×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Pia tvekar inte när larmet går

2013-01-16, Tidningenvision.se

Pia Westin har tio telefoner att hålla reda på. Men hon vet vilken som är viktigast. När den ringer går pulsen upp. Vi besökte en av Sveriges få kommunala larmcentraler.

Fakta

Örnsköldsvik är en av få kommuner som har en egen larmcentral som sköter räddningstjänstens uppdrag. I många kommuner går larmen direkt till SOS Alarm. Stockholm, Göteborg och Malmö har räddningstjänstförbund tillsammans med andra kommuner i närheten.

46 procent av räddningstjänstens insatser sker till automatlarm och falsklarm. De vanligaste larmen där det faktiskt hänt något är trafikolyckor och brand som inte är i en byggnad, till exempel skogsbränder. Under 2011 stod dessa larm för 16 procent vardera.

 

Pia Westin är omgiven av telefoner, data- och tv-skärmar och knappar. Det otränade örat rycker till vid varje pip och signal men Pia Westin sitter lugnt tillbakalutad i kontorsstolen. Hon vet när det är allvar och när det inte är det. Hon har jobbat i snart 25 år här på larmcentralen på brandstationen i Örnsköldsvik.

– Det är ett jättespännande jobb. Man vet inte vad som händer från ena minuten till den andra. Det är också tillfredställande att hjälpa andra människor.

Hon är på sätt och vis kommunens spindel i nätet. Hit kommer inte bara brandlarm och larm om trafikolyckor utan också hemtjänstens trygghetslarm, inbrottslarm, överfallslarm och hisslarm.

På tv-skärmarna syns Domsjöfabriken, ett av kommunens två pappersbruk, ur olika vinklar. Larmcentralen håller ett vakande öga ifall något skulle inträffa, framför allt nattetid. På en annan bild syns slussen i Hörnett, som ligger mellan Moälven och havet. Om en båt behöver ta sig igenom öppnar larmcentralen slussarna.

Centralen tar också hand om kommunens olika jourer på kvällar och nätter om någon till exempel behöver felanmäla ett stopp i avloppet, att strömmen gått eller att plogbilen inte kommit.

Förut kom alla 90 000-samtal, numera 112, i Örnsköldsviksområdet direkt till larmcentralen i Örnsköldsvik. I dag hamnar samtalen först hos SOS Alarm i Sundsvall. När operatörerna där ser att personen ringer från Örnsköldsvik kopplas Pia Westin och hennes kollegor in på medlyssning.

– Vi har lokalkännedomen och kan gå in och ställa rätt frågor. Det finns till exempel flera byar med nästan samma namn och vi kan fråga menar du huset bredvid den och den? Ofta är brandbilarna redan ute ur byggnaden när Sundsvall larmar till stationen för att jag redan sagt vart de ska åka, säger Pia Westin.

Det finns tio deltidsbrandstationer i kommunen och Pia Westin berättar att det oftast räcker med att säga namnet på den som ringde för att brandmännen ute i byarna ska veta var det är. Även i Örnsköldsvik kan en brand eller olycka komma väldigt nära.

– Det är jobbigt när det är någon man känner eller vet vem det är, säger hon.

Hon berättar om den dagen hon egentligen skulle jobba men låg hemma i magsjuka. Plötsligt ringde hennes mamma och sa att huset brann.

– Det var jag som fick ringa till larmcentralen. Hela mitt barndomshem brann ned men som tur var kom ingen till skada.

Hennes kollega Matthias Modig säger att han en gång tog emot ett larm från sina halvsyskons farfar som höll på att brinna inne.

– Jag ringde släkten direkt och sa att de måste åka dit och kolla till honom, säger han.

Pia Westin pekar på en svart telefon. Det är den som är den viktigaste. När den ringer är det från SOS Alarm och då går pulsen direkt upp.

– Det är spännande men också frustrerande innan du vet att brandkillarna är på plats. Det är innan de kommer dit som det är som mest intensivt här på larmcentralen.

Den näst viktigaste telefonen är röd. Det är brandkårens direktlinje in till larmcentralen, så att de inte behöver gå via växeln när de är ute på uppdrag. Men nu är det en tredje telefon som ringer – hemtjänstens trygghetslarm. Det är en person som har ramlat på toaletten och Pia Westins kollega Malin Strömberg lovar att hon ska skicka hjälp så fort möjligt.

– Det kan ju vara rätt långa avstånd för hemtjänsten att åka så att ofta ringer den drabbade en gång i minuten tills hjälpen kommer fram, berättar hon.

Vid nästa samtal från en hemtjänstkund som råkat komma åt larmet av misstag blir hon hembjuden på kaffe. Larmoperatörerna lär fort känna dem som ringer.

I vanliga fall sitter Pia Westin och hennes kolleger ensamma i larmcentralen men i dag jobbar hon med larminstallationer så Malin Strömberg svarar i telefonen.

– Annars får vi inte gå härifrån. Vi kokar kaffe här nere och vid lunch kommer det en brandman och avlöser oss så att vi kan gå på toa och kasta i oss något att äta. Men vi får ändå inte lämna lokalen.

I april kommer hela brandstationen att flytta till nya lokaler en bit bort och Pia Westin ser fram emot den nya arbetsplatsen. Hon säger att många operatörer har problem med nacke och axlar men att de då bland annat kommer att få höj- och sänkbara skrivbord. Kommunväxeln kommer också att flytta till den nya brandstationen.

– Tanken är att vi ska samarbeta mer så att de lär sig vårt jobb och vi kan hjälpa till med deras, berättar hon.

Att ha jobbat med brand och säkerhet i 25 år gör att Pia Westin även på fritiden tänker på sådana saker. När hon kommer till ett hotell kollar hon alltid evakueringsplanen. Men hon har också fått ett stort civilkurage.

– Jag stannar alltid vid olyckor och ser om jag kan hjälpa till. När jag och min man var på väg hem från Öland efter en semester hamnade vi precis bakom en trafikolycka. Vi ringde efter hjälp och då fick man se det från den drabbades sida. Det kändes som en evighet innan hjälpen kom, trots att det gick ganska fort. De drabbade fick åka till sjukhus men alla klarade sig.

Artiklar

Trots en extra satsning på medicinska sekreterare i Landstinget i Kalmar län tycker Elisabeth Ingesson att lönepåslagen är otillräckliga. Bland annat för att snittlönerna ligger lägre än undersköterskornas. Foto: Sara Winsnes

Så mycket ökade lönerna i år

Löneökningar på över 2,7 procent för många av Visions medlemmar. Det blev resultatet av den lokala lönerundan 2018. I kommunerna gick det ungefär som i fjol. Men i landsting och regioner syns en positiv tendens.  2018-10-26

Hampus Savolainen och Maria Sten-Lundgren jobbar i Högsby kommun där Visions medlemmar fått en löneökning på i snitt 4,0 procent. Foto: Mattias Johansson

Högst höjning i Högsby

Hur mycket Visions medlemmar i kommunerna fått i lönepåslag varierar kraftigt över landet. Småländska Högsby toppar löneligan bland de kartlagda kommunerna med i snitt 4,0 procents löneökning medan norrbottniska Överkalix ligger lägst med 1,8 procent.  2018-10-26

Illustration: Marie Åhfeldt

Är du den nya kraften?

Varför engagera sig fackligt när man har så mycket annat att stå i? För att du lär dig mycket och kan förbättra villkoren och arbetsmiljön för dina kolleger, lyder svaret från Vision-ombuden själva.  2018-10-26

Tack vare att Maud Tibblin och Lena Hillberg uppmärk­sammade Vision 
på att ersättningen för helgarbetet 
verkade vara orimligt låg får 
nu drygt 20 tand­skötskor dela på 
1,3 miljoner kronor. Foto: Johan Wahlgren

De fick för lite lön i tio år

Tandsköterskor på Folktandvården i Uppsala län får mellan 1 300 och 100 000 kronor retroaktivt.  2018-10-22

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb