×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Samtalsterapi löste knutarna

2014-09-22, Tidningenvision.se

Personalen på Älvsbyns hälsocentral hade brottats med samarbetsproblem under en längre tid. En extern konsult hjälpte dem att få greppet tillbaka.

Fakta

 

 

 

 

Lyssna på och ge feedback till varandra.

 

 

 

 

 

 

Var öppen i sinnet och tänk efter vad du själv kan göra.

 

 

 

 

 

 

Höj ögonbrynen, då kommer leendet lättare.

Kanske var det dålig bemanning och neddragningar som var grogrunden till den dåliga psykosociala arbetsmiljön på Älvsbyns hälsocentral.

– Sådant stressar och till slut tar man ut det på varandra, säger medicinska sekreteraren Louice Hortlund.

Hon menar att eftersom olika yrkesgrupper dessutom inte har full koll på andra yrkesgruppers arbetsuppgifter ledde det till konflikter om vem som skulle göra vad. Som exempel nämner hon att de medicinska sekreterarna förväntades hjälpa till med strul på internet, samtidigt som de låg efter med journalerna.

– Även vi begärde saker av andra yrkesgrupper som inte är deras arbetsuppgifter. Men kommunikationen fungerade inte, och kanske var vi inte så trevliga mot varandra. Det dåliga ­humöret genomsyrade hela arbetsplatsen.

Inte heller inom gruppen medicinska sekreterare var arbetsmiljön särskilt god.

– Vi hade olika idéer om hur rutiner skulle skötas, och när vi tog upp saken med arbetsgivaren fick vi inget gehör, säger kollegan Gunilla Strandberg.

– Det fick effekten att man inte gjorde mer än det som var mitt.

Kallade in en ­extern konsult

Arbetsgivaren såg till slut behovet av att personalen bemötte varandra bättre och anlitade en extern kommunikationskonsult, som under flera tillfällen i vintras och våras samlade personalen under olika former. Vid första träffen var alla anställda med.

– Vi fick göra rollspel och övningar som gick ut på att ge varandra beröm. Det var ganska svårt eftersom vi inte känner varandra så bra. Men också svårt att ta emot beröm. Det kändes ovant, säger medicinska sekreteraren Monica Larsson.

Vid några andra tillfällen träffades personalen i smågrupper för att lära känna varandra bättre.

– Vi fick berätta om våra behov och hur vi upplevde olika situationer för varandra. Det blev en aha-upplevelse, säger Louice Hortlund.

Gunilla Strandberg tycker att enskilda samtal med konsulten var det som gav henne allra mest.

– Det blev en tankeställare. Jag kanske har brusat upp i onödan utan att tänka efter först. Nu tänker jag mycket på vad jag kan göra för att förbättra arbets­miljön.

Mer avslappnat och bättre stämning

– Det har blivit stora skillnader i hur vi förhåller oss och hur vi lyssnar till varandra. Det känns mer avslappnat nu och det är en bättre stämning i luften, framför allt efter de enskilda samtalen och samtalen i smågrupper, säger
Louice Hortlund, och fortsätter:

– Om vi har något problem så kan vi lyfta det och prata om det.

Gunilla Strandberg och Monica Larsson instämmer. Men det finns inte något som inte kan bli bättre.

– Man får inte slå sig till ro, utan ­behöver påminna sig om vad man kan göra med jämna mellanrum, säger Monica Larsson.

Gunilla Strandberg håller med.

– Man måste ta eget ansvar för att få det att hålla i sig, annars finns en risk att det rinner ut i sanden.

Hon tycker också att arbetsgivaren borde ta intryck från andra väl fungerande vårdcentraler för att låta sig inspireras. De medicinska sekreterarna har dessutom förhoppningar på den modernisering som ska lokalerna ska genomgå. Monica ­Larsson förklarar:

– Då blir personalen mer samlad, och det skulle vara jättetoppen.

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb