×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Hon fikar efter fler jobb

2013-11-26, Tidningenvision.se

Förväntningarna är höga på nya ministern. En krasslig arbetsmarknad ska bli frisk. Alla ska få arbete och må så bra på jobbet att de kan pensionera sig vid närmare 70. Elisabeth Svantesson har några plåster i beredskap, men har hon botemedlen?

Fakta

Titel: Arbetsmarknadsminister.
Ålder: 46 år.
Familj: Maken Bjarne, sjuksköterska. Sönerna Joel, John och Erik. Ett barnbarn.
Lön: 121 000 kr/mån.
Bor: Född i Lycksele, bor i hyresrätt i Örebro.
Karriär: Civilekonomexamen. Var på 90-talet lärare i företagsekonomi på Livets Ords Kristna Friskola. Doktorand i nationalekonomi. Sitter i riksdagen sedan 2006 och var tidigare ordförande i arbetsmarknadsutskottet.
Engagemang: Församlingsmedlem i Kristet Center i Örebro. Var på 90-talet informationssekreterare i antiabortorganisationen Ja till livet. Tidigare ordförande i riksdagens kristna grupp.

Valet av Elisabeth Svantesson (M) som ny arbetsmarknadsminister rörde upp en storm av åsikter. Inte för att hon har så särdeles kontroversiella idéer om svensk arbetsmarknad. Nej, det många gick i gång på var hennes bakgrund i abortkritiska organisationen Ja till livet och församlingen Livets ord. ”Mörkermänniska” dundrade vissa, ”skolgångsmobbning” kontrade andra.

Nu, två månader senare, har blåsten mojnat. Elisabeth Svantessons schema är hektiskt, många drar i henne och jobbdagen tycks indelad i 5-minutersmoduler. Tidningen Vision fick 20 minuter med Elisabeth Svantesson på hennes kontor på Arbetsmarknadsdepartementet.

Kvinnor tjänar i snitt 3,6 miljoner kronor mindre än män under ett arbetsliv. Vad tänker du som minister göra för att arbetsmarknaden ska bli mer jämställd?
– En orsak till att gapet finns där beror på att kvinnor jobbar deltid i högre grad. Där har många arbetsgivare en läxa att göra, men alldeles särskilt där det finns ett politiskt ansvar. Att man ute i kommuner och landsting har det som en viktig prioritering att faktiskt ge kvinnor och män den tjänstgöringsgrad som de vill ha. Sedan önskar jag personligen att män tog större del av föräldraförsäkringen, det vet vi har betydelse för löner och karriärsvägar.

Tog din man en stor del av föräldraledigheten?
– Det var olika med olika barn. Första barnet för 23 år sedan tror jag han tog nästan allt, eller åtminstone väldigt mycket.

Ett sätt att minska lönegapet är att ändra Medlingsinstitutets uppdrag och låta kvinnodominerade branscher få högre ökningar än industrin några år. Är det en bra idé?
– Den framförs ju av väldigt många fackförbund och något parti. Jag tror inte att det ut­ökade uppdraget är rätt väg att gå för då kommer man ju in i lönebildningsfrågan. Jag känner mig tveksam. Lönebildningsfrågan ska skötas av parterna.

Jämställdhetsministern Maria Arnholm (FP) höll dörren öppen för detta när vi intervjuade henne …
– Jag är väldigt tveksam till att ändra Medlingsinstitutets uppdrag.

Men facken och arbetsgivarna har ju hittills inte klarat av att minska lönegapet – det har bestått i 30 år. Kan du som minister inte göra något?
– Jag och regeringen lägger inte oss i lönebildningen. Det finns mer att göra i fackförbunden helt enkelt. Även de mansdominerade fackförbunden kan jobba mer aktivt med de här frågorna. Det är något man hoppas.

Människor blir allt mer pressade på jobbet. Sjukskrivningskurvan pekar uppåt och de psykiska diagnoserna blir fler. Hur ska den psyko­sociala arbetsmiljön bli bättre?
– Det utvecklingsarbete som Arbetsmiljö­verket gör, exempelvis genom att ta fram föreskrifter om psykosocial arbetsmiljö, är viktigt. Det är centralt att dessa föreskrifter kommer på plats. Det innebär också att tillsynen på området kan förbättras.

Regeringen har på senare år bantat Arbets­miljö­verkets anslag kraftigt. Myndigheten varnar för att det förebyggande arbetsmiljöarbetet blir lidande. Samtidigt talar ni om höjd pensionsålder. Hur ska vi kunna jobba längre om vi inte mår bra på arbetet?
– En av mina första veckor som minister hade jag ett högnivåmöte med fackförbund och arbetsgivarorganisationer med arbetsmiljö i fokus. Ska det vara möjligt att ha ett längre arbetsliv så måste vi hitta lösningar tillsammans. Samtal med facken är viktigt.

Nu pågår en rättegång där två chefer står åtalade för en socialsekreterares självmord. Var tionde upplever sig mobbad på jobbet. Vad kan göras?
– Det är fruktansvärt tragiskt med självmordet. Och det är bra att det blir en rättslig prövning av detta. Arbetsmiljöverkets utvecklingsarbete är viktigt även när det gäller mobbning. Det finns absolut mer att göra och då alldeles speciellt att få på plats föreskrifter inom det psykosociala området.

Vision har drivit frågan om en ny lag mot mobbning och trakasserier i arbetslivet. Kan det vara en väg att gå?
– Jag vet att Vision drivit frågan om en lag. Men jag ser inte en lagstiftning framför mig nu i dag.

Du tänker att föreskrifter är lösningen?
– Det är en viktig pusselbit. Det jättebra att Vision har lyft frågan. Den debatten – vare sig man vill ha en lagstiftning eller inte – är viktig för den synliggör något som är en utmaning på arbetsplatser.

Hur gör du själv för att få dina medarbetare att må bra?
– Det är pressat att arbeta här på departementet, det gäller att ha roligt på jobbet och trivas ihop. Där har jag ett ansvar som chef och ledare. Jag är relationsmänniska, som tycker det är viktigt att se människor och vara inlyssnande. Det gäller att se till att människor gör det de trivs med.

Vilka frågor har du fokus på den kommande tiden?
– Mitt stora fokus är att jobben ska bli fler och komma fler till del. Vi har haft fem tuffa år efter krisen i Europa som påverkat den svenska arbetsmarknaden. Det vi ser nu är att jobben växer till.
– Men vi ser också att människor har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden av olika anledningar. Hur kan vi sänka trösklar så att fler arbetsgivare öppnar dörren för personer med funktionshinder och andra som stått utanför länge?

Vad är lösningen på det?
– Arbetsförmedlingen måste jobba ännu närmare och mer effektivt med arbetsgivarkontakter. Bygga relationer så att fler kommer ut i arbete. För trots allt är det ute hos arbetsgivare som folk ska anställas. Det är inte på Arbetsförmedlingen och inte politiker som kan ordna jobben.

Karin Warne

karin.warne@vision.se

Artiklar

Delat ledarskap kan vara lösningen på Svenska kyrkans arbetsmiljöproblem, tror Anders Blom, stiftspedagog och huvudskyddsombud i Skara stift. Foto: Marlin Johansson

Många mår dåligt i kyrkan

Den psykosociala arbetsmiljön i Svenska kyrkan har blivit sämre. Det tycker drygt 35 procent av de anställda som svarat på Tidningen Visions undersökning. Dåligt ledarskap och stress är de största problemen.  2018-09-20

Christina Abrahamsson, receptionist och assistent, och Anne-­Marie Hultin, församlingssekreterare, framför Tegneby kyrka, byggd 1891, på Orust. De tycker att den psyko­sociala arbetsmiljön blivit bättre på senare tid. Foto: Sofia Sabel

Vände den negativa trenden

För några år sedan var många på pastors­expeditionen i Orust pastorat sjukskrivna. ­Personalen mådde dåligt och det var rörigt på arbetsplatsen. I dag är läget helt annorlunda.  2018-09-20

Utse en Djävulens advokat på arbetsplatsen och låt personen bära en särskild tröja. Det kan vara ett sätt att få fart på de kritiska diskussionerna, säger organisationsforskare Mats Alvesson.
Foto:  André de Loisted

Professor på dumhetsjakt

Vart tog det kritiska tänkandet vägen? Organisations­professorn Mats Alvesson ser ett arbetsliv fullt av styrdokument och floskler och konstaterar att ”funktionell dumhet” är den kanske viktigaste framgångsformeln för den som vill göra karriär. I alla fall på kort sikt.  2018-09-20

”Chefer är också arbetstagare som behövs satsas på”, säger enhetschefen Pia Rosenlöw  Posch, som välkomnar ­Arbetsmiljöverkets krav. Foto: Marlin Johansson

Chefer hårt pressade

Arbetsmiljöverket har under tre års tid inspekterat arbetsmiljön för första linjens chefer inom vård och omsorg i 86 kommuner, 15 landsting och hos 12 privata vårdgivare. Nästan alla fick krav på att åtgärda brister.  2018-09-19

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb