×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Du måste också vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du anmäler dig som medlem med startdatum bakåt i tiden ska du istället uppfylla kraven den dag du gör medlemsanmälan. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, anställning med lönebidrag eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

M: Framtidsjobb finns i välfärden

2014-06-17, Tidningenvision.se

Arbetsgivarna vågar inte anställa de som har svårast att få jobb. Därför behövs längre provanställningar, tycker Fredrik Reinfeldt. Han vill också uppmuntra unga att söka jobb i vård och omsorg.

Fakta

1. Ska a-kassan höjas?
– Vi har valt att prioritera andra reformer som vi menar ger varaktig sysselsättning.

2. Ska pensionsåldern höjas?
– Du kan inte svara enhetligt på den frågan. Människor är olika, och har olika erfarenheter både av arbetslivet och hur de själva mår. Men jag tycker att vi ska uppmuntra fler att jobba längre upp i åren, och att i takt med att vi lever längre bör det allmänna pensionssystemet gradvis följa med uppåt.

3. Nämn en bra reform som oppositionen föreslår.
– Vi är överens om mycket av det vi försöker utveckla med skolan, åtminstone de delarna om att vi ska få mindre klasser.

4. Första jobbet?
– Jag sålde jultidningar och blomsterlökar. Men mitt första jobb med arbetstider var att packa tejp på 3M. Det var ett sommarjobb jag hade när jag var 15 år.

Kvinnor tjänar i snitt 3,6 miljoner kronor mindre än män under ett arbetsliv. Vill du göra något för att förändra det?
– Lönegapet mellan män och kvinnor har minskat med två procentenheter sedan 2006, vilket visar att felaktigheten att lönen sätts beroende på kön är på väg att rättas till.
– Men din siffra handlar mer om att kvinnor jobbar i mindre utsträckning än män, och att det under livscykeln är väldigt påverkat av hur familjebildning och omsorgstryck ser ut. Jag vill fortsätta med reformer som ökar drivkrafterna för arbete. Vår utgångspunkt är att en av de största arbetskraftsreserverna som finns i Sverige är just kvinnor, ofta välutbildade, som går ner på deltid under familjebildningsåren eller för att ta hand om åldrande föräldrar.

Så hur ser Moderaterna på rätt till heltid?
– Vi tycker att det är väldigt bra om alla som frivilligt går ner på deltid känner att drivkrafterna för jobb förstärks så att de går upp mot heltid. Vi vill gärna uppmuntra det. Och har redan uppmanat våra kommunföreträdare att där det är möjligt erbjuda heltider. Men vi tycker att det är en fråga för parterna att lösa hur man ska se på rätten till heltid, vi är alltså inte beredda att genomföra det i lagstiftning.

Lönekartläggningar är ett medel att upptäcka osakliga löneskillnader mellan män och kvinnor. Tidigare var kravet att de skulle göras varje år, men numera behöver de bara göras var tredje år. Varför?
– Det var en del av ett regelförenklingsarbete. Det upplevdes som en administrativ börda för företag som blev väldigt kostnadsdrivande.
– Men det är ingenting som stoppar företag från att frivilligt göra lönekartläggningar. Bra lönekartläggningar och bra grunder för lönesamtal är ett sätt att komma bort ifrån tendensen att män talar mer för sig och därmed får högre löner än vad ibland är fallet för en del kvinnor.

Både moderatkvinnorna och en riksdagsmajoritet vill återinföra kravet på tätare lönekartläggningar. Men du tycker alltså ändå att det är fel att tvinga arbetsgivare att göra årliga lönekartläggningar?
– Det är alltid en avvägning av hur mycket kontrollfunktioner man i lagstiftningen ska ställa krav på, kontra hur regelbördan upplevs av ett enskilt företag. En omfattande administrativ regelbörda är den vanligaste kritik vi får från företagare. Det gör ju inte att vi inte tror på metoden.

Främjar RUT-avdraget jämställdheten i arbetslivet?
– Ja. Dels leder det till att män och kvinnor i karriären får ytterligare en möjlighet att balansera omsorgstrycket och på det sättet få en avlastning hemma. Dels har RUT-avdraget i sig skapat vita tjänster som förut var svarta i sektorer där väldigt många kvinnor arbetar, det vill säga förbättrat flera kvinnors arbetsmarknad och arbetsförutsättningar.

RUT-avdraget används mest i Danderyd, Täby, Vellinge och Lidingö, kommuner där inkomsterna är högst i landet. Varför ska skattebetalarna subventionera rika människors städhjälp?
– Vår uppfattning är att RUT-avdraget fortfarande är i tillväxt, att det är spritt över landet och inte alls så entydigt kopplat till vissa grupper.

Det kommer att behöva rekryteras 225 000 anställda till vård och omsorg de närmaste tio åren. Hur ska det gå till?
– Kommunekonomierna växer, vi har haft en stark tillväxt och framför allt förskola och äldreomsorg har byggts ut kraftigt på senare år. Här har vi sektorer som rimligen snart kommer att tala om en bristsituation. Samtidigt påstår vi ofta att vi går mot en ungdomsgeneration som många vill beskriva som förlorad. Jag har svårt att få ihop det. Vi ska snarare vara väldigt tydliga med att vi uppenbart har stora sektorer där det finns stora framtidsmöjligheter att få jobb, och uppmuntra unga att söka sig till de sektorerna. Bra jobb, fasta anställningar och låg arbetslöshetsrisk.   

Antalet visstidsanställningar ökar. Och ni vill nu förlänga möjligheten till provanställning från sex månader till ett år. Varför?
– Grundnormen ska vara strävan efter tillsvidareanställning. Men vi har växande grupper som står långt ifrån arbetsmarknaden. Vi har pratat med väldigt många arbetsgivare som, trots att de söker arbetskraft, ibland väljer bort många av dem som söker. I ett sådant läge måste vi jobba med det som sänker trösklar, ger möjlighet att visa upp sig. Det kan vara YA-jobb, lärlingsplatser, visstidsanställningar, projektanställningar eller förlängda provanställningar.

Man kan ju tycka att ett halvår borde räcka för att se om en person duger att anställa. Ser du ingen risk i att ettåriga provanställningar kan missbrukas av arbetsgivare som kanske inte har för avsikt att tillsvidareanställa?
– Allt kan missbrukas. Motfrågan blir: Vad är svaret till arbetsgivare som tydligt beskriver att de inte ens överväger att anställa dem som arbetsförmedlingen skickar till dem?
– Frågan är, ska vi återgå till att förtidspensionera stora delar av arbetskraften, eller ska de få en chans att visa upp sig i det moderna arbetslivet och förhoppningsvis komma vidare till en fast anställning? Jag upplever att vi har ett av våra mest djupgående samhällsproblem här, och jag tror att sänkta trösklar är att göra det mer möjligt för många att faktiskt få ett jobb.

Mårten Kierkegaard

marten.kierkegaard@vision.se

Artiklar

Lotta Gedell och Rebecka Berger, 
fackligt aktiva social­sekreterare i Skara, tycker att villkoren förbättrats Foto: Mika Väisänen

Lönelyft gav mer arbetsro

Socialsekreterare är en av de yrkesgrupper vars snittlöner ökade mest i fjol, enligt Tidningen Visions kartläggning. I Skara höjdes medellönen rejält: 12 procent.  2018-02-20

Illustration: Martin Ander

Nu ska lönerna bli mer rättvisa

Åtta av tio kommuner gjorde en lönekartläggning under 2017. Det är en rejäl uppryckning jämfört med tidigare då det inte var obligatoriskt att göra det varje år. Ett 30-tal kommuner har rättat till orättvisa löner de har hittat.  2018-02-22

Lite till de sämst betalda

Biblioteksassistenterna är en av Visions låglönegrupper. För andra året i rad hamnar yrkesgruppen i botten i Tidningen Visions löneundersökning.  2018-02-20

Prästens symbolkraft är urstark. Det är en lärdom från Thailand. Erik Stenberg-Roos är tillgänglig, men han är aldrig kompis. Här är han Svenska kyrkan i utlandet. Foto: Jonas Gratzer

Präst med sand mellan tårna

Prästen Erik Stenberg-Roos är Svenska kyrkans utsände i södra Thailand. Han surrar fast altaret på bilen, kastar in gitarren och far dit där han är behövd. Ena dagen håller han en gudstjänst på stranden, den nästa besöker han en svensk som sitter i fängelse.  2018-02-20

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb