×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • 
            Johan Rydén sköter support för Nacka gymnasiums 2 500 datorer. Foto: Sören Andersson

    Johan Rydén sköter support för Nacka gymnasiums 2 500 datorer. Foto: Sören Andersson

  • 
            Maria Sandahl och Madeleine ­Vågerö går i trean och förbereder en redovising. De tycker att det funkar bra med skolans laptops, förutom när internet ligger nere. Foto: Sören Andersson

    Maria Sandahl och Madeleine ­Vågerö går i trean och förbereder en redovising. De tycker att det funkar bra med skolans laptops, förutom när internet ligger nere. Foto: Sören Andersson

  • 
            Augusti är den mest stressiga månaden för Johan Rydén. Då ska alla elever hämta ut sina datorer. Foto: Sören Andersson

    Augusti är den mest stressiga månaden för Johan Rydén. Då ska alla elever hämta ut sina datorer. Foto: Sören Andersson

Skolans egen räddare i nöd

2015-12-02

Tidningen Vision nr 8 2015. Trenden går mot outsourcingavtal med stora IT-företag, men på Nacka gymnasium håller man kvar vid en egen IT-tekniker. Johan Rydén är ­”datasnubben” som håller öppen mottagning för trasiga datorer och frustrerade elever.

På scenen i cafeterian, där ett band från estetiska programmet nyss framträdde, har borden ställts tillbaka och det vanliga sorlet återinträtt. Några elever i naturtrean sitter böjda över sina laptops och förbereder en redovisning. De skriver och diskuterar. Datorerna är lånegods från skolan.

– De funkar bra för det de är menade för. Det enda problemet är när uppkopplingen inte funkar, för det finns inte mycket internminne, säger Maria Sandahl om sin Chromebook.

Skulle det vara något som inte fungerar så rycker Johan Rydén in som räddaren i nöden.

Efter tretton år på tjänsten som skolans IT-tekniker har han rutin på det mesta från kraschade hårddiskar till splittrade skärmar. Men varje vecka dyker något upp som han aldrig sett förut. Långa hexadecimalkoder som ska tydas för att få ordning på problemet.

I dag har alla elever en egen laptop, där både läxuppgifter och prov läggs upp i särskilda program. Det är av största vikt att datorverksamheten fungerar. Förutom 230 anställda ska 2 130 elever ha bärbara datorer, och alla ska förberedas i Johans arbetsrum, längst bort i en lång korridor som kantas av ljusgrå skåp.

Bakom disken har han rader med pärmar, fyllda till brädden med låneavtal mellan elev och skola. Någon knackar med kraft på den rejäla säkerhetsdörren, och Johan släpper in två förstaårs­elever som har med sig ifyllda avtal.

– Har ni fyllt arton? frågar han, och ber den som inte är myndig än att återkomma med målsmans underskrift. Bara en av dem kan lämna rummet med en laptop denna dag.

Egentligen är supporten stängd sedan någon timme, men enstaka besök går att sticka in om han ändå är på plats. Under några timmar varje dag står dörren öppen och Johans kontor blir lite av en mottagning för trasiga datorer och frustrerade elever. Det vanligaste problemet är att internetuppkopplingen inte fungerar, och det beror oftast på att certifikatet i elevens dator inte längre är giltigt.

I morse var den en som inte förstod varför datorn dog när han spillt äppeljuice i den – ”de skulle ju vara spillsäkra?” – annars har det varit hyfsat lugnt.

– Augusti–september är de omänskliga månaderna, när det är terminsstart och alla ska ha ut sina datorer. Elever har glömt sina lösenord, lärarna vill ha olika program installerade, och alla tycker att deras ärende är viktigast, säger Johan Rydén.

Han har numera bra koll på i vilken ordning han ska prioritera alla ärenden för att verksamheten ska fungera. Vid läsårets start och slut och under tillfälligt tuffare perioder hyrs extra personal in som avlastning. IT-supporten är Johans uppgift, medan vaktmästarna på skolan sköter skrivare, kopiatorer, audiovisuell utrustning och – jodå, en och annan overhead, som dröjer sig kvar.

– Men det är klart, det skulle inte vara fel med en kollega. Det finns en till arbetsplats som står klar, men däremot inget utrymme i budgeten just nu, säger han och pekar in mot den rymliga lokalen bakom mottagningsdisken.

Ljusgrå lagerhyllor i metall löper längs väggarna. Varje hyllplan och varje plastcontainer är noggrant döpt efter sitt innehåll: ”På lager, redo för utdelning ettor”, ”diverse laddare”, ”nyckelstuff”.

På grund av nedskärningar har personalstyrkan inom IT på Nacka gymnasium blivit mindre. Men att ha en anställd IT-tekniker i stället för ett avtal med leverantören, ser skolans IT-chef Martin Kuczynski ändå som en klar vinst.

– Det här med att man ska kontakta någon expert och få svar inom fyra timmar låter kanske bra. Men om en lärare står i ett klassrum och något inte funkar så förloras tid. Det kan vara en lektion som måste göras om, och den tiden kan aldrig tas igen. Det är guld värt att ha folk på plats som förstår skolans behov, säger han.

Dessutom blir det billigare i längden, menar han, efter att ha räknat på datorernas ”Total Cost of Ownership”, TCO, som tar upp alla sammantagna kostnader under tre års avskrivningstid.

– Skolans datorer slits mer än genomsnittet, vanliga konsumentmaskiner duger inte. Förut hade vi PC och Mac, som kräver mycket handpåläggning. Chromebook är enklare, och därmed har det blivit lite mindre underhåll, säger Martin Kuczynski.

Vi hänger med Johan Rydén till en av datasalarna. Där hänger mängder av sladdar och kablar från bjälkarna i taket och på ett bord står en datorlåda som någon driftig elektrikerelev byggt om – ett snyggt trächassi med fönstertitt som blottar elektroniken. Läraren rundar av en lektion, men ett par av eleverna vill inte gå därifrån. Hon säger åt dem gång på gång och hotar att gå till rektorn – hon har ju sagt att de inte får spela dataspel på skoltid. Men killarna bryr sig inte, fortsätter skjuta terrorister och kan inte ge sig innan spelet är slut.

Det ”ska inte gå” att installera kommersiella spel på skolans datorer, men allt är möjligt ändå.

– Det händer. Hinner någon se lärarens lösenord, eller vet hur man kan komma runt hindren, så fixar de det ändå, säger Johan Rydén.

Bus på lektionerna är förstås inte hans problem. Att gång på gång blocka program tar för mycket tid och är omständligt.

– Men varje lov blåser vi rent. Alternativet skulle vara att inte låta dem vara administratörer på sina egna datorer. Men det är ju så man lär sig.

Johanna Wassberg

Artiklar

Foto: Jann Lipka.

Blev du bjuden på lönekalaset?

Majoriteten av Visions medlemmar i kommuner och regioner fick löne­ökningar mellan 2,4 och 3 procent i år. Luleå och ­Vetlanda toppar bland kommunerna. Väster­norrland fick högsta ­snittökning bland ­regionerna.  2019-09-23

Medicinska sekreteraren Dennis Lindgren Örcel, här med kollegan Carina Johansson, fick ett lönesamtal tack vare ett inlägg på Facebook. Foto: Karl Nilsson.

Missnöje trots extra ­satsning

Flera regioner gjorde speciella satsningar på medicinska sekreterare och tandsköterskor i år. I Region Västernorrland fick båda yrkesgrupperna fyra procents löneökning i genomsnitt. Men trots höjningarna jäser missnöjet med för låga löner.  2019-09-23

Eva-Lotta Nilsson.

”Vi i Vision måste ligga på”

”Löneökningarna är bra på många håll jämfört med övriga arbetsmarknaden. Men vi måste ­titta närmare på arbetsplatser som haft lägre löneökningar”, säger Visions förhandlingschef Eva-­Lotta Nilsson.  2019-09-23

Patti Hansén har inget fast kontor utan jobbar på plats på enheterna han ansvarar för. Foto: Sofia Sabel.

Patti Hansén: ”Det går att utrota hemlösheten”

Ingen ska behöva sova på gatan. Det menar socialpedagogen Patti Hansén, verksamhetschef för området hemlösa på Räddningsmissionen. Han kräver ett politiskt uppvaknande och vill att fler riktar blickarna mot Finland.  2019-09-23

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb