×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

  • 
            Iman Hussein förklarar att hederskulturen gör sig gällande i allt från att kvinnor ska passa upp på män till övergrepp som könsstympning. Det handlar om patriarkala strukturer där kvinnorna förvägras mänskliga rättigheter.

    Iman Hussein förklarar att hederskulturen gör sig gällande i allt från att kvinnor ska passa upp på män till övergrepp som könsstympning. Det handlar om patriarkala strukturer där kvinnorna förvägras mänskliga rättigheter.

  • 
            Sedan artikeln gjordes har Iman Hussein bytt arbetsgivare och jobbar för Länsstyrelsen Östergötland, som har ett nationellt uppdrag att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck.

    Sedan artikeln gjordes har Iman Hussein bytt arbetsgivare och jobbar för Länsstyrelsen Östergötland, som har ett nationellt uppdrag att arbeta mot hedersrelaterat våld och förtryck.

”Kunskap kan rädda våldsutsattas liv”

2015-04-17

Tidningen Vision nr 3 2015. Ett liv i frihet – det är vad Iman Hussein, expert på hedersrelaterat våld och förtryck, vill ge flickor, kvinnor och pojkar som dödshotas av sina egna familjer. Hon utbildar Myndighetssverige i att bli bättre på att upptäcka och motverka förtrycket.

Hon gillar egentligen inte alls att stå i centrum, men Iman Hussein drar blickarna till sig i alla fall. Glitternaglarna, det krusiga håret och den avancerade ögonmakeupen gör sitt till, men mest är det engagemanget som lyser ur ögonen när hon pratar som får alla att titta på henne. Det går inte att ta miste på att Iman Hussein brinner för sitt jobb med en sällan skådad glöd. Att ge de flickor, kvinnor och även pojkar som hotas, kontrolleras och utsätts för våld av sina egna familjer en möjlighet till ett liv de själva får bestämma över är hennes mål. Och det är ett jobb som kräver insatser utöver det vanliga. Som att sova med mobilen på kudden om ett extra svårt fall kräver det. Eller att finnas som stöd i samma lägenhet som en hotad kvinna hela dygnet före rättegången. Men Iman Husseins jobb handlar också om att utbilda, göra handlingsplaner, att få olika samhällsinstanser att samarbeta – helt enkelt att skapa en struktur för hur man ska bemöta personer som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck.

I dag är hon på plats i en konferenslokal i Söderhamn och coachar boendestödjare som jobbar på olika hem för ensamkommande flyktingbarn.  Allt som allt har 13 boendestödjare bänkat sig runt bordet för att diskutera hur de bäst ska prata om frågan med de ensamkommande flyktingbarnen.

– Många av de här ungdomarna är ovana vid att leva i ett samhälle där män och kvinnor är lika mycket värda, konstaterar Iman Hussein.

Det skrattas mycket och boendestödjarna delar med sig av dråpliga incidenter och kluriga frågeställningar från sin vardag. De pratar om allt från hur man ska få ungdomarna att komma i tid till träffarna där man ska prata om hedersfrågorna – ge den som kommer först en present är ett förslag – till hur man ska förklara vad hederskultur är när det inte finns något ord för det på det språk som ungdomarna talar. Iman Hussein ­tipsar om att förklara vad en kultur som präglas av hederstänkande kännetecknas av.

– Till exempel att man inte får bestämma om vem man ska gifta sig med, vilket yrke man ska välja, hur många barn man ska ha. Eller bara om man får gå ut på stan eller inte, säger hon.

De går laget runt och berättar hur de gjort för att få igång snacket. Boendestödjaren Caroline Lundström berättar att de låtit ungdomarna göra ett slags ”skattkarta”, det vill säga ett stort papper som ungdomarna fått klippa och klistra bilder ur tidningar på och som man sedan använt för att prata kring när man diskuterat ämnet ”framtidsdrömmar”.

När mötet är slut ska Iman Hussein hasta vidare mot en snabb lunch och nästa möte som hålls i kommunhuset. På väg mot den lilla folkvagnen tänder hon en cigarett som hon nogsamt håller undan så att röken inte ska irritera.

Iman Hussein berättar att hon som 14-åring kom till Sverige från Syriern, ett land där hederskulturen i högsta grad är levande. Därför är problematiken något hon känner till väl. Hon har också tidigare arbetat som boendestödjare på hem för ensamkommande flyktingbarn. Samtidigt engagerade hon sig ideellt för att hjälpa flyktingar som kommit till Sverige och under den tiden stötte hon på många kvinnor, flickor och pojkar som utsatts för hedersrelaterat våld. Men tyvärr vågade många av dem inte be om hjälp från samhället, hos socialtjänsten fanns tidigare inte ett enda ärende. Det gav henne idén till att göra en kartläggning av hur utbrett problemet var i Söderhamn, Ovanåker och Bollnäs. Hon påbörjade det arbetet 2009 och fick hjälp av Stockholms universitet att göra en kartläggning i de tre kommunerna. Plötsligt steg antalet ärenden hos socialtjänsten i höjden och 2010 bestämde sig Söderhamns kommun för att anställa en hedersrelaterat våld-strateg – Iman Hussein.

I den rollen har hon varit med och bildat en samverkansgrupp där personer från olika yrkeskategorier kan träffas. Den gruppen utgör nästa anhalt i dagens hektiska program. Representanter från grund- och gymnasieskolan, förskoleklass, fritids, ungdomsmottagning och socialtjänst finns på plats i kommunhusets sammanträdesrum. Tanken är att om någon i sin yrkesroll stöter på barn som man misstänker utsätts för någon form av hedersrelaterat våld eller förtryck direkt ska veta vilken person på respektive institution som utbildats i problematiken.

En synpunkt som många tar upp är att en vanlig kommentar är att det inte finns något hedersförtryck eller hedersrelaterat våld på just deras skola. Det ger Iman Hussein inte mycket för. Hon menar att problemet är stort och finns på många ställen, men om man själv inte har tillräcklig kunskap missar man signalerna eller rationaliserar bort dem som uttryck för en viss kultur. Okunskapen hos Myndighetssverige är ett stort problem som äventyrar de våldsutsattas liv, anser hon. Fortfarande förekommer det att socialtjänsten i en del kommuner försöker få familjer där det finns hedersrelaterat våld att ”bli sams”, berättar hon.

– Man kompromissar verkligen med ungdomarnas säkerhet. Ibland upplever jag till och med att det handlar om en total ovilja att förstå, säger hon uppbragt.

Nu är det paus och Iman Hussein dricker kaffe, som hon hastigt smaksätter med några sucketter som hon har i en liten ask i handväskan, och lägger in en eukalyptussnus  under läppen.

Under fikarasten berättar en av deltagarna på mötet, läraren Pia Andersson, som känt Iman Hussein sedan hon var tonåring, att hon var framåt och begåvad redan då. ”Ibland blir jag lite rädd att hon är så engagerad att hon bränner ut sig, och vem ska ta vid om inte hon orkar?”, säger hon sedan, med en liten suck.

Lite senare, när mötet är slut och vi sitter i den nedsläckta och tomma kafeterian i kommunhusentrén, berättar jag vad hennes gamla lärare sagt. Då tystnar hon ett ögonblick. Kanske är det en tår som glimtar i hennes ögonvrå. Kanske inte.

– Vad ska jag säga om det? säger hon sedan. Jag vet att alla problem inte går att lösa, men jag har väldigt svårt att acceptera att vi bara ska sitta tysta.

Snart är det dags att ta bilen hem och hämta väskan för att sedan sätta sig på ett tåg till Falun där hon ska föreläsa nästa dag. Iman Husseins arbetsvardag är fullspäckad. Att hinna med att ta hand om några egna barn känns avlägset.

– Jag vet inte om jag vågar skaffa några barn. Det finns så mycket elände i världen, förklarar hon på perrongen i väntan på tåget.

Men hon gläds med de våldsutsatta flickor, som hon varit med om att stötta, som nu blivit kvinnor och senare även mödrar.

– Det är så häftigt att se en människa som gått från att vara totalt nedbruten till att bli en glad och balanserad kvinna. De säger till mig ”min dotter ska aldrig få lära sig vad mödomshinna betyder”!

Artiklar

Foto: Jann Lipka.

Blev du bjuden på lönekalaset?

Majoriteten av Visions medlemmar i kommuner och regioner fick löne­ökningar mellan 2,4 och 3 procent i år. Luleå och ­Vetlanda toppar bland kommunerna. Väster­norrland fick högsta ­snittökning bland ­regionerna.  2019-09-23

Medicinska sekreteraren Dennis Lindgren Örcel, här med kollegan Carina Johansson, fick ett lönesamtal tack vare ett inlägg på Facebook. Foto: Karl Nilsson.

Missnöje trots extra ­satsning

Flera regioner gjorde speciella satsningar på medicinska sekreterare och tandsköterskor i år. I Region Västernorrland fick båda yrkesgrupperna fyra procents löneökning i genomsnitt. Men trots höjningarna jäser missnöjet med för låga löner.  2019-09-23

Eva-Lotta Nilsson.

”Vi i Vision måste ligga på”

”Löneökningarna är bra på många håll jämfört med övriga arbetsmarknaden. Men vi måste ­titta närmare på arbetsplatser som haft lägre löneökningar”, säger Visions förhandlingschef Eva-­Lotta Nilsson.  2019-09-23

Patti Hansén har inget fast kontor utan jobbar på plats på enheterna han ansvarar för. Foto: Sofia Sabel.

Patti Hansén: ”Det går att utrota hemlösheten”

Ingen ska behöva sova på gatan. Det menar socialpedagogen Patti Hansén, verksamhetschef för området hemlösa på Räddningsmissionen. Han kräver ett politiskt uppvaknande och vill att fler riktar blickarna mot Finland.  2019-09-23

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb