×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Du måste också vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du anmäler dig som medlem med startdatum bakåt i tiden ska du istället uppfylla kraven den dag du gör medlemsanmälan. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, anställning med lönebidrag eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Skrota språkgrodor – bli språkpolis

2014-06-17, Tidningenvision.se

De, dem eller kanske dom? Ska eller skall? Du är inte ensam om att fastna i den språkliga snårskogen. Lotten Bergman, som kallar sig skrattande språkpolis, reder ut begreppen.

Fakta

Svenska skrivregler kan låta lite småtrist men när Lotten Bergman presenterar dem på Visions inspirationsdag för administratörer duggar skratten tätt.
– De flesta får något bistert i blicken när de hör talas om ”språkpoliser” som de ju vet är petiga tråkpellar. Jag är en glad och rar språkpolis som vill alla väl. Grundförutsättningen för mina föreläsningar är att jag kan allt om skrivregler och skrattar mycket.
– Men det handlar inte så mycket om skämt utan mer om hur otroligt roligt det är med språk. Jag hade faktiskt inte kunnat göra mina föreläsningar trista hur gärna jag än velat, säger Lotten Bergman som föreläst om skrivregler sedan 1999 och även bloggar på samma tema på lotten.se.

Språket förändras och plötsligt kan det som tidigare var ett skrivfel vara helt okej.  Skiljelinjen mellan hur vi talar och hur vi skriver suddas dessutom ut alltmer – även i arbetets tjänst. Skall ratas exempelvis allt oftare till förmån för det mindre formella ska. Ord som mej, dej, sej och dom är sedan länge helt okej att skriva, även om ordbehandlingsprogrammen på datorn fortfarande markerar sitt missnöje och påtalar talspråklighet när de väl hamnat på pränt. Så det är kanske inte så konstigt att många tvekar inför att skriva som dom talar och i stället följer traditionen – att välja mellan de och dem. Ett val som är svårt och ofta blir fel.

– Jag skulle säga att det är okej att skriva dom i de allra flesta sammanhang i dag, så länge man är konsekvent. För många kan inte skilja mellan de och dem och sådana grammatiska fel stör i alla fall en språkpolis som mig mer än ett dom, säger Lotten Bergman som förutom språkpolis är redaktör, föreläsare och radiopratare.

Grammatiska feltramp, särskrivningar och andra brister i kommunikationen får henne att rycka ut med rödpennan i högsta hugg. Den bästa medicinen, för att slippa ”för virra sina mot tagare rejält genom att sär skriva vart annat ord”, är samarbete menar Lotten Bergman.

– Förr skrev de som var duktiga på att skriva. I dag kräver de flesta jobb skrivkunskaper. Då måste man våga be om hjälp om man är osäker. Fråga, fråga, fråga – det är mitt första råd till alla skrivande människor. Och läs varandras texter. Arbetar du ensam kan du försöka skapa ett nätverk med andra i en liknande yrkesroll och ta hjälp av dem, säger Lotten Bergman.

En annan sak som kan underlätta skrivandet är att formulera gemensamma skrivregler. Hur skriver vi förkortningar och myndighetsnamn? Den typen av frågor kan lätt besvaras och man undviker en situation där alla gör olika.

– Det skrivna språket är organisationers och företags ansikte utåt och en seriös verksamhet bör prioritera det. Jag anar oråd om jag får ett slarvigt skrivet mejl fullt av stavfel. Även om allt skulle visa sig fungera i slutänden så ger det ett oseriöst intryck, säger Lotten Bergman.

Men det är inte bara organisationens rykte som står på spel. I ett samhälle där många inte har svenska som modersmål blir det ännu viktigare att informationen som sprids skrivs korrekt.

– En anledning till att bry sig om språket är att vi ska kunna lära ut rätt saker till andra. Vi svenskar är lite lama ibland och säger ofta att allt är okej till någon som ber oss om hjälp, trots att vi nog hellre hade velat bli rättade själva om vi exempelvis befunnit oss i ett nytt land. Om vi hjälps åt kan vi istället bli bättre på att vårda språket, säger Lotten Bergman.

Ellen Larsson

ellen.larsson@vision.se

Artiklar

Liselott Frejd administratör på administrativa avdelningen på kommunstyrelseförvaltningen i Vimmerby kommun. Foto: Niklas Lindstedt

Kan rykten och fake news påverka valet?

Fem frågor till Liselott Frejd administratör på administrativa avdelningen på kommunstyrelseförvaltningen i Vimmerby kommun.  2018-02-21

Foto: Mostphotos

Du har väl gjort din GDPR-hemläxa?

Nu är GDPR på allas läppar. Eller ­borde i varje fall vara det. Alla administratörer som hanterar personuppgifter behöver skaffa kunskap om nya dataskyddsförordningen.  2018-02-21

Skolbussarna i Sunne kör ett 50-tal turer varje dag. Foto: Lasse Nilsson

Basar över barnens buss

Att komma till skolan om man bor ute på landet kan vara både farligt och tidskrävande. Skol­skjutsadministratören Elisabeth Röhr ser till att 700 barn i Sunne får en säker resa.  2018-02-21

På den första nätverksträffen i höstas samlades omkring 200 administratörer. Foto: Ingrid Andersson

Nytt nätverk för administratörer

I höstas startade administratörerna inom Vision i Stockholmsområdet ett nytt yrkesnätverk. Över 200 personer anmälde sig. Snart är det dags för en ny träff.  2018-02-21

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb