×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Du måste också vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du anmäler dig som medlem med startdatum bakåt i tiden ska du istället uppfylla kraven den dag du gör medlemsanmälan. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, anställning med lönebidrag eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Tandvård på gränsen

2013-10-08, Tidningenvision.se

Folktandvårdskliniken i Karesuando är unik. Här tar man emot patienter från både Finland och Sverige, som annars fått åka många mil med bultande tandvärk. Men utan tandsköterskan Anna Marakatt hade den aldrig blivit till.

Fakta

• Karesuando ligger 18 mil nordöst om Kiruna vid svensk-finska gränsen och är Sveriges nordligaste tätort. Här bor 350 personer, men i folktandvårdsklinikens upptagningsområde bor många fler.

• I Karesuando finns förutom en folktandvårdsklinik, även vårdcentral, 0–9 grundskola, förskola, äldreboende, sporthall, bibliotek, bensinstation, mataffär, grillkiosk, diverseaffär, hotell och vandrarhem.

Folktandvårdskliniken i Karesuando ligger mitt i byn, alldeles intill finns förskolan och mittemot den åttkantiga skolan. Men trots att Karesuando är en i högsta grad levande by är det just nu mycket lugnt och stilla. Det enda som hörs är vinden som blåser de gula höstlöven ner mot Könkämäälven, som rinner strax bakom det ljusgrå trähuset som kliniken är inhyst i. På övervåningen har personalen sitt matrum och där tar Anna Marakatt, tandsköterska och enhetschef emot.

– Jag är född här uppe, på den tiden var det BB här. Kanske är det därför som det känns så hemma här. Jag brukar säga att jag inte kommit så långt här i livet, bara ner för trappan, säger hon med ett leende.

Det är möblerat med enkla furumöbler, men känns ändå ombonat och trivsamt. Köket, med köksbord, stolar och vitrinskåp, ryms på några få kvadratmeter och det sitter en broderad bonad på väggen. Utsikten från fönstret är betagande, fjällandskap i höstskrud och en glittrande älv.

Anna Marakatt berättar att hon jobbat på kliniken i Karesuando sedan 1980-talet och att hon fick idén att starta en folktandvårdsklinik med både svenska och finska patienter när många mindre kliniker lades ner i början av 2000-talet.
– Det var en idé jag tänkte ut för att få behålla jobbet. Att flytta var inte att tänka på, eftersom jag bor i Idivuoma, 22 kilometer från Karesuando, och min man är inom rennäringen, säger hon.

Anna Marakatt pratade med en EU-handläggare i Kiruna kommun och med cheferna i det svenska landstinget och den finska motsvarigheten. De tyckte att idén var bra och kontaktade länsstyrelsen, men där stötte de på patrull.
– ”Ska inte landstinget sköta sin ekonomi själva?” fick vi höra. Men jag sa ”Om inte det här projektet beviljas pengar vet jag inte vilket som skulle få några”. Idén stämde ju precis in på det som efterfrågades, säger Anna Marakatt.

Då gav länsstyrelsen vika och tillsammans med cheferna gjorde de en ansökan. Projektet Gränslös tandvård beviljades år 2002 en summa på 1,6 miljoner kronor i EU-stöd.

Anna Marakatt anställdes som projektledare och fick en rad frågor på sitt bord att lösa: Hur skulle de olika lagarna och reglerna i Finland och Sverige tillämpas på en klinik som tog emot patienter från bägge sidor av gränsen? Hur skulle man få det att fungera med betalning i två olika valutor, svenska kronor och euro?

Och tidsbokningen med två olika tider, Finland ligger en timme före Sverige. Och inte minst, hur skulle man jobba med två helt skilda datasystemen för tandvården i respektive land?

Allt gick att lösa, till exempel får de finska patienterna en kallelse med den tid som gäller i Sverige, men även den finska tiden finns angiven. Senare beviljades också närmare 1 miljoner kronor för att kliniken skulle kunna lägga in alla patientjournaler i dataprogram.

Nu har kliniken funnits i drygt tio år och projektet har blivit en del av den ordinarie verksamheten, som drivs med pengar från både Sverige och Finland. I upptagningsområdet bor 1 600 personer, varav en fjärdedel i Finland.
– Tidigare fick många på den finska sidan åka sju mil för att komma till tandvården, men nu behöver de bara gå över bron. Och för min del tycker jag att det är underbart att jobba på en liten klinik där jag känner alla patienter, säger Anna Marakatt.

Patienterna som kommer till kliniken pratar ibland endast finska eller samiska och det är bara Anna Marakatt som kan tala alla tre språken: finska, samiska och svenska och därför får hon ofta gå in och tolka.

När hon inte är där får de andra i personalen kommunicera på engelska eller med hjälp av amatörteckenspråk, berättar tandsköterskan Lena Johdet och tandläkaren Helena Kamutta, som i dag finns på plats nere i mottagningsrummet på bottenvåningen. De jobbar här en vecka i månaden, måndag till torsdag.
– Det är jättetrevligt, när man jobbat länge är det bra med lite omväxling. Det blir som ett litet äventyr, när vi kör hit brukar vi spana efter räv, ripor och renar, säger Lena Johdet med ett skratt.

Kontrasten mellan Kiruna lasarett, där Lena och Helena jobbar resten av tiden, är betydande.
– Det är en stor klinik med många människor, fart och fläkt. Här är det litet, gemytligt och vackert, säger Lena Johdet.

Miljön är lugnare än i Kiruna, men arbetspassen är längre. Lena Johdet och Helena Kamutta jobbar tio timmar om dagen i fyra dagar och är sedan lediga på fredagen.
– Det är ganska lagom att vara här en vecka i månaden, jag bor ju i Kiruna, konstaterar Lena Johdet.

Arbetsdagarna i Karesuando blir annorlunda på många sätt, eftersom båda sover över på kliniken umgås de även på fritiden.
– Vi tar en promenad på kvällen och sedan brukar Lena brodera. Och mat kan man hämta på skolan mittemot, säger Helena Kamutta som ett svar på hur de tillbringar kvällarna.

Att tillbringa så mycket tid med en arbetskamrat, hur trevlig hon eller han än är, kan låta ansträngande, men Lena Johdet och Helena Kamutta har ett välsmort samarbete. De jobbar tillsammans under veckorna i Kiruna också. Att vara flexibel och respektera varandras roller är A och O för att få ett teamarbete att fungera tycker de.  
– När man jobbar tätt inpå varandra och även umgås på fritiden får man tänka på att vara lite extra flexibel, säger Helena Kamutta.

Att göra något för de som bor i Karesuando och Karesuvanto, den finska byn på andra sidan älven, och de som bor på andra ställen i närheten känns också bra, tycker de. Särskilt under den långa vintern är det skönt för invånarna att slippa mörka och isiga vägar och att sitta en hel dag i en bil för att åka de 37 milen fram och tillbaka mellan Karesunado och Kiruna. Anna Marakatt, som nu kommit ned till mottagningsrummet, håller med.
– Nog har det haft betydelse att det finns en folktandvårdsklinik i Karesuando, slår hon fast.

Sara Jonerin

sara.jonerin@sktf.se

Artiklar

Lotta Gedell och Rebecka Berger, 
fackligt aktiva social­sekreterare i Skara, tycker att villkoren förbättrats Foto: Mika Väisänen

Lönelyft gav mer arbetsro

Socialsekreterare är en av de yrkesgrupper vars snittlöner ökade mest i fjol, enligt Tidningen Visions kartläggning. I Skara höjdes medellönen rejält: 12 procent.  2018-02-20

Illustration: Martin Ander

Nu ska lönerna bli mer rättvisa

Åtta av tio kommuner gjorde en lönekartläggning under 2017. Det är en rejäl uppryckning jämfört med tidigare då det inte var obligatoriskt att göra det varje år. Ett 30-tal kommuner har rättat till orättvisa löner de har hittat.  2018-02-22

Lite till de sämst betalda

Biblioteksassistenterna är en av Visions låglönegrupper. För andra året i rad hamnar yrkesgruppen i botten i Tidningen Visions löneundersökning.  2018-02-20

Prästens symbolkraft är urstark. Det är en lärdom från Thailand. Erik Stenberg-Roos är tillgänglig, men han är aldrig kompis. Här är han Svenska kyrkan i utlandet. Foto: Jonas Gratzer

Präst med sand mellan tårna

Prästen Erik Stenberg-Roos är Svenska kyrkans utsände i södra Thailand. Han surrar fast altaret på bilen, kastar in gitarren och far dit där han är behövd. Ena dagen håller han en gudstjänst på stranden, den nästa besöker han en svensk som sitter i fängelse.  2018-02-20

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb