×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Skrota språkgrodor – bli språkpolis

2014-06-17, Tidningenvision.se

De, dem eller kanske dom? Ska eller skall? Du är inte ensam om att fastna i den språkliga snårskogen. Lotten Bergman, som kallar sig skrattande språkpolis, reder ut begreppen.

Fakta

Svenska skrivregler kan låta lite småtrist men när Lotten Bergman presenterar dem på Visions inspirationsdag för administratörer duggar skratten tätt.
– De flesta får något bistert i blicken när de hör talas om ”språkpoliser” som de ju vet är petiga tråkpellar. Jag är en glad och rar språkpolis som vill alla väl. Grundförutsättningen för mina föreläsningar är att jag kan allt om skrivregler och skrattar mycket.
– Men det handlar inte så mycket om skämt utan mer om hur otroligt roligt det är med språk. Jag hade faktiskt inte kunnat göra mina föreläsningar trista hur gärna jag än velat, säger Lotten Bergman som föreläst om skrivregler sedan 1999 och även bloggar på samma tema på lotten.se.

Språket förändras och plötsligt kan det som tidigare var ett skrivfel vara helt okej.  Skiljelinjen mellan hur vi talar och hur vi skriver suddas dessutom ut alltmer – även i arbetets tjänst. Skall ratas exempelvis allt oftare till förmån för det mindre formella ska. Ord som mej, dej, sej och dom är sedan länge helt okej att skriva, även om ordbehandlingsprogrammen på datorn fortfarande markerar sitt missnöje och påtalar talspråklighet när de väl hamnat på pränt. Så det är kanske inte så konstigt att många tvekar inför att skriva som dom talar och i stället följer traditionen – att välja mellan de och dem. Ett val som är svårt och ofta blir fel.

– Jag skulle säga att det är okej att skriva dom i de allra flesta sammanhang i dag, så länge man är konsekvent. För många kan inte skilja mellan de och dem och sådana grammatiska fel stör i alla fall en språkpolis som mig mer än ett dom, säger Lotten Bergman som förutom språkpolis är redaktör, föreläsare och radiopratare.

Grammatiska feltramp, särskrivningar och andra brister i kommunikationen får henne att rycka ut med rödpennan i högsta hugg. Den bästa medicinen, för att slippa ”för virra sina mot tagare rejält genom att sär skriva vart annat ord”, är samarbete menar Lotten Bergman.

– Förr skrev de som var duktiga på att skriva. I dag kräver de flesta jobb skrivkunskaper. Då måste man våga be om hjälp om man är osäker. Fråga, fråga, fråga – det är mitt första råd till alla skrivande människor. Och läs varandras texter. Arbetar du ensam kan du försöka skapa ett nätverk med andra i en liknande yrkesroll och ta hjälp av dem, säger Lotten Bergman.

En annan sak som kan underlätta skrivandet är att formulera gemensamma skrivregler. Hur skriver vi förkortningar och myndighetsnamn? Den typen av frågor kan lätt besvaras och man undviker en situation där alla gör olika.

– Det skrivna språket är organisationers och företags ansikte utåt och en seriös verksamhet bör prioritera det. Jag anar oråd om jag får ett slarvigt skrivet mejl fullt av stavfel. Även om allt skulle visa sig fungera i slutänden så ger det ett oseriöst intryck, säger Lotten Bergman.

Men det är inte bara organisationens rykte som står på spel. I ett samhälle där många inte har svenska som modersmål blir det ännu viktigare att informationen som sprids skrivs korrekt.

– En anledning till att bry sig om språket är att vi ska kunna lära ut rätt saker till andra. Vi svenskar är lite lama ibland och säger ofta att allt är okej till någon som ber oss om hjälp, trots att vi nog hellre hade velat bli rättade själva om vi exempelvis befunnit oss i ett nytt land. Om vi hjälps åt kan vi istället bli bättre på att vårda språket, säger Lotten Bergman.

Ellen Larsson

ellen.larsson@vision.se

Artiklar

Karin Lundström, administrativ assistent i Leksands kommun, trivs med sina arbetsuppgifter men söker ändå nytt jobb. Foto: Maria Hansson

Sex av tio vill byta jobb

Många administratörer vill byta jobb. Det visar en undersökning Tidningen Vision gjort bland förbundets medlemmar. För låg lön och för hög arbetsbelastning är några av orsakerna.  2018-05-29

Foto: Mostphotos

Rörligt bord ska stoppa smärta

Kan ett skrivbord som rör sig vara botemedlet mot värkande handleder och axlar? Det hoppas tillverkarna av Dynadesk som fått 300 000 kronor av Vinnova för en medicinsk studie.  2018-05-28

Hannah Edenbrink Andersson har gjort mallar och standardiserat en stor del av ­administrationen på sin avdelning. Foto: Lasse Nilsson

Gruvar sig inte för flytt

Den växande gruvan gör att Malmberget måste rivas och flyttas till Gällivare. Ett gigantiskt projekt som kostar miljarder. Administratören Hannah Edenbrink Andersson är en av nyckelpersonerna vid jätteflytten.  2018-05-28

Nyanställda administratören Sofia Fast i Upplands-Bro kommun får ofta höra att hon är uppskattad på jobbet. Foto: Sören Andersson

Fler administratörer behövs

Trots rapporter om att administratörer kommer att ersättas av datorer och robotar räknar arbetsgivarna med att 20 000 nya behövs i kommuner och landsting de kommande tio åren.  2018-05-28

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb