×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • 
            Fritidsledarna Lina Renholm Nyby, Pelusa Cornaglia och Erika Höjer jobbar ständigt med att få unga killar i Hammarkullen att ­bryta 
med de kriminella gängen och intressera sig
 för andra saker. De tror att en konflikt med några av dem ledde fram till branden.

    Fritidsledarna Lina Renholm Nyby, Pelusa Cornaglia och Erika Höjer jobbar ständigt med att få unga killar i Hammarkullen att ­bryta med de kriminella gängen och intressera sig för andra saker. De tror att en konflikt med några av dem ledde fram till branden.

  • 
            Någon slog sönder rutan till det lilla kontoret, hällde in brandfarlig vätska och tände på. Men branden spred sig inte till resten av fritidsgården.

    Någon slog sönder rutan till det lilla kontoret, hällde in brandfarlig vätska och tände på. Men branden spred sig inte till resten av fritidsgården.

  • 
            Allaktivitetshuset i Skäggetorp utanför Linköping brändes ned 13 juli förra året. Under oroligheter i området sköts en 19-åring kille till döds ett par veckor senare.

    Allaktivitetshuset i Skäggetorp utanför Linköping brändes ned 13 juli förra året. Under oroligheter i området sköts en 19-åring kille till döds ett par veckor senare.

  • 
            Fritidsledaren Pelusa Cornaglia 
säger att sabotagen är en ny företeelse 
på ­gården. ”När vi hamnar i konflikt med de här ungdomarna vill de skada verksamheten så mycket som möjligt. Men de har inte vågat ge sig på oss i personalen än 
så länge”, säger han.

    Fritidsledaren Pelusa Cornaglia säger att sabotagen är en ny företeelse på ­gården. ”När vi hamnar i konflikt med de här ungdomarna vill de skada verksamheten så mycket som möjligt. Men de har inte vågat ge sig på oss i personalen än så länge”, säger han.

Gården brinner

2015-03-06

Tidningen Vision nr 2 2015. Varje år bränns skolor, dagis och fritids­gårdar ner för miljontals kronor. Ofta i utsatta områden där de behövs som allra mest. Vad ligger bakom bränderna och hur känns det när någon vill elda upp din arbetsplats?

Helvete, inte nu igen.

Klockan är 23.00 måndagen den 24 november och fritidsledaren Lina Renholm Nyby har just sjunkit ner i soffan hemma i Lindome med en kvällsmacka. ”Det brinner på Mixgården”, säger kollegan Beata Dahlberg i telefonluren.

Hur ser det ut – hur stora är skadorna – vilka kan ha gjort det? Tankarna snurrar i Linas huvud när hon kör genom natten i ett mörkt Göteborg. Hon känner sig mer uppgiven än orolig när ljuset från gatlyktorna sveper förbi. Hon vet att ingen är kvar inne på fritidsgården. Beata kollade ju att lokalen var tom när hon larmade och stängde.

Räddningstjänsten har gett lugnande besked på telefon. Det ska nog gå att öppna som vanligt i morgon. Men när Beata och Lina kommer fram och går upp för trappan mot ingången inser de att räddningstjänsten har fel. Det här är värre än förra branden för knappt ett år sedan.

En ensam väktare bevakar den uppbrutna plåtdörren. Blåvita plastband spärrar av ingången. På betongen ligger en utslängd bag med bollar och fotbollsvästar och pyr bredvid en plastkasse med kläder, några svartbrända skor och ett skoställ. Lina vill gå in för att se hur stora skadorna är men väktaren släpper inte in någon.

– Det var helt svart där inne. Först trodde jag att det bara var mörkret men senare insåg jag att hela lokalen var täckt av ett sotlager, säger hon.

Efter några minuter börjar ungdomar samlas utanför. Bland dem teatergruppen som under kvällen repat i lokalen till sin pjäs om Backabranden 1998, där 63 ungdomar dog.

– Brand är fortfarande väldigt laddat i Göteborg. De i teatergruppen tyckte det var otäckt att de just hade varit nere i källaren och repat, säger Lina.

Personalen på Mixgården kämpar hårt för den trygghet som finns kvar i miljonprogramområdet Hammarkullen. Därför kändes det viktigt att kunna öppna gården igen så snabbt som möjligt. Det var också viktigt att komma till Hammarkullen på kvällen när det brann, för att visa för ungdomarna att någon bryr sig om dem och deras fritidsgård.

Att just Mixgården har utsatts för flera bränder är egentligen inte så förvånande. Förhållandena i Hammarkullen är som ett skolexempel på hur det ser ut i ett högriskområde för anlagda bränder enligt forskningen. Hög arbetslöshet, utsatt område med social oro, låg köpkraft, hög kriminalitet och skadegörelse runtomkring.

Anlagda bränder kostar samhället över en miljard kronor om året. Minst hälften orsakas av barn och ungdomar under 18 år, många i skolor, förskolor och på fritidsgårdar.

Ungdomar som startat bränder säger i undersökningar att det ger spänning, uppmärksamhet och en känsla av gemenskap men det är också ett utryck för frustration.

Ett halvår tidigare brann det på en annan fritidsgård: Allaktivitetshuset i Skäggetorp utanför Linköping. En brand som fick större konsekvenser än den på Mixgården.

När larmsamtalet till verksamhetschefen Ewa Höglind kom tidigt på söndagsmorgonen den 13 juli förra året hade hon semester. Trots det slängde hon sig in i bilen. Redan när hon svängde ut på Motalavägen, en och en halv mil från Allaktivitetshuset, såg hon den höga rökpelaren.

– Då förstod jag att det skulle bli en lång arbetsdag, säger hon.

Skäggetorp byggdes liksom Hammarkullen i slutet av 1960-talet. Stadsdelen har högst arbetslöshet och störst andel personer med försörjningsstöd i kommunen.

Securitasvakten som upptäckte branden försökte släcka med en brandsläckare men lyckade inte. När Ewa Höglind kom fram brann det på flera ställen i det teglade enplanshuset, men det var inte helt övertänt. Räddningstjänsten trodde först att de skulle klara delar av byggnaden.

Men elden spred sig under plåttaket och de fick rikta in sig på att branden inte skulle sprida sig. Den här branden var noggrannare anlagd, någon måste ha gått in i huset och tänt på.

Ingen är gripen för branden. Det har funnits rykten och flera personer har förhörts men inga konkreta misstankar.

Till skillnad från branden i Hammarkullen brann hela fritidsgården ner och verksamheten stod helt utan lokaler. De yngsta fick tillfälligt flytta in i skolan. De som är äldre än 16 år har bara sporadiskt fått några aktiviteter sedan i somras men ska förhoppningsvis flytta in i en ny lokal i mars.

Branden skapade oro, irritation och ilska hos ungdomarna i Skäggetorp där det liksom i Hammarkullen finns problem med gängkriminalitet. Ett par veckor efter branden kulminerade oroligheterna när en 19-årig kille från grannområdet blev skjuten till döds på en parkeringsplats ett par hundra meter från den nedbrunna fritidsgården. Polisen misstänker att det var en del i en uppgörelse mellan kriminella gäng.

– Det är svårt att säga hur stor del av oroligheterna som berodde på branden och hur stor del som berodde på gängbråken, säger Ewa Höglind.

Hon ser de nuvarande lokallösningarna som provisoriska och vet inte om eller när det kommer att bli något nytt allaktivitetshus.

Händelseförloppet som ledde fram till branden på Mixgården i Hammarkullen startade tre dagar innan. Fritidsledaren Erika Höjer beskriver fredagkvällen som den bästa och den sämsta kvällen på länge. Fritidsgården hade världspremiär på dokumentärfilmen om artisten Laleh, som har hängt och jobbat där. Hon hade själv bett om att filmen skulle ha premiär på Mixen och regissören var på plats och berättade.

– Vi hade värsta pådraget, mycket folk och go stämning. Sen slutade kvällen med att ett gäng rånar en kille på torget. Vi var tvungna att agera direkt eftersom det här är en grupp som vi ständigt ligger i konflikt med, säger Lina Renholm Nyby.

Killen som blev rånad vågade inte göra någon anmälan men personalen fick reda på vilka som hade gjort det. De ringde deras föräldrar och hade samtal både med ungdomarna och föräldrarna. Kvällen slutade med att killarna blev portade.

Måndagen efter helgen brann Mixgården. Någon slog sönder en ruta bredvid entrén och hällde in en brännbar vätska. Kontoret innanför fönstret blev utbränt men elden spred sig inte längre in i lokalen. Branddörren in till den stora danssalen fungerade som den skulle. Den här gången kunde Mixgården delvis öppna igen efter ett par dagar.

Personalen anar vilka det är som har tänt på. Det är inte första gången gården attackeras efter en konflikt. Lina säger att de misstänkta killarna är lättkränkta. Om de inte får komma in på gården ska inte andra heller få gå.

– De tänker bara en sekund framåt. Vi har ett gemensamt soprum med äldreboendet intill. Om branden hade tagit fart hade den kunnat sprida sig in dit, säger Erika.

För en tillfällig besökare är det svårt att se droghandeln på torget i Hammarkullens centrum. Många unga är indragna i gängen. De misstänka killarna går på högstadiet och är långt ner i hierarkin, de är löpare åt de större killarna.

Lina och Erika uppskattar att en tredjedel av ungdomarna på gården har ett stökigt liv som präglas av brott och kontakter med polis och socialtjänst. De beskriver jobbet som en ständig kamp att försöka dra ut de unga killarna ur gängen, en efter en. Men många ser kriminaliteten som något tufft och att sälja droger ger snabba pengar. Det blir ett naturligt sätt att leva.

– Vi har lyckats få ut ett par av dem. Det vi kan göra är att försöka hitta positiva saker för dem att göra i stället.

Grupptrycket är starkt. Den som hoppar av blir betraktad som en svikare och tjallare. Maktkampen om vem som ska bestämma i området sträcker sig ända in på Mixgården.

– När vi inte hittar någon  spricka i fasaden, för att gruppen är så sluten och den kriminella identiteten så stark och området är så instabilt som det är i Hammarkullen just nu,  då har vi inte mycket att sätta emot, säger Erika.

Knappt två månader efter branden lade polisen ner utredningen. Det finns misstänkta, men eftersom det saknas konkreta bevis och bra vittnesmål har har de inte kunnat fälla dem för branden. Det enda vittnet såg ett par personer springa från gården vid tiden för branden men kunde inte se deras ansikten.

– De vi misstänker har begått andra grova brott som rån och misshandel. Visst hade vi kunnat prata med dem om branden också när vi hade dem inne men det har vi inte gjort i det här fallet, säger kriminalinspektör Claes Hagstrand på polisen i nordöstra Stor-Göteborg.

Personalen har varit missnöjd med hur stadsdelens rutiner har fungerat tidigare vid allvarliga situationer. Efter en skottlossning utanför lokalen för snart två och ett halvt år sedan kunde de inte att få tag på några chefer. Det tog två år att få fram en hot- och våldsplan. I tio år har de tjatat om att få göra en brandövning, men utan resultat.

De har också begärt att få en okrossbar glasruta, en sådan skulle ha förhindrat de senaste två bränderna. Men väktare, kameror och galler för fönstren vill de inte ha.

– Absolut inte, en väktare signalerar bara att våra ungdomar är farliga. Och inga kameror, det här ju ungdomarnas vardagsrum, säger Erika.

Zan Jankovski är enhetschef för område fritid i södra Angered och över Mixgården sedan årsskiftet. Eftersom han varit det så kort tid kan han inte svara på varför fritidsgården inte har fått någon okrossbar ruta eller om rutinerna har fungerat dåligt tidigare.

Nu tycker han att det systematiska arbetsmiljöarbetet fungerar bra och att man har genomgångar två gånger om året där bland annat brandsäkerhetsfrågor ingår. Han håller med om att det skulle vara bra med en större brandövning.

– Absolut, eftersom det här är en offentlig lokal där många ungdomar vistas vore det inte alls fel. Det tar jag med mig, säger han.

Trots hot, skottlossningar och bränder känner sig personalen inte rädda. Gång på gång upprepar fritidsledarna att de tycker att de har världens bästa verksamhet men att det är problemen som får uppmärksamhet och tar tid.

– Det känns så orättvist att det är så. Vi försöker ha en normalitet. Det mesta måste vara friskt för att vi ska kunna jobba med det som är skadat. Men är man rädd kan man inte jobba här. Jag känner inte att hoten är riktade mot oss, säger Erika.

Personalen på Mixgården vill få större möjligheter att själva utveckla sitt arbete och få gehör för sina idéer.

Just nu vill de anställa positiva förebilder som kommer från Hammarkullen och som det har gått bra för. De ska fungera som en sorts kontaktpersoner och söka upp ungdomar ute i samhället där fritidspersonalen inte är. Tanken är att de ska jobba en och en med ungdomarna eftersom det är mycket svårare att nå dem när de är i grupp.

– Vi har lång erfarenhet av just det här området och vill att man lyssnar på oss.

Klockan närmar sig fem på Mixen en vanlig onsdagkväll ett par veckor efter branden. Två ciklider simmar makligt omkring i det stora akvariet och malen Glenn ligger på botten och lurar. Ungdomarna börjar droppa in och ett tiotal av dem har möte med personalen i soffgruppen i kaféet. Äppeljuice och småkakor står på bordet.

Tidigare stod sofforna precis innanför de stora fönstren till altanen men försäkringsbolaget ville att de skulle byta plats med biljardbordet. Om någon slog sönder en ruta och tände på skulle elden kunna ta sig i sofforna och orsaka en storbrand.

– Jag känner mig stressad över att det här hände. Om Mixen försvinner kan jag inte gå ut, säger Sara, som är på gården alla dagar i veckan.

– Många talar illa om Hammarkullen men hit till Mixen är man alltid välkommen. Personalen är alltid glad och positiv, fortsätter hon.

Mohammed säger att hans pappa är lugn om han vet att sonen är på Mixgården. Men om Mohammed bara säger att han ska gå ut blir det ”värsta förhöret” om vart han ska.

– Jag känner mig orolig för att det ska bli större skador nästa gång det brinner och att kommunen inte ska ha råd att bygga upp Mixen igen. Då har vi ingenstans att ta vägen, säger Mohammed.

Artiklar

Foto: Jann Lipka.

Blev du bjuden på lönekalaset?

Majoriteten av Visions medlemmar i kommuner och regioner fick löne­ökningar mellan 2,4 och 3 procent i år. Luleå och ­Vetlanda toppar bland kommunerna. Väster­norrland fick högsta ­snittökning bland ­regionerna.  2019-09-23

Medicinska sekreteraren Dennis Lindgren Örcel, här med kollegan Carina Johansson, fick ett lönesamtal tack vare ett inlägg på Facebook. Foto: Karl Nilsson.

Missnöje trots extra ­satsning

Flera regioner gjorde speciella satsningar på medicinska sekreterare och tandsköterskor i år. I Region Västernorrland fick båda yrkesgrupperna fyra procents löneökning i genomsnitt. Men trots höjningarna jäser missnöjet med för låga löner.  2019-09-23

Eva-Lotta Nilsson.

”Vi i Vision måste ligga på”

”Löneökningarna är bra på många håll jämfört med övriga arbetsmarknaden. Men vi måste ­titta närmare på arbetsplatser som haft lägre löneökningar”, säger Visions förhandlingschef Eva-­Lotta Nilsson.  2019-09-23

Patti Hansén har inget fast kontor utan jobbar på plats på enheterna han ansvarar för. Foto: Sofia Sabel.

Patti Hansén: ”Det går att utrota hemlösheten”

Ingen ska behöva sova på gatan. Det menar socialpedagogen Patti Hansén, verksamhetschef för området hemlösa på Räddningsmissionen. Han kräver ett politiskt uppvaknande och vill att fler riktar blickarna mot Finland.  2019-09-23

Till arkivet

Tipsa oss!

Vad vill du läsa om i Tidningen Vision? Kontakta oss på redaktionen.

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb