×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Du måste också vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du anmäler dig som medlem med startdatum bakåt i tiden ska du istället uppfylla kraven den dag du gör medlemsanmälan. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, anställning med lönebidrag eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Skolan ger de unga hopp

2014-04-29, Tidningenvision.se

Eleverna är hängivna och kommer hit frivilligt för att plugga extra på helgerna. Arbetsmiljön för administratörer och lärare har förbättrats med nya personalutrymmen. Det finns många positiva sidor med att arbeta på gymnasieskolan Our Lady of Fatima i Nairobi. Men skolans läge vid ett slumområde medför också problem.

Fakta

• Kenya har 43 miljoner invånare, cirka 3,2 miljoner av dem bor i Nairobi. Halva den kenyanska befolkningen är under 19 år.
• Grundskolan är åttaårig och obligatorisk.
• Läs- och skrivkunnigheten är 87 procent.
• Medelinkomsten är 160 000 Shilling per år (11 700 kronor). Inkomstskillnaderna är stora. En parlamentsledamot har ett grundarvode på 6,5 miljoner Shilling per år (49 0000 kronor). 2013 sänktes deras arvode från dåvarande 10,4 miljoner shilling (780 000 kronor).
• Skoladministratörernas fackförbund heter KUDHEIHA, Kenya Union of Domestic, Hotels, Education Institutions,Hospitals and Allied Workers. Det bildades 1945. Skolpersonalen är lokalt anställd, medan lärarna är statligt anställda.

Klockan åtta på måndag morgon radar skolans 800 elever upp sig på skolgården, flickor till vänster och pojkar till höger. Den kenyanska flaggan hissas, alla sjunger nationalsången, ber en bön och får del av den senaste informationen från skolan. Innan eleverna intar klassrummen inspekteras de av prefekterna.

De är utvalda elever med särskilt ansvar och nu kontrollerar de att skoluniformen är komplett, att alla är rena och har klippt naglarna ordentligt. Annars kan det bli straffåtgärder, exempelvis att skura skolkorridoren. Men om skoluniformen är lite sliten är det ingen som blir avvisad. Det är vid en närmare titt ganska många uniformer som är väl använda, lite för stora eller aningens trånga. Att köpa skoluniformen kostar 6 000 kenyanska shilling (500 svenska kronor) och för många i närområdet är det en enorm summa. Uniformerna används därför tills de nästan faller i sär.

Our Lady of Fatima Secondary School är en gymnasieskola som ligger i östra Nairobi. Området Korogocho består av plåtskjul och enkla bostäder utan vatten och avlopp. Arbetslösheten är skyhög, kriminaliteten ett påtagligt problem och inkomstnivån för dem som har ett jobb är låg. När skolans rektor ska beskriva skolans utmaningar är det förhållandena i området hon lyfter fram.

– Den största utmaningen är att samla in skolavgifter. Vi har också många som hoppar av skolan av det skälet. De flesta av eleverna kommer från mycket fattiga familjer och många är föräldralösa, säger Janet Mabango.

Margaret Mjeri Mwangi har arbetat på skolan i 24 år. Precis som skoladministratörer i Sverige har hon en mängd olika arbetsuppgifter. Hon assisterar rektor och lärare, sköter rektorns korrespondens och tar emot besökare. Den här förmiddagen är det en liten kö till hennes mottagningsdisk, en handfull föräldrar och ett par elever väntar på sin tur.

– Det är terminsstart och vi håller på att fylla klasserna i första årskursen, det är fortfarande ett par platser tomma. En del av de elever som skolmyndigheten anvisat hit har inte dykt upp och nu kommer familjer från området hit för att se om deras barn kan få en plats i stället, förklarar hon.

Det är inte ovanligt att föräldrar eller andra anhöriga besöker skolan. Att söka anstånd eller möjlighet att få hjälp med skolavgiften, som är på 17 000 shilling per år (1 400 kronor) är en viktig anledning.

– Ibland kan det uppstå irritation, föräldrar kommer hit och vill klaga eller be om hjälp och kräver att få träffa rektorn. Vid de tillfällen rektorn inte kan ta emot måste jag säga nej och sätta en gräns. Men jag gillar mitt jobb, jag gillar att träffa människor och att serva dem, säger Margaret Mjeri Mwamgi.

Lite längre bort i korridoren har ekonomiansvarige Joseah Towett sitt arbetsrum. Han har också besök av en förälder, eftersom en av hans arbetsuppgifter är att samla in skolavgifterna. Utöver detta sköter han bokföring, budget och löneutbetalningar.

Han visar ett exceldokument där man kan se lönenivåerna på den administrativa delen av personalen. Den lägst betalda, som är vaktmästare, tjänar 18 000 shilling per månad, vilket motsvarar cirka 1 400 svenska kronor. Själv tjänar han drygt 39 000 shilling i månaden, lärarna tjänar mer och har tarifflöner utifrån anställningsår.
– Jag är nöjd med min lön, utifrån de förutsättningar som skolan har, säger Joseah Towett. Vi har många aktiviteter på skolan och resurserna är knappa. Men när budgeten är i balans är jag nöjd.

Utanför administrationsbyggnaden ligger en stor stenhög.
– Säkerheten är ett problem här. Vi har haft incidenter där lärare blivit rånade på väg från jobbet. Nu har vi fått poliser som patrullerar och vi ska bygga en bättre mur runt skolområdet, säger rektor Janet Mabango.

Systemet i Kenya är uppbyggt så att varje parlamentsledamot får en summa pengar till reformer i sitt område. Med utbredd korruption är det inte självklart att medborgarna verkligen får del av de avsatta medlen. Ser man sig runt i Korogocho, där det saknas fungerande sophämtning och vägarna är undermåliga, är det lätt att förstå invånarnas frustration över samhällets ointresse att lyfta området.

Den ansvariga parlamentsledamoten har i alla fall avsatt pengar till muren runt skolan, vilket rektorn välkomnar. Han har också gett pengar till en del elevers skolavgifter och finansierat en utbyggnad av den administrativa byggnaden. Rektorsexpeditionen är större och luftigare nu, lärarna har fått ett större personalrum och de seniora lärarna har fått egna arbetsrum. Att skolan nyligen fått tillgång till wifi är också ett lyft.

Det börjar dra ihop sig till matrast. I köket puttrar den enorma grytan för fullt sedan flera timmar tillbaka. Det är majs- och böngryta, samma maträtt som också serveras onsdagar och fredagar. Tisdagar och torsdagar är det fräst vitkål med ugali, en sorts majspudding som är basföda i Kenya.

– Jag älskar mitt jobb och barnen här. De är som våra egna barn, säger köksansvariga Antonina Machanja, som arbetat här i sexton år.
Att arbetet är tungt och lönen knapp är inget hon vill klaga på. ”Jag klarar mig”, säger hon med stolthet i rösten.

Problem finns förstås. Kollegan Joshua Akoolo berättar att det händer lite nu och då att vattensystemet inte fungerar.
– Finns det inte vatten på morgonen när vi börjar klockan sex så kan det bli problem att hinna få klart maten i tid, säger han.
Enligt Antonina är barnen oftast nöjda med maten. För många kan lunchen vara dagens enda mål mat de får, och det är inte ovanligt att elever svimmar av utmattning under skoldagen.

Även om energinivån inte alltid är den bästa är arbetsron i klassrummen påtaglig. När Cathy Ndeda startar engelskalektionen sitter redan alla 40 pojkarna på sina platser med böckerna uppslagna. Efter att någon läst högt, och Cathy kommenterat, upprepar alla i kör vad de har lärt sig.

Att pojkar och flickor är separerade beror på ett myndighetsbeslut från 2012.
– Tanken är att testa om pojkar och flickor får bättre chans att utveckla sina kunskaper var för sig. Flickorna kunde inte komma fram ordentligt i klassrummen, vilket visade sig på betygen, säger Cathy Ndeda.

Rahma Said Elias, som är sistaårselev och därigenom fått fortsätta i mixad klass, ser både för- och nackdelar med försöket.
– Det kan vara så att eleverna presterar bättre, det blir mer att tjejer och killar tävlar. Men för mig fungerar det bra med en blandad klass. Vi hjälper varandra. Och jag är inte blyg för att prata fast att killarna är med, säger hon.

Rahma Said Elias har siktet klart. Hon ska plugga vidare och målet är att bli journalist och jobba med tv-nyheter. Att även de högre studierna kostar pengar är hon fullt medveten om, men det finns möjlighet att ta studielån för universitetsstudier – om man får minst B plus i betyg vid slutexaminationen.

I likhet med många andra elever går hon även till skolan på helgerna för att plugga. Eftersom det saknas elektricitet och studieutrymme i många hem, öppnar skolan upp dörrarna både lördagar och söndagar. Ibland kommer lärarna dit på frivillig basis, annars studerar eleverna på egen hand eller i grupp.

Ambitionen bland eleverna går inte att ta miste på, inte heller att personalen visar ett stort engagemang och försöker uppmuntra eleverna att göra sitt yttersta för att öka sina möjligheter till vidare studier eller arbete.

När rektor Janet Mabango får frågan om det bästa med arbetet på Our Lady of Fatima är det eleverna hon framhåller.
– Det bästa är att majoriteten av eleverna verkligen älskar att gå i skolan. De vill förbättra sig och de vill lära. Säkerhetsvakten måste köra i väg dem om kvällarna, fick de bestämma själva skulle de stanna hela kvällen.

Ewa-Maria Kriegholm

ewa.maria.kriegholm@vision.se

Artiklar

Maria Mogyoro och Björn Klasson har varsin traineetjänst, just nu i Hudiksvalls kommun. Foto: Petra Berggren.

På väg mot framtidsjobb

Inom de närmaste åren har kommuner och landsting stora behov av nya medarbetare. I Trainee Södra Norrland får unga ­nyutbildade sätta sig in i vad det innebär det att jobba i offentlig verksamhet – och därmed stor chans till framtida anställning.  2017-06-01  0 kommentarer

Linnéa Claeson är nyvald till ambassadör för Kvinna till Kvinna. Foto Viktor Gårdsäter.

”Juridiken var ett självklart val”

Linnéa Claeson, handbollsspelare och etta på TCO:s lista över framtidens 99 mäktigaste.  2017-05-31  0 kommentarer

Så förhandlar du första lönen

Det kan kännas nervöst att löne­förhandla för första gången efter ­högskolestudierna. Men att lära sig konsten kan ge rejält klirr i kassan. Anna Lindfors, rådgivare på Vision ­Direkt, ger sina bästa tips.  2017-05-31  0 kommentarer

Josefin Vestberg pluggar till personalvetare på Stockholms universitet och är studentmedarbetare i Tyresö kommun. Foto: Rickard Kilström

Får smak på verkligheten

Vill du jobba samtidigt som du pluggar? Tyresö ­kommun, sydost om Stockholm, är en av de kommuner som satsat på att anställa student­medarbetare. I år fick Josefin Vestberg chansen.  2017-05-31  0 kommentarer

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb