×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Jobbet blir bättre med mångfald

2013-01-08, Tidningenvision.se

Visättra sportcenter har gått från att vara en mansdominerad macho-arbetsplats till ett mångfaldsföredöme. Könsfördelningen är jämn sedan länge och hälften av de anställda har asperger, adhd eller är gravt hörselskadade.

Fakta

För chefer:

1. Våga. Var modig och nyfiken, pröva att anställa en person med funktionsnedsättning.

 

2. Öppenhet. Var öppen med vad funktionsnedsättningen innebär.

 

3. Individanpassa. Utgå från varje person och anpassa arbetsuppgifter, arbetstider och ledarstil utifrån funktionsnedsättning och personlighet.

 

4. Vänta inte. Ta hand om jobbiga situationer direkt.

 

5. Sätt gränser. Tala om vad du kan acceptera och inte.

 

6. Häng i. Var beredd på motstånd från omgivningen och ge inte upp om du tror på det du gör.

 

7. Skoja. Humor är ett bra sätt att avdramatisera problem som uppstår.

 

 

För kolleger:

1. Inse fördelarna. Kvaliteten i verksamheten höjs och stämningen blir bättre av att medarbetarna är olika.

 

2. Roligare på jobbet. Det händer mer och vardagen blir mer spännande.

 

3. Var öppen. Att våga berätta vad man har svårt och lätt för och vad man behöver hjälp med, är a och o.

När Conny Bååth för tjugo år sedan började som anläggningschef i Stockholmsförorten Huddinge, var Visättra sportcenter en totalt mansdominerad arbetsplats. Stämningen var grabbig, jargongen macho. Själv hade han jobbat inom handikapp­rörelsen i många år och tyckte att det var både tröttsamt och besvärande.

Han bestämde sig för att det var dags för en förändring och började anställa kvinnor. Men oj vilket liv det blev.

– Jag ville ha in lite brudar, men det stötte på ett väldigt motstånd. En del sa till och med upp sig. Det är lite svårt att förstå i dag, men så var det, säger han och skakar leende på huvudet.

Efter ett tag tyckte Conny Bååth att det var dags att gå vidare. Han började anställa människor med funktionsnedsättningar som fick anställningar med lönebidrag.

Till en början var det döva personer. Det låg nära till hands eftersom Conny Bååth är uppvuxen i ett hem med döva föräldrar och har teckenspråket som sitt modersmål.

Sedan blev det personer med asperger och adhd. I dag har fem av de elva anställda på Visättra sportcenter en funktionsnedsättning, vilket har lett till många fördelar både för arbetsplatsen och kommuninvånarna.

– Det här är skitbra, på ren svenska! De här personerna, som ofta har varit på många arbetsplatser där det inte fungerat, värdesätter verkligen jobbet. De är lojala och det gör att vi kan erbjuda en mycket bättre service. Det är många saker som anses självklara i dag som inte skulle bli gjorda annars, säger han.

Det gäller att utnyttja de fördelar som funktionshindret ger och att individanpassa arbetstider och arbetsuppgifter, förklarar Conny Bååth.

Det är också viktigt att berätta om vad olika personer har svårt för och förankra det i arbetsgruppen. Alla så kallade "normalstörda", utan funktionsnedsättning, har också handledaruppgifter.

– Det berikar. Jag tycker att min personalgrupp har blivit starkare av det här. Det finns en större tolerans för olikheter och alla blir mjukare mot varandra. Det har också gjort att förändringar som exempelvis omorganisationer och neddragningar hanteras på ett bättre sätt, säger han.

Men det är inte alltid en dans på rosor att ha anställda med funktionsnedsättningar. Det händer då och då att någon flippar ur och bara vill dra från jobbet.

– Det är ofta i stressade situationer, när man inte tycker att man har tid att reda ut det. Men vi tar oss den tiden och sätter oss och benar ut vad det var som gick snett.

– Vi pratar om vad man kan göra i stället för att sticka. Som att gå undan en stund eller gå in på toaletten och skrika, säger Conny Bååth med ett skratt.

Rädslan för att anställa personer med funktionsnedsättningar är onödig och olycklig och fler borde ta chansen att göra det. Visst uppstår det svåra situationer ibland, men de går att lösa, anser Conny Bååth.

– Det finns konflikter här, men de är inte värre än på andra arbetsplatser. De ser bara annorlunda ut, säger han.

Sara Jonerin

sara.jonerin@sktf.se

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb