×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Här ökar psykisk ohälsa mest

2015-04-20

Tidningen Vision nr 3 2015. Sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa ökar markant. Värst drabbade är kvinnor i människonära yrken. De är sju gånger ­oftare sjukskrivna på grund av stress och utmattning än män som jobbar med teknik.

Töres Theorell, professor emeritus på Stressforskningsinstitutet, är oroad. Han såg det hända på 1980-talet, han såg det i slutet av 1990-talet och nu händer det igen. Sjukskrivningarna ökar oroväckande snabbt och det är kvinnorna som drabbas hårdast.

– Folk har för mycket att göra, de är hårt pressade och har för lite inflytande över sin situation, säger Töres Theorell.

Tidningen Vision har granskat Försäkringskassans statistik över psykiska sjukdomar i yrkesgrupper där förbundet har många medlemmar. Trenden är tydlig – är du kvinna och jobbar med människor löper du betydligt större risk än andra att få psykiska besvär.

2013 blev 57 av 1 000 kvinnliga socialarbetare sjukskrivna på grund av psykiska sjukdomar. Bland manliga tekniker och ingenjörer blev 9 av 1 000 sjuka. 

Töres Theorell menar att privatiseringarna är en av orsakerna till att de psykiska sjukskrivningarna ökar i kommunerna. De har lett till ett starkare ekonomitänk och större krav på effektivitet. Resultatet kan bli något Töres Theorell kallar etikstress. 

– Man har lärt sig en massa etiska principer för hur man ska behandla människor. Sen kommer chefen och säger att man inte ska göra det längre för att det kostar för mycket pengar eller är fel prioritering.

Konsekvensen blir en frustrerad och förtvivlad personal som tappar sugen.

Statistiken visar att de psykiska sjukdomarna är betydligt vanligare bland kvinnor än män. Främst på grund av att kvinnor i högre utsträckning har jobb med höga krav och små möjligheter att påverka. Många kvinnor jobbar i nära kontakt med brukare vilket innebär en betydligt ökad risk för att bli sjuk med en psykisk diagnos.

Men även inom samma yrken blir kvinnorna oftare sjukskrivna än männen. En förklaring är att de, trots samma yrkestitel, har helt olika arbetsuppgifter. Att kvinnor ofta tar mer ansvar för hemmet kan också bidra.

Riksförbundet Hjärnkoll arbetar med att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet. Projektledaren Rickard Bracken säger att det finns ett samband mellan antalet anställda per chef och sjukskrivningar. Han konstaterar också att cheferna i äldreomsorgen och på socialförvaltningen har betydligt fler anställda än tekniska chefer.

– Där man kommer i kontakt med andra människor är det större risk för psykisk ohälsa. Därför borde man just i de yrkena satsa på mindre personalgrupper, säger han.

Rickard Bracken anser också att de anställda måste få mer inflytande, en hanterbar arbetsmängd och mer flexibilitet så att jobbet går att kombinera med privatlivet.

– Och satsa på ett värdegrundsarbete och öppenhet, tillåt människor att vara olika på arbetet, säger han.

På LSS-gruppboendet Kulla Gulla i Bromma borde personalen – om man ser till statistiken – vara i farozonen för psykisk ohälsa. Men trots att boendestödjarna jobbar nära brukarna är sjukskrivningarna ovanligt få.

Matilda Nantale Bergroth, Annicka Wester och Freddy Habtom arbetar med boendestöd åt Martin Friberg (mitten). De jobbar aktivt för bättre arbetsklimat.Foto: Maja Brand

Matilda Nantale Bergroth, Annicka Wester och Freddy Habtom arbetar med boendestöd åt Martin Friberg (mitten). De jobbar aktivt för bättre arbetsklimat. Foto: Maja Brand.

– Gruppboendena på enheten för personligt stöd har extremt låga sjuktal, under en procent, säger biträdande enhetschef Annicka Wester.

Boendestödjarna Matilda Nantale Bergroth och Freddy Habtom menar att möjligheten att flexa och att själv boka arbetspass enligt en tvättstugemodell har betydelse för deras hälsa.

– Vi kan flexa ut om vi behöver återhämta oss. Det har hjälpt jättemycket, säger Freddy Habtom.

Dessutom har arbetsgruppen jobbat förbyggande med sin psykosociala arbetsmiljö. Det var chefen Annicka Wester som föreslog att man skulle använda studiematerialet Så får vi det bra på jobbet.

– Lyhördhet och trivsel är inget som ramlar in genom brevlådan, det är något vi skapar själva, säger hon.

Freddy Habtom var i början skeptisk till idén.

– Jag var brutal och sa: ”Det här är trams. Vi söker efter problem som inte finns”. Men efter ett par gånger började jag tycka att det var bra.

Vid sju tillfällen pratade gruppen om frågor som: visar vi respekt för varandra? Får man briljera här, eller finns det missunnsamhet? Skulle du vilja ha dig själv som arbetskamrat?

– Vi var tvungna att rannsaka oss själva och det var nyttigt. Samtalen gjorde oss medvetna om hur vi samspelar. Det handlar inte bara om att hitta det som gnisslar, utan det är minst lika viktigt att bekräfta det som man gör bra, säger Annicka Wester.

– Vi kom bland annat fram till att vi faktiskt inte konkurrerar så mycket med varandra. Vi är bra på att försöka lyfta varandra, säger Freddy Habtom.

Medarbetarna tycker att projektet har varit så pass nyttigt att de har velat sprida metoden till andra arbetsgrupper. Hittills har de haft ett lunchseminarium på Bromma stadsdelsförvaltning och i maj är de inbjudna att prata om sina erfarenheter på Stockholms stads Goda exempelmässa.

Fick nytt jobb - trots sjukdom

"Lyssna på medarbetarna"

Artiklar

Foto: Jann Lipka

Sanningens pris

Den som slår larm om missförhållanden och korruption på jobbet hyllas ofta som modig ­sanningssägare och garant för det öppna ­samhället. Men det personliga priset för ­visselblåsaren kan bli högt. Möt Håkan och Karin.  2018-11-30

Dialog är bättre än stängda dörrar. Så lyder Anette Anderssons strategi som samordnare mot våldsbejakande extremism i Ludvika kommun. Foto: Claes Söderberg

Hon för dialog med nazisterna

Hon har både kallats folkförrädare och anklagats för att normalisera rasism. Anette Andersson är samordnaren som ska försvara det öppna samhället i kommunen som beskrivs som ett nazistfäste.  2018-11-29

Den medicinska sekreteraren Karin Myrén Wengeler har blivit hotad på jobbet flera gånger. Men trots en del aggressiva patienter gillar hon sitt jobb. Foto: Anna Rehnberg

”Ni borde skjutas alla tre”

Vision larmar: hot och våld ökar i Västra Götalandsregionens receptioner. Trots det väljer arbetsgivare bort inglasade receptioner.  2018-11-26

När Grethel Öberg ­möter besökare i receptionen på sin arbetsplats i Tekniska nämndhuset i Stockholm, är hon beredd med sjalen så att hon snabbt kan täcka över näsa och mun. Foto: Rickard Kilström

Svårt plågad av dofter på jobbet

Sex procent av den vuxna befolkningen i Sverige har diagnosen sensorisk hyperreaktivitet, överkänslighet för dofter och kemiska ämnen. Grethel Öberg är en av dem, vilket skapat problem på jobbet.  2018-11-26

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb