbetsmarknaden med en färsk examen i fickan. Isa Welander vet vart hon är på väg.

– Jag skulle vilja gå in i organisationer som har problem och titta på ledarskapet, hitta lösningar och optimera teamet. Det är inget jobb man får dag ett, det krävs mycket erfarenhet, men det är dit jag vill i slutändan, säger hon.

– Jag vill arbeta i en mindre organisation där man har koll på helheten, inte vara en bricka i en jättestor HR-avdelning, säger Felicia Hedström.

Kanske har hon redan hittat rätt. Under studietiden har Felicia Hedström pendlat en dag i veckan till extrajobbet på det kommunala hamnkontoret i Marstrand där hon fungerar som bollplank för enhetschefen.

– Ingen på kontoret har HR-utbildning så de frågar mig om rekrytering och hur olika personalärenden ska hanteras. De har förtroende för mig och uppskattar det jag gör och kan. Drömmen vore ett fast jobb där, säger hon.

Vad har de för spontana associationer till välfärdssektorn? Meningsfulla jobb där man kan göra skillnad, säger Felicia Hedström, men för de andra går tankarna till en tung koloss med stram budget och fastslagna ramar.   

– Låter lite dassigt, tyvärr, säger Isa Welander.

Lina Lindeblad håller med men tycker att någonting håller på att hända:

– Kommunerna har varit dåliga på att göra reklam för sig själva som arbetsgivare. Men på senare år har de insett att de måste synas på universitet och marknadsföra sig om de ska klara generationsväxlingen, säger hon.

Vad skulle kunna få de fyra studenterna att satsa på en karriär i offentlig tjänst? Har de något coachtips till personalavdelningarna?

– De måste bjuda på en utmaning som de vill att jag ska lösa, säger Emma Holmquist-Sköld.

– Skapa trainee-platser för nyutexaminerade, för mig är det ett tecken på att arbetsgivaren satsar på personalen, lyder rådet från Isa Welander.

Vad tycker de unga om välfärdens yrken? I en rapport med det namnet har Sveriges Kommuner och Landsting frågat 1 500 ungdomar mellan 15 och 24 år och bilden som träder fram är både glädjande och oroväckande.

De kopplar ihop offentlig sektor med meningsfulla jobb, goda framtidsutsikter och schysta arbetsvillkor. På minuskontot står karriärmöjligheterna, arbetsmiljön och lönen.

Det är mycket som står på spel i denna balansräkning. Frågan är om personaldirektör Maria Kreeses och Linköpings kommuns satsningar på medarbetarskapet, karriärtrappor och mentorer kommer att lösa ekvationen?

Låt oss vrida fram klockan, säg 30 år, till 2046. Marie Kreese har just fyllt 80 och behöver kanske en plats på något av kommunens äldreboenden. Får hon en värdig ålderdom? Finns det personal och en kompetent enhetschef som leder och utvecklar verksamheten? Kanske är det rent av Helen Klasén, som drömmer om att bli undersköterska, eller något av barnen på Hallonmasken som ser till att Maria Kreese har det bra.

Kommentarer

Vi strävar efter att kommentarerna håller hög kvalitet. Inlägg med rasistiskt eller sexistiskt innehåll är inte tillåtna och kommer inte att publiceras. Vi förbehåller oss också rätten att inte publicera inlägg med kränkande personangrepp eller som på annat sätt bryter mot Visions villkor för kommentarer. Genom att publicera kommentarer nedan godkänner du våra villkor för publicering.

comments powered by Disqus

Artiklar

Illustration: Marie Åhfeldt

Kolla kommunernas löner

Var är snittlönen för IT-tekniker, enhetschefer och skoladministratörer högst? Tidningen Vision har sammanställt en lönekarta med medellönerna i samtliga kommuner i 23 yrken. Dra och klicka i kartbilden för att se snittlönerna i din kommun, eller välj yrkestabell under kartan.  för 6 dagar sedan

Sju skäl att gå till jobbet

Att pollinera, ordna rent dricksvatten eller ta emot 1 300 besök i månaden. Arbetsglädje kan till och med vara en begravning. Möt sju personer som drivs av att göra nytta för oss andra.  för 7 dagar sedan

Mats Erkers vill börja planera för sin pension, men har svårt att få veta hur hög tjänstepensionen blir. ”Då det handlar om en framförhandlad löneförmån så är det ju ganska allvarligt att jag inte får besked”, säger han. Foto: Rickard Kilström

Svårt planera för pension

Anställda i kommuner och regioner kan ha svårt att få veta hur stor deras tjänstepension kommer att bli. Orsaken är att uppgifterna som ligger till grund för den pensionsprognos som var och en kan göra på webbplatsen minpension.se inte alltid är fullständiga.  för 9 dagar sedan

”Det här gör att vi känner oss mer motiverade och uppskattade”, säger den medicinska vårdadministratören Inger Lindblad. Foto: Alexander Von Sydow

Tillägg ska locka folk

De medicinska vårdadministratörerna på akutkliniken på universitetssjukhuset i Örebro har två tuffa somrar bakom sig. Orsaken är brist på vikarier.  för 9 dagar sedan

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb