×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro, Kivra eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Facket kan göra mer för etnisk mångfald

2013-05-30, Tidningenvision.se

Andelen utlandsfödda har ökat markant bland Visions förtroendevalda. Men facket kan jobba hårdare för etnisk mångfald. Det är dags att gå från ord till handling, tycker flera av Visions företrädare.

En av tolv förtroendevalda i Vision är född utomlands. Det visar en ny mätning som Statistiska centralbyrån har gjort åt Vision. Från år 2000 till 2012 har andelen utrikes födda bland Visions förtroendevalda ökat från 5,1 procent till 8,3 procent. Det innebär att andelen utlandsfödda med fackliga uppdrag nu är nästan lika stor som andelen medlemmar i förbundet som är födda utomlands.

– Representativiteten är viktig ur ett demokratiskt perspektiv och att bädda för ett mer fördomsfritt samhälle. Det är också utvecklande för verksamheten, det gäller både inom facket och på arbetsplatser, säger Olof Ambjörn, tjänsteman med ansvar för mångfaldsfrågor på Vision. 

inom Vision finns Rådet för integration och etnisk mångfald, RIM, som är ett bollplank till förbundsstyrelsen i etniska mångfaldsfrågor. Det finns även regionala råd som jobbar med frågorna lokalt.

Saleh Dirawi (bilden till höger), från Vision i Sundsvall, är ordförande för centrala RIM och han tycker att det är jätteviktigt att utlandsfödda känner sig representerade i facket. Men även om RIM är ett uppskattat inslag i förbundet är det inte alltid så lätt att få lokala förtroendevalda intresserade.

– Mångfaldsfrågan ska vara lika viktig som alla andra diskrimineringsgrunder. Jag tror inte att alla medlemmar och förtroendevalda ute i landet är med på tåget och tar det på allvar. Jag tror att det behövs mer utbildning till förtroendevalda.

Även om representativiteten av utlandsfödda börjar se bra ut i Vision i sin helhet ser det sämre ut ju högre upp i förbundet man kommer. I förbundsstyrelsen finns ingen som är utlandsfödd. När den nya styrelsen skulle väljas under förbundsmötet 2012 väckte frågan en hel del diskussion.

Nils Cidh avdelningsordförande i Östhammar är en av de kritiska:

– Jag tycker att det är en brist om vi ska vara trovärdiga i arbetet i RIM. Inte för legitimitetens egen skull, utan det ska ju vara personer som har tankar, synpunkter, kan argumentera och driva saker. Har de också erfarenheten som följer av att vara utlandsfödd är det en stor tillgång, säger han.

Förbundsordförande Annika Strandhäll är inne på samma linje.

– Vi i styrelsen tillsätter inte oss själva. Men jag hoppas verkligen att det ska bli bättre representativitet till nästa gång. Det handlar om vår trovärdighet och vi ska självklart leva som vi lär, säger hon.

Så hur kan facket jobba konkret? Nils Cidh tar rättvisare rekrytering som ett exempel. När Östhammars kommun annonserar efter folk brukar han kolla igenom ansökningarna.

– Om jag hittar en sökande med utländskt namn som inte finns med bland dem som kallats till intervju så kollar jag direkt på deras cv. Om jag ser jag att utbildningen är rätt begär jag en motivering på varför han eller hon inte kallats till intervju. Men det har inte hänt här att någon blivit diskriminerad på grund av sitt ursprung.

I Göteborg satsar både Vision och arbetsgivaren Göteborg stad på integration och mångfald. Staden har en mångfaldsenhet som informerar och utbildar medarbetare. Politikerna ger också vissa direktiv i budgeten när det gäller mångfaldsarbete.
 
För Rigmor Persson, ledamot i RIM handlar det i Göteborg främst om handfasta råd och stöd till klubbar som har problem med att någon medlem känner sig diskriminerad. Men även hon tycker att det är viktigt med rekrytering. Helst skulle hon vilja att alla som jobbar med rekrytering inom staden fick en utbildning i mångfald och diskriminering.

Hennes tips till andra förtroendevalda och medlemmar som vill jobba med mångfald är att läsa TCOs häfte ”Rekrytera utan att diskriminera”.

-Och att jobba tvärfackligt för att hitta andra eldsjälar som brinner för samma frågor. Det är också viktigt att jobba strukturerat och vi i RIM väst försöker träffa så många avdelningar som möjligt för att visa att vi finns och berätta vad vi kan göra för att hjälpa till.

Annika Strandhäll säger att det nu är dags att kräva att antidiskrimineringsfrågan skrivs in i avtalen med arbetsgivaren. Vision har tidigare försökt att bearbeta SKL centralt utan resultat.

– Vi kommer att gå på offensiven nu och jobba lokalt i stället. Vi vill få in i avtalen att fack och arbetsgivare gemensamt ska jobba aktivt och förebyggande med de här frågorna, säger hon.

Artiklar

Fick du bara korvören i löneförhöjning? Illustration: Marie Åhfeldt

Här är regionerna som betalar bäst

Var har medicinska sekreterare och drifttekniker högst medellön? Klicka på valfri region på kartan för att se snittlönerna för 13 olika yrken. Eller välj yrke i tabellen under kartan.  2019-03-03

Allt fler och mer avancerade arbetsuppgifter medför stort ansvar 
för telefonisten Marita Irani, som menar att lönen inte har hängt med. Foto: Marlin Johansson

Proffs på bemötande får lägst lön

Receptionister och telefonister är den grupp som har lägst lön av alla i Tidningen Visions kartläggning. Dessutom har löneutvecklingen varit låg, trots att yrket blivit mer avancerat.  2019-03-02

Kolla kommunernas löner

Var är snittlönen för IT-tekniker, enhetschefer och skoladministratörer högst? Tidningen Vision har sammanställt en lönekarta med medellönerna i samtliga kommuner i 23 yrken. Dra och klicka i kartbilden för att se snittlönerna i din kommun, eller välj yrkestabell under kartan.  2019-03-01

Nathalie Nylén drömmer om att vara helt självförsörjande om tio år. I dag har hon får, grisar, höns och odlar rotfrukter och grönsaker. Foto: Sören Andersson

Lämnar stadens hets

En våg sveper över landet i klimatångestens spår: många väljer bort övertidstimmar och konsumtionshets för att satsa på ett lugnare liv med självhus­hållning på landet. Möt två före detta kommun­anställda som helt ställt om sina liv.  2019-03-01

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb