×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Uppskjutarsjukan går att bota

2014-04-09, Tidningenvision.se

Slipp ditt dåliga samvete, bli supereffektiv och lär dig att ta tag i tråkiga måsten på jobbet. Men skjut inte upp det – börja nu!

Fakta

Sätt upp mål. Ett sätt att bota sin ovana att skjuta upp saker är att bli bättre på att sätta upp mål. Då kan man använda sig av modellen SMART, det vill säga att målen ska helst vara:
1. Specifika (Jag vill sluta att skjuta upp träningen på tisdagar klockan 17)
2. Mätbara (Jag vill träna varje tisdag klockan 17).
3. Accepterande (Det är jag själv som vill träna, inte någon annan).
4. Realistiska (Det räcker att jag tränar en timme på tisdagar, jag behöver inte träna alla dagar i veckan).
5. Tidsbundna (Jag vill börja träna vecka 16 i år).

Jobba i fokuserade arbetspass. Hjärnan klarar att jobba oavbrutet i runt 100 minuter. Ju högre koncentration arbetet kräver desto fler pauser krävs. Gå ifrån din dator oavsett om du har ”flow” eller inte.

Belöna dina ansträngningar. Ge dig själv en belöning, till exempel en kopp kaffe och en frukt, när du jobbat med en uppgift under en timme. Att belöna sina ansträngningar gör att hjärnan förknippar arbetet med belöningen och därmed blir det roligare att jobba.

Du ska bara hämta lite kaffe först. Kolla mejlen och småprata lite med en kollega. Och sedan var det dags för möte och allt det andra som bara måste göras NU. Den där tråkiga, men ack så viktiga, arbetsuppgiften blev inte gjord i dag heller.

Känns det igen? Att skjuta upp saker blir allt vanligare i takt med att antalet distraktioner i samhället ökar. Enligt amerikanska undersökningar ansåg runt 4 procent av befolkningen på 1970-talet att deras ovana att skjuta upp saker skapade problem i vardagen. I dag har siffran ökat till 20 procent, enligt Alexander Rozental, psykolog och medförfattare till boken Dansa på deadline – uppskjutandets psykologi. Men allt går inte att skylla på teknikutvecklingen, de sociala medierna och hur mycket antalet tv-kanaler ökat de senaste 40 åren.

– Kraven i arbetslivet har också förändrats. I dag är förväntningarna på att varje individ ska klara att ta ansvar för att planera och sätta upp mål för sitt eget arbete högre, säger han.

Förklaringen till varför det är så vanligt och lätt att skjuta upp saker som är lite tråkiga har att göra med hur den mänskliga hjärnan fungerar. Människans hjärna vill ha snabba belöningar och för urtidsmänniskan var den konstruktionen utmärkt.

Då gällde det att hålla sig vid liv i varje ögonblick och att till varje pris undvika sådant som kändes jobbigt och farligt. Men i det moderna livet är sällan det som känns jobbigt lika med livsfarligt. Det är till exempel sällan man faller död ner samtidigt som man betalar räkningar eller städar ur den röriga garderoben.

Att skjuta upp saker för ofta kan skapa stora problem i vardagen. Det kan slita på både arbets- och familjerelationer. Dessutom blir ofta kvaliteten på jobbet sämre när man inte hinner göra den där sista kollen eller ta in ny information. Men även den fysiska hälsan kan bli lidande.

– Man kanske struntar i träningen vecka efter vecka eller inte orkar försöka gå ner i vikt trots att man behöver det. Eller i värsta fall, skjuter upp att gå till läkaren fast man känner sig sjuk, säger Alexander Rozental.

Trots alla nackdelar med uppskjutandet kan det vara mycket svårt att bryta ett mönster man haft under lång tid. Men det finns hjälp att få och fördelarna med att ändra sitt beteende är många.

– En av vinsterna är att få en mindre stressad vardag. Du kommer också att uppfattas som någon som går att lita på, vilket ger bättre förutsättningar att göra karriär och att uppnå mål i livet. Men framför allt får du mer tid att göra sådant som du tycker är roligt, förklarar Alexander Rozental.

En bra grund att stå på för att komma till skott med saker som man vill och behöver göra är att ha fasta rutiner i sin vardag, konstaterar Alexander Rozental.

– Rutiner är något som vi människor mår bra av. Helt enkelt därför att utrymmet för att låta bli att göra det man ska minskar. Det blir lättare att ta tag i tråkiga saker som måste göras. När de trista uppgifterna är slutförda finns tid att göra mer roliga saker.

Sara Jonerin

sara.jonerin@sktf.se

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb