×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

FP: Mer betalt till högutbildade

2014-04-29, Tidningenvision.se

Öka löneskillnaderna i offentlig sektor. Det är Jan Björklunds medel för att höja lönerna för kvinnodominerade yrken som socialsekreterare och bibliotekarier. Samtidigt vill Folkpartiet ha lägre ingångslöner för unga och nya regler för vem som får sägas upp vid arbetsbrist.

Fakta

Ålder: 52 år
Politisk karriär: Avslutade sin militära karriär som major 1993 för att bli politiker på heltid. Ledamot i Stockholms kommunfullmäktige 1994–2006 och skolborgarråd 1998–2002. Riksdagsledamot sedan 2006. Skolminister 2006–2007, utbildningsminister och ordförande för Folkpartiet sedan 2007. Vice statsminister sedan 2010.

Folkpartiet tycker inte att sist in-först ut ska gälla längre när arbetsgivare drar ned på personal. Personlig kompetens ska styra. Varför vill ni göra om Lagen om anställningsskydd?
– Sist in-först ut är väldigt konstruerad efter fabriksgolvet på 1950-talet när alla anställda var utbytbara och kraven på individuell kompetens var ganska lågt ställda. Det behövs både anställningsskydd och turordningsregler, men de ska vara baserade på andra faktorer, att olika jobb innehåller olika kompetenskrav och att olika individer har olika kompetenser.

Men vad är fel med nuvarande regler?
– Se det så här: Ett företag har 40 anställda och måste dra ned med tio personer när en finanskris slår till. Tänk om det bland de tio som måste gå på grund av Las-reglerna finns anställda som bär upp hela företaget, att hela företaget riskerar att gå omkull om de måste sägas upp.

Och vem ska bestämma kompetenskraven för att få jobba kvar?
– Det går ju inte att skriva in individuella kompetenskrav i en lag, även om lagen måste reglera hur det ska gå till. Till sist är det en förhandling mellan arbetsgivare och arbetstagarorganisation om kompetenskraven på arbetsplatsen.

Är du beredd att ändra Las utan att samtidigt höja ersättningen i a-kassan?
– Nej, de förändringarna hör ihop. Och det måste vara så att arbets­givare och enskilda enas om villkor så att det finns resurser för ständig kompetensutveckling. Vi kan kalla det en svensk variant av Danmarks flexicurity, alltså å ena sidan goda omställningsvillkor, å andra sidan en reformerad arbetsmarknadslagstiftning.

Ser du ingen risk att långtidsarbetslösheten ökar med ert förslag till turordningsregler? Att de som sägs upp också är de som har svårast att få nytt jobb?
– Nej. Jämför med Danmark som har flexiblare regler. De har inte fler långtidsarbetslösa.

FP vill också att unga ska kunna vara provanställda längre, upp till ett år. Vad vinner man på det?
– Jämfört med andra länder har vi något högre trösklar för ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Vi har inte haft något lärlingssystem, vi har ganska höga ingångslöner och i princip samma anställningsskyddsregler för alla. Vi har rigidare regler i Sverige och därför högre ungdomsarbetslöshet.

Längre provanställningar samtidigt som andelen tidsbegränsade jobb redan ökar markant i Sverige. Ser du inget problem med ännu fler så kallade otrygga anställningar?
– Det är väl en helt annan fråga. Det här handlar om att 19–20-åringar ska få in en fot på arbetsmarknaden. Jag tycker att det är viktigare att unga får jobb, även om villkoren är mer flexibla och lönen något lägre i början, än att de går arbetslösa och får socialbidrag.

Ja, ni föreslår också att fack och arbetsgivare i kommuner och landsting inför ungdomsavtal med lägre ingångslöner. Blir det inte svårare att attrahera unga till sektorn om lönerna är lägre?
– Nej, det tror jag inte alls. Och vi talar nu om de allra yngsta som går arbetslösa. Den som väljer att jobba efter gymnasiet tjänar ändå mycket mer i månaden än vad de får som tar studiemedel. Alternativet är att de går ut i arbetslöshet.

Hur ser du på villkoren för att jobba i socialtjänsten? Till exempel är personalomsättningen väldigt hög bland socialsekreterare som jobbar med barn och unga.
– Socialsekreterare som jobbar med utsatta grupper har ett väldigt krävande jobb. Uppgiften kommer alltid att vara krävande, det kommer man inte ifrån. Men det är som med alla andra anställningar, har man svårt att rekrytera och behålla personal så måste man se över anställningsvillkoren.

Hur då, högre löner?
– De kvinnliga akademikeryrkena i offentlig sektor – socialsekreterare, bibliotekarier, lärarkåren, sjuksköterskor och så vidare – har varit de stora förlorarna i lönebildningen i Sverige de senaste 25–30 åren. En förklaring är naturligtvis att det är kvinnodominerade yrken och fördomar som finns i samhället. En annan att offentlig sektor styrs av politiker som har så otroligt svårt att stå för att det behövs löneskillnader. Vi måste ha ökad lönespridning, utbildning måste löna sig.

Vad gör ni åt det?
– Vi har skapat karriärtjänster för lärare. Min uppfattning är att det är svårt att göra det i alla yrkeskategorier. Men från Folkpartiets sida driver vi och våra representanter i arbetsgivarorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting frågan att det ska löna sig att utbilda sig.

Hur ska det betalas? Med lägre ingångslöner för 19-åringar?
– Nej, det blir marginellt. Och det går inte att göra ett jättelyft över en natt. Det måste vara som med lärarlönerna, en långsiktig strategi där man ökar år för år. Och då måste kommuner och landsting våga stå för ökad lönespridning och inte acceptera synen att rättvisa är lika lön för alla.

Mårten Kierkegaard

marten.kierkegaard@vision.se

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb