×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Robert Aschberg: 'Jag har aldrig planerat så mycket'

2013-10-22, Tidningenvision.se

Robert Aschberg berättar om sin första anställning.

Fakta

Ålder: 61 år.
Yrke: Journalist, programledare.
Familj: Fru, tre barn.
Aktuell: Programledare för Aschberg i Radio 1, gästprofessor JMG i Göteborg.
 

Vilket var ditt första jobb?
– Det allra första jobbet var att cykla ut med böcker åt Äppelvikens bokhandel. Jag var tolv år och cyklade i decimeterhög snömodd. För det fick jag av den snåle bokhandlaren 2 kronor i timmen som han tog ur kassan. Det har etsat sig fast i mitt minne för att det var ett sånt djävla slit för de där kronorna.

Vilket var det första mer fasta jobbet?
– Efter gymnasiet, det måste ha varit hösten 1970, var jag vaktmästare på ett mycket konstigt ställe som hette stadskansliets organisationsavdelning, Skorg. Det var en del av Stockholms stadshus. Där satt det massor med tjänstemän som skrev olika papper, jag vete fan vad det handlade om. Jag hämtade papper i deras utkorgar och lade i andras inkorgar, de kunde sitta i rummen bredvid varandra.

– Ibland fick jag gå med papper till ett rum där det satt sex sekreterare med väldigt långa naglar och skrev ut allting. Sen gick det tillbaks till respektive tjänsteman för att rättas. Därefter skrev sekreterarna ut en ny version och till sist skrev tjänstemannen under. Så där kunde det hålla på i dagar, kvarnarna malde långsamt.

– En dag i hissen tappade jag en bunt bruna kuvert som sögs ned i hisstrumman. Då gick jag till chefen och frågade om jag skulle ringa hissfirman så de kunde hämta upp breven. Men han sa ”nej låt det vara”.

Det var ingen som brydde sig?
– Nej, det kom så mycket post ändå. Jag begrep aldrig vad de gjorde där på Skorg. Det var bara ett Strindbergskt verk. Jag hade eget rum och kunde låsa in mig och läsa tidningar i lugn och ro. Jag jobbade där i tre månader.

Varför jobbade du inte längre, fick du sparken?
– Nej, jag fick inte sparken. Som jag minns det var de rätt nöjda med mina bleka insatser. Jag kommer inte ihåg varför jag slutade. Jag kanske skulle in i lumpen. Eller så var det då jag började jobba i bussgaraget i Alvik. Där jobbade jag i flera år och trivdes skitbra, men det är en annan historia.

Vad drömde du om att bli på den tiden?
– Ingenting, jag ville bara att arbetsdagen skulle ta slut. På den tiden var man mer intresserad av att festa med polarna och ragga brudar. Jag har aldrig planerat så jävla mycket.

Lasse Nilsson

lasse.nilsson@sktf.se

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb