×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Den långa vägen tillbaka

2013-03-19, Tidningenvision.se

Hon hade ont i musklerna och blev deprimerad. Hotades med uppsägning och förtidspension. Men sjukdomen blev också Therese Dahls inträdesbiljett till en ny karriär.

Fakta

• I juli 2008 skärptes sjukskrivnings­reglerna och rehabiliteringskedjan infördes. De första 90 dagarna har du rätt till sjukpenning om du inte klarar av ditt vanliga jobb.

uu Från dag 91 till dag 180 har du rätt till sjukpenning om inget arbete alls kan utföras hos din arbetsgivare.

• Från och med dag 181 kan du bara få sjukpenning om inget arbete kan utföras på hela den reguljära arbetsmarknaden. (Om allt tyder på att du kommer att kunna gå tillbaka till ett jobb hos din ordinarie arbetsgivare senast dag 365 från insjuknandet, kan du dock i vissa fall ha rätt till sjukpenning fram till dess.)

• Från och med dag 366 upphör rätten till sjukpenning. Du kan i vissa fall ansöka om förlängd sjukpenning (75 procent) i max 550 dagar. Den som har en allvarlig sjukdom kan ansöka om fortsatt sjukpenning (80 procent), är inte tidsbegränsad.

Vi vrider klockan tio år tillbaka i tiden. Två ögonblicksbilder ur Therese Dahls liv: Musklerna krampar, käkarna värker och kroppen skakar av frossbrytningar. Thereses man hjälper henne att lyfta huvudet och matar henne med krossade värktabletter.

Nästa bild: Dagsljuset flödar obarmhärtigt in genom vårsmutsiga fönster. Hon vaknar flera timmar efter att maken har åkt till jobbet. Ännu en dag av ingenting i huset som hon sällan lämnar.

– Läkarna kunde inte hitta vad det var för fel på mig och det gjorde mig deprimerad, berättar Therese Dahl, som i dag är 45 år och arbetar som systemadministratör på Norrtälje kommuns kontaktcenter.

Det är svårt att förstå att hon för tio år sedan befann sig nere på botten. Hon känns så ljus i sinnet, och liksom skimrar av optimism.

När sjukdomen först visade sig arbetade Therese som undersköterska inom äldrevården i Norrtälje. Hon hade ofta ont i muskelfästena i axlar och höfter. 1999, när hon var 32 år, blev det akut. Hon blev sängliggande med feber och muskelkramp.

– Läkarna kom inte på vad det var och jag hamnade till slut på sjukhus. De testade att ge mig kortison. Då vände det på bara några timmar. Klockan tio på förmiddagen kunde jag inte vända mig själv i sängen, klockan ett kunde jag gå ut genom sjukhusdörrarna för att röka.

Inflammation i sköldkörteln sades vara förklaringen. Hon fortsatte jobba, gifte sig med sin sambo och gav sig av på bröllopsresa till Turkiet. På flyget hem kände hon hur smärtan kom tassande tillbaka – käkarna började värka. Sedan rullade det i gång igen och till slut blev hon sjukskriven på heltid.

Läkarnas kunskaper räckte inte till för att kunna ställa någon diagnos. Hon kände sig, som hon säger, som en "svedavärk-kärring". Hon var sjukskriven i tre år och kunde inte jobba, gick in i en depression och fick panikångest.

– Vi bodde i ett hus på landet, min personliga gräns gick vid husväggen. När min man kom hem kunde jag kanske följa med och handla, men jag gjorde det aldrig själv. Jag fick antidepressiva mediciner –det var som en livboj som hjälpte mig att hålla huvudet ovanför ytan. Och det talades om förtidspensionering eftersom jag inte kunde utföra något jobb.

Under sin sjukskrivning blev Therese Dahl kallad till sin chef på det äldreboende där hon då hade sin fasta tjänst som undersköterska.

– Det var jättehemskt. Jag ombads komma ett visst klockslag för att lämna mitt sjukintyg. Eftersom jag anade något lurt tog jag med mig en representant från fackförbundet Kommunal, som jag på den tiden var med i.

Therese uppmanades att säga upp sig. Chefen menade att hon hade ljugit när hon anställdes, då hade hon skrivit på ett intyg om att hon inte varit långtidssjukskriven de senaste 18 månaderna.

– Det visade sig att jag hade varit sjuk tre veckor precis på tidsgränsen. De ville helt enkelt bli av med mig. Min fackliga representant rådde mig att gå på egen begäran, det skulle se bättre ut på pappret.

Men Therese Dahl, som är uppvuxen med en mamma som varit facklig ordförande, svarade: "Jag kommer aldrig att säga upp mig från anställningen."

Det landade i att hon slutade på arbetsplatsen, men hade kvar tjänsten i kommunen.

– Därefter har arbetsgivaren skött det jätte­bra. Jag har stöttats och uppmuntrats av en superbra personalsekreterare och en suverän kvinna på Försäkringskassan. De har haft en positiv inställning och varit helt underbara.

Till slut fick Therese Dahl diagnosen
fibromyalgi, något hon inte själv tror att hon lider av.

– Som tur var fick jag en läkare som var jätte­bra som bestämde att jag skulle äta kortison. Jag blev bättre och ville träffa folk igen.

När Therese började känna att hon var på väg uppåt blev hon erbjuden att gå en kurs för långtidssjukskrivna i Försäkringskassans regi. Där ingick att göra ett personlighetstest, som visade att hennes mest framträdande styrkor är att hon är serviceinriktad och konstnärlig.

– När jag fick frågan "var skulle du vilja jobba?" så tänkte jag: I en växel! Fan vad roligt att få hjälpa folk till rätta!

Det blev bestämt att Therese skulle börja arbetsträna i Norrtäljes kommunväxel. Sju och ett halvt år senare är hon fortfarande kvar, men nu har växeln bytt skepnad och blivit ett så kallat kontaktcenter.

– I samma veva som jag kom till växeln
började man tala om att utveckla den till ett kontaktcenter. På första utvecklingssamtalet sade jag: jag vill vara med och starta kontaktcenter.

Nyligen har Therese avancerat från kontakt­center­medarbetare till system­administratör.

– Mitt jobb är att hitta nya lösningar och det är jag som klippt och skuren för. Aldrig trodde jag att mitt liv skulle bli så bra. En gång om dagen tänker jag att jag är tacksam att jag har varit sjuk. Jag var på väg att bli en trött undersköterska utan gnista. Mitt liv fick en annan inriktning.

Läs även: Löpningen har hjälpt Robert tillbaka

Karin Warne

karin.warne@vision.se

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb