×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Ett steg framåt – två tillbaka

2013-10-22, Tidningenvision.se

Att bygga broar mellan romer och det svenska samhället. Så lyder uppdraget för Romskt informations- och kunskapscenter i Malmö. Avslöjandet om Skånepolisens olagliga registrering har inte underlättat det arbetet.

Fakta

23 september – Dagens Nyheter avslöjar att Skånepolisen har ett olagligt register med över 4 000 romer, många av dem är barn, avlidna och ostraffade. Det framkommer också att det finns ytterligare ett register med cirka 1 000 namn. Skånepolisen sätter i gång en internutredning.

24 september – En förundersökning om brott mot personuppgiftslagen inleds. Diskrimineringsombudsmannen inleder också en utredning och ett tillsynsärende hos Säkerhet och integritetsskyddsnämnden startas.

27 september – Integrationsminister Erik Ullenhag möter företrädare för romerna och ber om ursäkt ”å hela regeringens vägnar”.

Att reparera romers tillit till majoritetssamhället. Så löd ett av de övergripande målen när Delegationen för romska frågor med Maria Leissner i spetsen lade fram sitt slutbetänkande för tre år sedan.
Nyckelordet var just tillit. Det var så sprickan mellan romer och det svenska samhället skulle överbryggas. Så skulle 500 år av förtryck och utanförskap brytas.

Därför slog Dagens Nyheters avslöjande i slutet av september ned som en bomb: Skånepolisen har ett olagligt dataregister där över 4 000 romer finns registrerade. Över tusen av dem är barn, flera är avlidna och många ostraffade. Den enda gemensamma nämnaren för alla i registret är att de är just romer.

– Det känns som att vi har slungats tillbaka till 1930-talet.
Det säger Sandor som är en av Malmös cirka 10000 romer. Det är ingen tvekan om att han är skakad över det som kommit fram de senaste veckorna.

Han kan acceptera att polisen har ett register med dömda brottslingar, men att registrera oskyldiga barn? Det kan han inte förstå.

Sandor är 56 år, född i Ungern, och har hela livet känt av det utanförskap som följer med att vara rom. Redan första skoldagen togs stämpeln fram. På första sidan i läroboken skulle han inte bara skriva sitt namn utan också sin etnicitet. Med sexåringens darriga handstil skrev han: zigenare.

– Det är sant att jag är det, men de negativa konsekvenserna som följer med att vara rom har förföljt mig genom livet. Det kändes som om jag hade en klump i magen när jag gick i skolan och den fanns kvar när jag började arbeta.

Efter ett långt yrkesliv, Sandor började jobba redan som 12-åring, skadade han nacken och blev förtidspensionerad för fyra år sedan. Med ryggsäcken proppfull av mobbning, utsatthet och rasism insåg han att han nu hade en chans att göra en insats.
Han startade Romska kulturella utvecklingscentret 2009 med ambitionen att förbättra skolsituationen för unga romer. Två kvällar i veckan hjälper han barnen på Irisskolan i Malmö med läxorna.

– Jag vill att de barnen får en möjlighet att fixa sina egna liv och då behöver de stöd och hjälp med skolarbetet. Många romska familjer kan tyvärr inte erbjuda den hjälpen. De är för långt ifrån det svenska samhället.

Annars tycker Sandor att det har hänt en del positiva saker på sista tiden. Fler romska ungdomar vill plugga och några har även gått gymnasiet. Att hans egen 13-årige son trivs och gör framsteg i skolan bidrar också till den ljusa bilden.
Men när nyheten om registret briserade kastades Sandor tillbaka till barndomens Ungern.

– Det kändes som om allt det positiva spolades bort. Jag vet att det finns många unga människor som vill förändra sina liv, men på grund av sitt namn får de ingen chans. Det är därför jag inte vill säga mitt efternamn i din artikel, jag vill inte att min son ska dras in i de negativa saker som jag har upplevt, säger han.

Förföljelsen och diskriminering av romer i vårt land går tillbaka till 1500-talet och är i stort sett jämnårig med den svenska nationalstaten. Sedan dess har ingen grupp kartlagts och registrerats med samma pedantiska frenesi.
Det är rimligt att tänka sig att all denna kategorisering i sig har cementerat bilden om romerna som särskilda i förhållande till övriga samhället. Till slut föds barn direkt in i polisens register.

Varför? Det är frågan Mirsad Sahiti återkommer till gång på gång. I Serbien, där han är född och uppväxt, anses det okontroversiellt och sker helt öppet. Men han hade högre tankar om sitt nya hemland.
Registrering har också varit ett stort samtalsämne bland eleverna på skolan där han är hemspråkslärare.

– De fattar heller ingenting. Men jag har märkt att närvaron har blivit sämre senaste veckorna. Jag misstänker att många känner obehag för att ställa sig upp i klassrummet och säga att de ska gå på romanilektion.

Mirsad Sahiti är något av en mångsysslare. Han är inte bara hemspråkslärare utan också tolk och driver Ungdomscentralen, en ideell förening som riktar sig till stadens unga.
Förra året gjorde han en film och en utställning om romernas levnadsvillkor i Europa som har visats och diskuteras där. Mirsad Sahitis tanke var att visa att romerna i Sverige trots allt har det bättre än de som bor i Österrike och Serbien.

– Här finns helt andra möjligheter till jobb och stöd. Men efter avslöjandet av registreringen finns en inre känsla att vi inte är accepterade, trots att jag aldrig har känt mig diskriminerad i Sverige, förklarar Mirsad Sahiti.

De senaste veckorna har varit hektiska i den tegelröda 20-talsbyggnaden nära Möllevången. Här finns RIKC, som ska ut­tydas Romskt informations- och kunskapscenter. Det är kommunens unika satsning för att öka Malmöromernas delaktighet i samhället.
Diana Bogelund och Marian Wydow är två av de fem tjänstemännen som arbetar där. De är överens om att det som har hänt är förödande för romernas tilltro till samhällets institutioner.

– Romer har alltid haft en välgrundad misstanke om att de är granskade, undersökta och registrerade. Vissa har hoppats att det inte förekommer i Sverige. Därför blir besvikelsen och frustrationen så stor över att vi inte skyddas av det regelverk som gäller för alla andra, säger Marian Wydow.

Informationsmötena med oroliga romer har varit knökfulla och telefonerna i den röda tegelbyggnaden har gått varma de senaste veckorna. Varför registreras vi? På vems order har det skett? Ska vi vara oroliga? Finns jag i registret? Hur går det med polisens utredning?
Att frågorna ställs till tjänstemännen på RIKC talar för att det finns åtminstone en offentlig verksamhet som de skånska romerna har förtroende för.

– Vi är båda romer och det är uppenbart att de litar på oss. Många ber oss kontakta polisen för att ta reda på om de är registrerade. De är rädda för att ringa själva och kanske bli registrerade på nytt, berättar Diana Bogelund.

En stor farhåga bland romerna i Malmö är att polisutredningen blir ett överslätande hastverk. Att locket läggs på, att inget ansvar utkrävs och hela saken rinner ut i sanden.
– Är det här bara toppen på ett isberg? Det kan inte vi på centret svara på i dagsläget. För tillfället kan vi bara hoppas att utredningen går till botten och reder ut vem som har gjort vad och varför, säger Marian Wydow.

De två tjänstemännen på RIKC är överens om att Skånepolisens register har vidgat klyftan mellan romer och övriga samhället. Enda motmedlet som står till buds är integration och mer integration.
– De behövs fler tjänstemän som är romer, på arbetsförmedlingen, inom socialtjänsten och i sjukvården. Vi kan inte bara arbeta med vår egen integration. Med fler romer inom alla samhällsinstitutioner kommer bilden av oss romer att sakta men säkert förändras, säger Marian Wydow.

På en affisch i konferensrummet, där det kvällen innan var ett högljutt och frågvist informationsmöte, står en förhoppningsfull profetia: ”Den rom som fyller 20 år 2032 ska ha likvärdiga möjligheter i livet som den som inte är rom.”
Diana Bogelund önskar innerligt att hon kunde tro på det. Men det gör hon inte.
– Nej, tyvärr. Det kommer att ta mer än 20 år att reparera den skada som registreringen har orsakat, säger hon.

Niklas Lindstedt

niklas.lindstedt@vision.se

Artiklar

Bra kolleger och nya, ­spännande arbetssätt gjorde att Madeleine 
Palm (till vänster) sa ja till ytterligare ett år. Här med arbetskamraten Anki Ljung Foto: Rickard Kilström

Det här får 65+ att vilja stanna

När ska du gå i pension? De flesta vill sluta jobba vid 65 år eller tidigare. Men Tidningen Visions undersökning visar också att många av dem skulle överväga att arbeta vidare om de fick bättre villkor.  2018-08-16

Tandsköterskan Ylva Guhrén-Krook, 63 år, kan tänka sig att jobba tills hon blir 70, men bara om hon skulle få möjlighet att gå ner på deltid redan nu Foto: Rickard Kilström

Streta på eller göra sorti?

Jobba på till 70 eller sluta i förtid och få tid till annat än arbete? Hur var och en vill och kan göra hänger ihop med många saker: ekonomi, hälsa, familjesituation och arbetsmiljö. Möt några av dem som funderat kring pensionering.  2018-08-15

Johanna Björck har nytta av sina erfarenheter som döv: ”Jag har utvecklat en förmåga att läsa av folk. Som inspektör kan jag inte bara vara paragrafryttare, jag måste ha empati också.”  Foto: Rickard Kilström

”Intelligensen sitter inte i öronen”

Redan som tonåring visste Johanna Björck att hon ville bli miljöinspektör. Men många avrådde henne. Hur skulle en döv klara jobbet? Utmärkt har det visat sig. Men det har funnits hinder på vägen.  2018-08-13

Foto: Mostphotos

Grön journal för miljö och personal

Det finns miljöcertifieringar inom många olika områden. Men inom vårddokumentation har det saknats. Tills nu.  2018-08-15

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb