×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Sex av tio anmälningar om hot läggs ned

2014-05-14, Tidningenvision.se

Polisanmälningar om hot mot social­sekre­terare läggs ned oftare jämfört med hot mot andra tjänstemän med myndighetsutövning. Det visar en granskning som Tidningen Vision har gjort.

Under 2012 gjordes över 300 polisanmälningar om hot mot socialsekreterare runt om i landet. Av dem lades 61 procent ned, visar Tidningen Visions undersökning. Motsvarande andel för brottstypen ”hot mot tjänsteman”, där även exempelvis poliser och ordningsvakter ingår, var cirka 40 procent, enligt uppgift från Brottsförebyggande rådet, BRÅ.

– Man kan ju undra om lagstiftningen kring hot inte rimmar med socialtjänstens situation. Och det finns en risk att personal slutar larma om de känner att de inte tas på allvar, samtidigt som vi vet att det finns ohållbara arbetssituationer för socialsekreterare som genererar ökad risk för hot och våld, säger Kristina Folkesson, socialpolitisk talesperson i Vision.

Även Veronica Karlsson, andre vice ordförande i Vision, blir bekymrad.

– Att så många som 60 procent av alla polisanmälningar läggs ned ger ingen bra signal. Kan det vara så att socialsekreterarna betraktas på ett sådant sätt att de ska räkna med ett visst inslag av hot? funderar hon.

De hypoteserna skriver inte Per Blomqvist, enhetschef på Riks­polis­styrelsens polisavdelning, under. Han menar att brott mot person alltid prioriteras.

– Men det är svårt att svara på varför fler ärenden läggs ned när det gäller hot mot socialsekreterare än hot mot tjänstemän med myndighetsutövning totalt. Vi har inte gjort någon undersökning eller analys av det. Men jag antar att många anmälningar där socialsekreterare utsatts har skett i enrum med klienten, vilket gör bevisläget svårt.

Enligt de uppgifter som Tidningen Vision har fått från respektive polismyndighet, har många anmälningar lagts ned just med motiveringen att brott inte kan styrkas. Ett av flera liknande exempel kommer från Västra Frölunda i Göteborg: I samband med att en socialsekreterare begärde in underlag från sin klient inför beslut om försörjningsstöd hotade klienten socialsekreteraren med orden ”jag ska ta dig din jävel och märka dig.” Hotet skedde per telefon.

– Dilemmat med telefonhot är att det inte finns några bevis eller vittnen när de misstänkta nekar till brott, säger Olle Karlström, kommissarie och förundersökningsledare i Västra Frölunda, som lade ned fallet.

– Jag säger inte att brottet inte har skett – det har det säkert gjort – men det måste finnas bevis för att det ska leda till åtal. Det är problematiskt, fortsätter han.

Men det finns åtminstone ett fall, i Karlshamn, där kränkningar och hot om att spränga socialsekreteraren ”och hela bygget i luften” kom per telefon, som behandlades annorlunda.

– Direkt efter att hotet skett berättade den utsatta det för sina kolleger, som jag använde som vittnen, säger Camilla Silverflod, som var förundersökningsledare i Karlshamn vid tillfället, och lämnade över fallet till åklagare.

Åklagaren väckte åtal och det blev en fällande dom i tingsrätten.

När det gäller bevisläget i detta fall menar Per Blomqvist på Rikspolisstyrelsen att den utsatta socialsekreterarens beteende avgjorde.

– Det är skillnad på att springa ut ur rummet och skärrat berätta om hotet för första bästa arbetskamrat än att berätta om det en halvtimme senare på en kafferast.

Han medger att en enskild polis, som oftast är förundersökningsledare i den här typen av brott, har stor makt över om ett ärende lämnas över till åklagare eller läggs ned direkt.

– Men om man då som målsägare tycker att förundersökningsledaren gjort en felaktig bedömning finns möjlighet att få ärendet överprövat av åklagare.

Flera av de fall som Tidningen Vision tittat på har också lagts ned med förklaringen att karaktären på hoten inte utgör något brott som faller under allmänt åtal.

Stefan Eriksson vid Polis­myndig­heten i Dalarna tycker att många av de anmälningar som görs av chefer inom socialtjänsten är onödiga, då det i förhör med utsatta socialsekreterare ofta framgår att hon eller han inte alls var rädd under händelsen.

Men både Kristina Folkesson och Veronica Karlsson förespråkar nolltolerans mot hot mot socialsekreterare.

– Det är inte socialtjänstens ansvar att avgöra om något är tillräckligt allvarligt för att betraktas som brott, utan polisens. Däremot kanske man bör ha en dialog med polisen om vad som är viktigt i dokumentationen vid en anmälan, säger Veronica Karlsson.

Att socialförvaltningar skulle anmäla för ofta tror heller ingen av dem.

– Varje polisanmälan är ett uttryck för att något inte står rätt till. Och jag tror ändå att det ska mycket till innan socialtjänsten bestämmer sig för att polisanmäla, säger Kristina Folkesson.

Lotta Ekstedt

lotta.ekstedt@vision.se

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb