Med livet som insats | Vision
×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Med livet som insats

2015-08-20, Tidningenvision.se

Tidningen Vision nr 5 2015. Spelandet på nätkasino ökar explosionsartat. De som fastnar i poker, blackjack, roulette och andra ­online-spel riskerar att snabbt dra på sig stora skulder. För vissa är dyra SMS-lån en kortsiktig lösning. ­ Några stjäl pengar på jobbet.

Fakta

Är du spelberoende?

  • Stämmer något eller några av följande tecken in på dig? Här är några punkter som kan tyda på att du ligger i riskzonen:
  • Tänker ständigt på spel.
  • Behöver spela för allt större summor för att känna spänning.
  • Misslyckas ofta med att begränsa eller sluta spela.
  • Spelar för att slippa känna skuld, ångest eller depression.
  • Försöker vinna tillbaka pengar som förlorats på spel.
  • Ljuger för att dölja omfattningen av ditt spelande för andra.
  • Har äventyrat eller förlorat en viktig personlig relation, anställning, utbildnings- eller karriärmöjlighet på grund av spelandet.

Källa: Lotteriinspektionen

Skoladministratören Tuula Lavikkala är en klippa. Det är alla överens om – kollegerna på Borgarskolan i Gävle, kamraterna i Vision-avdelningen och dottern Tiina Liedes.

– Hon var spontan, omtänksam och lätt att leva med. På jobbet var hon noggrann och snabb, spindeln i nätet som alla kom till med sina frågor, berättar särbon Janne Johansson, som är lärare på samma skola.

Han beskriver en perfektionist. Kommer hon på något fel hon gjort på jobbet åker hon in på helgen och rättar till. Bestämd är hon också. När administratören på Borgarskolan säger ifrån tar de flesta ett kliv bakåt.

Tuula Lavikkala (till vänster) är en mästare på skolans ekonomisystem. Håller kurser för kollegerna och blir erbjuden jobb på företaget som utvecklat programmet. De vill att hon ska åka ut till andra arbetsplatser och ha kurser med personalen.

När Vision i Gävle behöver en ny kassör dyker namnet på en trogen medlem upp. Under flera år blir Tuula Lavikkala en viktig kugge i styrelsen och ordförande Sten Öberg har bara lovord för ”sin” kassör.

– Hade man några frågor om bokföring eller konton så löste hon det. Det bara skramlade till i hennes dator så var det klart, säger han.

Tiina Liedes berättar om en mamma som alltid ställer upp utan att någonsin be om hjälp för egen del. Som kan lyssna i timmar när hon behöver prata. Som älskar att krypa omkring på golvet med barnbarnen.

De är mor och dotter och bästa vänner. De talar ofta och länge med varandra i telefon. Enligt den kartläggning som polisen senare gör av Tuula Lavikkalas liv pratar de med varandra mellan tre och sex gånger per dag. Deras sista samtal är kring halv sex på söndagskvällen den 11 november 2012.

– Jag kände att något var fel. Vi pratade en stund, men jag märkte att hon var disträ.

Det är fortfarande Svenska spel, ATG och Postkodslotteriet som gäller när svenskarna jagar storvinsten. Förra året omsatte den reglerade spelmarknaden 16,5 miljarder kronor, vinsterna borträknade. Men det är spelandet på oreglerade nätkasinon registrerade främst på Malta och Gibraltar som ökar mest. På fyra år har omsättningen fördubblats till 1,5 miljarder. 

Enligt Joel Kitti-Junros, omvärldsanalytiker på Lotteriinspektionen, finns flera förklaringar. Ett utbyggt mobilnät och allt kraftfullare mobiler och surfplattor är de viktigaste.

– Det är en spelform som du alltid kan ha med dig. Dessutom är det enkelt att förstå reglerna och lätt att spela, du behöver inte lära dig en massa strategier för att komma igång, säger han.

Bakom boomen ligger massiv marknadsföring med braskande budskap om hur några kronor snabbt och riskfritt kan förvandlas till en förmögenhet. Storvinsten bara en knapptryckning bort. I denna hårdretuscherade kasinovärld syns inga förlorare.

Men de som lyssnar på spelmissbrukarna hör andra berättelser. Just kasino på nätet är den spelform som oroar spelpsykologen Håkan Wall på Stödlinjen mest. Hälften av dem som ringer för att få hjälp uppger att det är online-spelandet som är deras största problem.

– Det farliga är att det blir så mycket pengar på kort tid. För många leder det till skulder som de får dras med hela livet, säger han.

För att finanisera ett skenande spelmissbruk behövs pengar. Mycket pengar. Egna besparingar går snabbt åt. Vänner och familj ställer upp ett tag. SMS-lån kan vara en snabb och lockande lösning. För dem som har hand om konton och pengar på jobbet finns ytterligare en möjlighet.

– Vi hör ofta historier om anställda som tagit pengar av arbetsgivaren och tänker betala tillbaka när de vinner. Men till slut spricker bubblan, säger Kim Grahn, ordförande i Spelberoendes riksförbund.

Tuula Lavikkala gillar spänningen. Hon och Janne Johansson spelar gärna på enarmade banditer på Finlandsbåtarna. Trisslotter köper hon också och skrapar en gång fram 100 000 kronor i direktsändning i TV4.

– Visst, när jag växte upp spelade hon bingo med sin mor i bingohallen, men jag tänkte aldrig att hon spelade för mycket, säger Tiina Liedes.

Ingen anar att Tuula Lavikkala lever ett dubbelliv. Polisutredningen visar att hon ägnar nästan all ledig tid åt att spela online på sin bärbara dator där hemma i lägenheten på Sörbygatan.

Finansieringen är löst, hon har skapat sin egen sedelpress. De bristande rutinerna gör det möjligt att göra utbetalningar från skolans konton utan att någon kontrollerar. Underskottet växer för varje år, men förs bara över till nästa års budget utan att någon grundlig analys görs.

Mellan 2009 och 2012 gör hon 850 utbetalningar på drygt 20 miljoner kronor till elva olika konton. Ingen misstänker några oegentligheter.

Och någon lyxkonsumtion som riskerar att avslöja henne är det inte fråga om. Att Tuula tidvis har tillgång till mycket pengar är ingenting hon skyltar med. När hon köper en ny bil, en Hyundai i20, lånar hon 25 000 kronor av Janne Johansson till kontantinsatsen för att inte väcka misstankar, trots att det senare visar sig att hon betalar hela bilen kontant.

– I efterhand ser vi att hon var bra på att ljuga för att hålla upp fasaden. Det var en historia till mig, en annan till Janne och ytterligare en till sin syster, säger Tiina Liedes. Foto: Anna Rehnberg

Nu snurrar karusellen allt fortare. 2012 ökar stölderna från 4,9 miljoner kronor till 8,5 miljoner. Ljugandet och trixandet sliter hårt. Tuula är ofta grinig, irriterad och magrar. Janne Johansson är orolig för att hon har blivit sjuk.

– Till mig sa hon att hon gick på en diet och att hon äntligen lyckats gå ner i vikt, berättar Tiina Liedes.

Docent Per Binde på Göteborgs universitet forskar om spelberoende och har nyligen gjort en studie av personer som har förskingrat pengar från arbetsgivaren. Han har kartlagt den typiska spelaren:

  • En normal ärlig person.
  • En trogen anställd som jobbat länge, höjd över alla misstankar.
  • Har alltid gillat att spela eller börjar med ny spelform.
  • Börjar få spelproblem.
  • Spelar bort sina egna pengar, desperat behov av pengar.
  • ”Lånar” på jobbet, hoppas på storvinsten som ska ordna allt.
  • Att ta pengar på jobbet blir rutin.
  • Känslan av skuld och skam växer vilket gör det svårare att söka hjälp.
  • Allt svårare att dölja stölderna, stressen ökar.
  • Brotten upptäcks, personen erkänner och känner lättnad.
  • Avskedad från jobbet, var tredje fall polisanmäls.
  • Stora skulder och skadestånd, skilsmässa, fängelse, svårt få nytt jobb.

– Den som hamnar i ett desperat behov av pengar upptäcker ofta luckor i systemet. För att inte bli misstänkt överkompenserar man, jobbar hårt och är extra noga. Jag har sett missbrukare som tydligt markerat motstånd mot spelande genom att sätta upp lappar på jobbet om hur farligt det är, säger Per Binde.

Hösten 2012 gör Tuula Lavikkala sitt första misstag. Onsdagen den 7 november får hon reda på att banken har upptäckt att en utbetalning
på 100 000 kronor från fritidsförvaltningen till IFK Sätra har gått till ett av hennes konton. Kommunen har också blivit informerad om överföringen. Det vet hon. På torsdag och fredag håller hon sig borta från jobbet. Hon vet att arbetsgivaren kommer att konfrontera henne på måndag morgon.

Helgen tillbringar hon med Janne Johansson. I backspegeln ser han tecken på att något hade hänt. När de skiljs åt på stan på söndagseftermiddagen kysser hon honom på munnen. Att pussas offentligt är inte likt Tuula.

– Vi brukade alltid vända oss om och vinka till varandra. Men den här gången gick hon bara. Det var som om hon stålsatte sig, att det var ett avsked.

På bordet i Tuulas kök står en tom yoghurtburk, en kaffemugg och en halväten smörgås. Det mest oroväckande är att dörren är olåst och att Tuulas mobiltelefon ligger på diskbänken. Den har hon ju alltid koll på.

Tuula Lavikkala kommer inte till mötet med skolledningen på måndagmorgonen och svarar inte i telefon. Janne Johansson får i uppdrag att åka till hennes lägenhet. Han har fortfarande ingen aning om varför alla letar efter Tuula. Efter en stund ringer rektorn.

– Hon talade om att Tuula var starkt misstänkt för ekonomiska oegentligheter. Då kände jag ett hugg och började störtgråta, berättar han.

Han ger sig ut och letar på platser som betytt mycket för dem. Solen skiner och det är en ovanligt varm novemberdag.

Tuula Lavikkala är försvunnen och aldrig tidigare har en kommun blivit bedragen på så mycket pengar av en enda person. Hur kan över 20 miljoner kronor försvinna utan att någon slår larm? Den frågan är det många som ställer och den riktas till skolans rektor, förvaltningschef, revisorer och ansvariga politiker.

Dåvarande kommunalrådet Carina Blank (S), tvekar inte om vem som bär ansvaret. 

– Jag är fruktansvärt upprörd över att en rad personer försöker peka ut en annan syndabock än den misstänkta brottslingen, sa hon till pressen.

För Tiina Liedes är det mer komplicerat än så.

– Jag vet att det som mamma gjorde var galet och kriminellt och det visste hon själv också. Men redan på fredagen visste kommunen att det handlade om betydligt mer än 100 000 kronor. Att de inte konfronterade mamma direkt kan jag aldrig förlåta.

Hon och Janne Johansson är också kritiska till att skolan hade så dåliga rutiner att stölderna kunde pågå i flera år. På den punkten får de stöd av revisionsfirman Ernst & Young, vars granskningsrapport visar att det fanns ”mycket väsentliga brister i den interna kontrollen.”

– Det jag kan önska i efterhand är att vi hade upptäckt det här tidigare, säger kommundirektören Göran Arnell. Men ärendet är ju nedlagt så jag varken vill eller kan uttala mig i skuldfrågan.

Vad har ni gjort konkret för att bli bättre på att upptäcka spelmissbruk?

– Vi har naturligtvis sett över våra ekonomiska rutiner och uppföljningar. Vi har även tagit fram riktlinjer mot missbruk och skadligt bruk som gäller alkohol, droger och även spelmissbruk, säger Göran Arnell.

Det som skedde i Gävle är inte unikt. Ett par gånger i veckan händer det att anställda tar pengar från arbetsgivaren, enligt Per Binde, även om beloppen oftast är betydligt mindre. I våras dömdes en kommunal chef till skyddstillsyn och behandling för att ha spelat bort sex miljoner kronor av kommunens pengar. I januari 2013 dömdes en kommunanställd med full behörighet till kommunens ekonomisystem för att ha stulit en halv miljon kronor. En rådgivare på Swedbank spelade bort 170 miljoner av kundernas pengar.

Var har då arbetsgivaren för ansvar? Med bra rutiner och koll på ekonomin bör bedrägerierna inte kunna pågå mer än ett år innan en spelmissbrukare blir upptäckt, anser Kim Grahn på Spelberoendes riksförbund.

– Jag tycker att arbetsgivare ska hjälpa spelberoende med behandling, även om man inte är skyldig att göra det i samma utsträckning som för alkoholberoende. Fler borde också införa policyer där det till exempel står att man inte anordnar lotterier eller lägger företagets middagar på kasinon.

Viktigt är också att gå försiktigt fram när man avslöjar en missbrukare, påpekar Kim Grahn:

– Det är klart att man måste konfrontera den som har stulit. Men man måste också ge personen någon form av livboj som en behandling eller någon annan lösning på problemet.

Det är Vilda Västern på spelmarknaden just nu. Hela 57 procent av svenskarnas spelande på nätet sker hos bolag som inte lyder under svensk lag. De oreglerade spelbolagen har stärkt sitt grepp, vilket har fått Svenska Spel att ansöka om att starta eget nätkasino.

Civilminister Ardalan Shekarabi (S) konstaterar att staten har tappat kontrollen och att en av hans viktigaste uppgifter att skapa tydliga spelregler.

– Det här är inte acceptabelt. Vi måste få bort den aggressiva marknadsföringen, sajter som erbjuder krediter och vänder sig till minderåriga. Spel, precis som alkohol, är ett område där vi måste ha ett väldigt starkt konsumentskydd.

Inom kort tillsätter han en utredning för att reformera spelmarknaden. En tanke är att skapa ett licenssystem för bolag som erbjuder spel i Sverige. En annan att införa en möjlighet för den enskilde att stänga av sig själv hos alla bolag, ett slags nix-register för spelare.

Ardalan Shekarabi räknar med en ny lag under 2018. I den här frågan finns en bred politisk enighet, enligt civilministern.

I soppåsen under diskbänken lämnar Tuula Lavikkala ett sönderrivet avskedsbrev. Eller rättare sagt fem olika försök. Hon prövar sig fram. Söker efter rätt ord, ”det jag har gjort är oförlåtligt, men beror på ett spelberoende” och ”ingenting av det här har med er att göra”.

– På en av lapparna stod det att ”konsekvenserna har hunnit i kapp mig”. Då förstod jag att mamma hade tagit sitt liv, men det är klart att jag fortsatte att hoppas, berättar Tiina Liedes.

Detta lilla hopp får näring av en artikel i Expressen tre månader efter förvinnandet. Någon har sett Tuula i Spanien och polisens teori är att hon lever och gömmer sig någonstans i Europa.

Fyra månader senare, på morgonen den 27 juni 2013, hittar en skogsarbetare en död kvinna vid ett träd i skogarna vid Älgsjön söder om Gävle. Fem dagar senare bekräftar rättsodontologen att det är Tuula Lavikkala.

Särbon Janne Johansson brukar åka till minneslunden på Skogskyrkogården i Gävle där Tuula ligger begravd. Foto: Lasse Nilsson

Artiklar

Bra kolleger och nya, ­spännande arbetssätt gjorde att Madeleine 
Palm (till vänster) sa ja till ytterligare ett år. Här med arbetskamraten Anki Ljung Foto: Rickard Kilström

Det här får 65+ att vilja stanna

När ska du gå i pension? De flesta vill sluta jobba vid 65 år eller tidigare. Men Tidningen Visions undersökning visar också att många av dem skulle överväga att arbeta vidare om de fick bättre villkor.  för 5 dagar sedan

Tandsköterskan Ylva Guhrén-Krook, 63 år, kan tänka sig att jobba tills hon blir 70, men bara om hon skulle få möjlighet att gå ner på deltid redan nu Foto: Rickard Kilström

Streta på eller göra sorti?

Jobba på till 70 eller sluta i förtid och få tid till annat än arbete? Hur var och en vill och kan göra hänger ihop med många saker: ekonomi, hälsa, familjesituation och arbetsmiljö. Möt några av dem som funderat kring pensionering.  för 6 dagar sedan

Johanna Björck har nytta av sina erfarenheter som döv: ”Jag har utvecklat en förmåga att läsa av folk. Som inspektör kan jag inte bara vara paragrafryttare, jag måste ha empati också.”  Foto: Rickard Kilström

”Intelligensen sitter inte i öronen”

Redan som tonåring visste Johanna Björck att hon ville bli miljöinspektör. Men många avrådde henne. Hur skulle en döv klara jobbet? Utmärkt har det visat sig. Men det har funnits hinder på vägen.  för 8 dagar sedan

Foto: Mostphotos

Grön journal för miljö och personal

Det finns miljöcertifieringar inom många olika områden. Men inom vårddokumentation har det saknats. Tills nu.  för 6 dagar sedan

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb