×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Du måste också vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du anmäler dig som medlem med startdatum bakåt i tiden ska du istället uppfylla kraven den dag du gör medlemsanmälan. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, anställning med lönebidrag eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Spindeln i nätet på kirurgen

2013-05-07, Tidningenvision.se

Många anser att läkare har ohållbart mycket administrativt arbete som äter upp den vårdande tiden. Lösningen skulle vara att lägga över arbetsuppgifter på de medicinska sekreterarna. Det sker redan – men inte syns det i plånboken, säger Emelie Holmquist.

Fakta

Ålder: 25 år.

Gör: Medicinsk sekreterare på kirurgavdelningen, Norrtälje sjukhus.

Bor: Villa i Hallstavik.

Familj: Man, hund och katt.

Fritidsintressen: Träna och promenera med hunden.

Lön: 22 200 kronor i månaden.

Gör om tio år: Fortfarande medicinsk sekreterare, men expert på diagnoskoder.

Det är tidig morgon på kirurg­avdelningen på Norrtälje sjukhus. Medicinska sekreteraren Emelie Holmquist börjar dagen som vanligt, hon hämtar "rödlappar" ute på sjuksköterskeexpeditionen.

– De här mapparna med röda försättsblad är patienter som har skrivits ut, de kollar jag om läkarna har dikterat. Om inte så lägger jag dem i respektives fack på läkarexpeditionen.

Mapparna innehåller alla prover, undersökningar, operationer och så vidare som patienten genomgått under vistelsen på sjukhuset. Läkaren ska sen diktera in hur allt gått och sätta en huvuddiagnos.

Det ligger fem rödlappar på hyllan. Ovanligt lite för att vara en måndag, vanligtvis är pappersbunten betydligt tjockare efter helgen.

– Mycket sker elektroniskt i dag, men att helt gå ifrån papper tvivlar jag på om det ens är möjligt, säger Emelie Holmquist.

Tillbaka i det lilla arbetsrummet, som hon delar med sekreteraren för ortopedavdelningen, sätter hon sig för att skriva ut det första diktatet. Två minuter och 14 sekunder är det på, hon spolar fram och tillbaka med pedalerna på golvet.

Ett diktat brukar vara från en minut för mindre ingrepp eller för de patienter som legat inne en kortare tid. Och upp till tio, tolv för de mer komplicerade.

Patienten i fråga har gjort en blindtarms­operation, "JEA00" kodar Emelie Holmquist i slutanteckningen.

– Det är viktigt att allt får en kod, annars har vi inte gjort det vi gjort. På pappret alltså. Och då får sjukhuset inte någon ersättning för det.

Även om läkarna har en mall att följa för diktat så har alla sin egen stil och jargong. De äldre läkarna är kortfattade och vet vad som är viktigt, medan de yngre är mer "ambitiösa" och dikterar noggrannare än de äldre. Emelie och hennes kolleger skriver om diktaten till lättlästa texter på korrekt svenska.

Kollegan Helen Jansson som Emelie delar kontor med har jobbat som medicinsk sekreterare sedan 1976. Hon ser att latinska och grekiska begrepp används mer sparsamt i dag.

– Nu för tiden är det betydligt enklare att skriva. Kassettbanden har bytts ut mot digitala inspelningar på datorn och läkarna kommer inte in och klagar på felaktig grammatisk böjning av de latinska termerna, säger hon och skrattar.

Det är inte den enda skillnaden mellan nu och då. Huvuduppgiften är visserligen fortfarande att skriva ut diktat, men ungefär halva arbetsdagen upptas av andra uppgifter. För Emelie Holmquists del är det kvalitetsregistret för gastric bypass-operationerna som tar mest tid i anspråk. Det sköttes tidigare av läkarna, men nu ligger det på henne.

– Jag registrerar operationerna, basregistreringarna och så vidare, som läkarna gjorde tidigare. Men det syns inte i plånboken. Det borde vara självklart att fler uppgifter skulle betyda mer lön.

Det gäller att ha ett intresse för sjukvården och goda språkkunskaper för att jobba som sekreterare på ett sjukhus. Emelie Holmquist har varit med på flera operationer under utbildningen och på Norrtälje sjukhus för att förstå hela vårdkedjan och veta vad de olika begreppen hon matar in i databasen betyder.

– Jag hade från början tänkt bli sjuksköterska, så jag har intresset. Men det där med att sätta kanyler ...

Däremot har hon inget emot "blod och sånt" – hon tittar med spänning på när kirurgerna opererar.

Många av sjukhusets medicinska sekreterare sitter en våning upp, på sekreterarredaktionen. Där satt Emelie Holmquist också till i november i fjol. Hon säger att fördelen med att i stället sitta på den avdelning man skriver åt är att man får en helhetsbild.

– Man sitter mitt i där det händer, och man kommer nära den vårdande personalen. Jag vet vad de gör och hur de jobbar. För mig blir inte patienterna bara ett namn i databasen, säger hon.

Nästa punkt på listan är att ta hand om ett dödsfall. Hon sträcker sig efter "Dödsboken" som något ödesmättat ramlar ned av sig själv från sin hylla. I den skriver hon upp namn och personnummer på den som avlidit och noterar när hon skickat dödsbeviset till Skatteverket. Hon ansvarar också för att kolla med överläkaren om patienten ska obduceras eller inte.

Telefonen ringer. Det är från Karolinska sjukhuset. De behöver en patients journal faxad omgående. Emelie Holmquist skriver namn och nummer på en post it-lapp. Hon ska just ta fram patientens journal i databasen när en sjuksköterska sticker in huvudet på det lilla kontoret:

– Jag måste ha en slutanteckning utskriven så snabbt som bara möjligt.

– Vem är det?

– På 23:an.

– Finns om fem!

– Perfekt!

Varje diktat har en etikett, akut, hög eller normal. När de akuta kommer in får Emelie Holmquist släppa allt annat. Ofta handlar det om en patient som ska iväg till ett annat sjukhus och behöver ha en slutanteckning med sig inom några minuter.

Tre minuter senare är diktatet renskrivet. De färdiga rödlapparna börjar nu bli många i den lilla vagnen vid dörren. De ska ned till arkivet, där de sorteras in i journalerna.

På vägen ned möter hon Kristina Drotz i korridoren. Hon är sjukhusets huvudskyddsombud, medicinsk sekreterare sedan 25 år tillbaka och ordförande i Visions Norrtäljeavdelning.

– Vi är spindeln i nätet för den moderna sjukvården. Men folk tror att vi sitter i ett hörn och skriver lite diktat, så var det för tio, tjugo år sedan men inte i dag, säger Kristina Drotz.

Johan Rönnblom

johan.ronnblom@vision.se

Artiklar

Lina Junelind Gårdstam, medicinsk sekreterare Appen KRY med kontor i Stockholm Foto: Lotta Ekstedt

Hur är det att jobba i en app?

Lina Junelind Gårdstam, medicinsk sekreterare Appen KRY med kontor i Stockholm.  2018-02-21

”Den här utbildningen öppnar många dörrar. Man får en bred grund”, säger läraren och doktoranden Josefin Sabo, som själv har gått vårdadministrativa programmet. Foto: Erik Abel

De pluggar på unikt program

Söktrycket är stort på landets enda universitets­utbildning till vårdadministratör. Där fokuserar man mer på teori och mindre på fingersättning än på en vanlig YH-utbildning. Och den som vill satsa på en akademisk karriär har möjlighet att göra det.  2018-02-21

Foto: Mostphotos

Tummen upp för e-journal

De öppna e-journalerna har mottagits positivt, både enligt en ny nationell ­rapport och en enkät från Stockholms läns sjukvårdsområde. Även Visions ledning gör tummen upp.  2018-02-21

Else-Marie Banner och Margareta Hellman hoppas att en plan för likvärdig utbildning till medicinsk sekreterare oavsett studieort ska kunna höja yrkets status och därmed lönerna. Foto: Mats Samuelsson

Lika utbildning på gång

Nätverk driver på för likvärdig utbildning för medicinska sekreterare i hela landet.  2018-02-21

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb