×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Hon styr Arbetsdomstolen

2013-01-08, Tidningenvision.se

Är Arbetsdomstolen arbetsgivarvänlig? Domstolens nya chef Cathrine Lilja Hansson skakar på huvudet när frågan kommer på tal. Matematiska bedömningar utifrån vilken part som vunnit flest mål ger hon inte mycket för.

Fakta

Titel: Chef för Arbetsdomstolen och domare.

Ålder: 57 år.

Bor: Hus i Svedmyra i södra Stockholm.

Familj: Man och två barn.

Senaste bok: Romanen Skära för sten av Abraham Verghese.

Att hävda att den ena eller andra parten gynnas är "mycket märkligt". Sedan drämmer hon till med att det är "oerhört oseriöst". Det är starka ord för att komma från Arbetsdomstolens chef sedan i somras.

För Cathrine Lilja Hansson framstår som en försiktig general. Det är lagstiftarens intentioner – inte en massa personliga åsikter till höger och vänster – som står i centrum. Hon är ingen Göran Lambertz om man säger.

Att det blev juristbanan beskriver hon som en slump, eller sinkadus som favorituttrycket lyder. Cathrine Lilja Hansson hade tänkt bli socionom, men när hon kom hem efter ett år i USA hade ansökningstiden gått ut. Vad göra? Till proppen, grundkursen i juridik, var det fri intagning på den tiden och intresset för lag och rätt växte allt eftersom.

– Jag hade absolut inga planer på att bli domare, men under min tingsmeritering i Stockholms tingsrätt lärde jag känna lagmannen Carl-Anton Spak. Han var en av anledningarna till att jag fick upp ögonen för yrket.

Framför allt var det hans idéer om ett enklare språk i domstolen som inspirerade den nybakade juristen. Den vanliga skrivningen i en dom att en person ska betala ett visst belopp "jämte ränta", skapade förvirring, enligt Spak. "Jämte" är en person från Jämtland.

– Sedan dess skriver jag alltid "med ränta", det går ju inte att missförstå. Det tror jag att jag är ensam om i Arbetsdomstolen, säger Cathrine Lilja Hansson och ser lite stolt ut.

Sedan fortsatte hon till hovrätten, var tjänstledig ett år och arbetade på LO-TCO Rättsskydd där intresset för arbetsrätt väcktes. Efter jobb på regeringskansliet och arbetsmarknadsdepartementet, som rättschef och rättssakkunnig, kom hon 2004 till Arbetsdomstolen, AD, och blev en av fyra domare.

– Arbetsrätt handlar om vanliga människors villkor på arbetsmarknaden, sånt som berör många människor. Det är en otroligt viktig del av samhället, där jag som domare i AD är en kugge.

Och i somras utsågs hon till chef för hela domstolen. Men trots att Cathrine Lilja Hansson numera basar över 20 anställda, har lönesamtal och budgetansvar så har hon inga planer på att trappa ned på domarjobbet.

– Nej, Arbetsdomstolen är en liten och välskött myndighet och jag ser inga behov av några större förändringar just nu. Den absolut största delen av min yrkestid kommer jag att ägna åt att vara domare, säger hon.

Klockan är tio på förmiddagen och parterna har tagit plats i det rum som en gång var matsal i riksamiralen Erik Rynings palats på Stora Nygatan i Gamla stan i Stockholm. Fallet gäller en incident i augusti 2010 då en personlig assistent fick sparken av en funktionshindrad kvinnas gode man. Parterna är överens om att det saknas giltigt skäl för avsked, frågan för dagen är hur stort skadeståndet bör vara.

I mitten sitter Cathrine Lilja Hansson flankerad av sex manliga ledamöter och en manlig sekreterare (en ren tillfällighet att könsfördelningen blev så ojämn i det här målet, en sinkadus, försäkrar hon senare). Förhören från tingsrätten spelas upp på två tv-apparater, med vänligt och bestämt tonfall för hon huvudförhandlingen framåt. Reder ut, förtydligar och ställer följdfrågor. Efter två timmar är det över och domaren och hennes följe ger sig av i samlad tropp för överläggning, domen kommer i januari.

AD är en specialdomstol som prövar tvister mellan arbetstagare och arbetsgivare, och tar även hand om överklaganden från tingsrätten. Rötterna går tillbaka till 1929 då domstolen inrättades och fick till uppgift att tolka parternas kollektivavtal och besluta om arbetsfred.

Då var fackföreningsrörelsen på krigsstigen. Man ansåg att domstolen var ett borgerligt påfund; en klassdomstol som skulle hålla arbetarna i schack. Sedan dess har frågan om vilken part som gynnas mest varit ett återkommande tvisteämne.

Under det gångna decenniet vann arbetsgivarna nästan dubbelt så många segrar som arbetstagarna, vilket gav domstolen rykte som arbetsgivarvänlig. De senaste två åren tycks dock pendeln ha svängt. En gångbar förklaring, i alla fall i fackliga kretsar, är att domaren Inga Åkerlund slutade 2010. Under sina tolv år i domstolen dömde hon till arbetsgivarnas fördel mer än dubbelt så ofta som övriga domare.

Cathrine Lilja Hansson skakar på huvudet när frågan om vilken part som vinner flest mål kommer på tal:

– Man kan inte utifrån matematiska beräkningar hävda att vi favoriserar ena eller andra sidan. Det är oerhört oseriöst. Vi dömer utifrån lagstiftningen, men det är tillfälligheter som avgör vilka mål som kommer hit.

Hur har då fru Justitias våg vägt när hon själv har varit domare? Cathrine Lilja Hansson försäkrar att hon aldrig har undersökt saken och att frågan inte intresserar henne.

– Jag utgår från att jag har dömt utifrån de lagar som finns. Det vore skrämmande om jag tänkte – nu har jag visst dömt till fackets fördelar ett par gånger, så nu måste jag ge arbetsgivarna rätt. Det vore fullständigt rättsosäkert.

Under senare år har Cathrine Lilja Hansson har också haft uppdrag utanför domstolen. 2006 fick hon uppgiften av den dåvarande socialdemokratiska regeringen att utreda integriteten i arbetslivet. Den borgerliga regeringen lät visserligen utredningen rulla vidare men hennes förslag om att förbjuda arbetsgivare att göra generella drogtester hamnade i frysboxen.

Är det inte märkligt? Blir man inte frustrerad och besviken? Inte ens dessa och några ännu mer insinuanta frågor, får den luttrade juristen att lufta något missnöje.

– Jag fick ett direktiv att utreda vissa frågor, sedan är det upp till politikerna att fundera på om de vill förverkliga förslagen jag presenterade eller inte. Det är så det fungerar och det är så det ska fungera. Vill du veta hur politikerna tänker i den här frågan får du prata med ansvarigt statsråd.

Det är kanske inte så överraskande att denna lojala utredare nyligen fick ett nytt uppdrag av regeringen. Ett år har hon på sig att komma med förslag på åtgärder som kan förebygga diskriminering och främja lika rättigheter.

Nytt jobb som chef, domarrollen och nu en enmansutredning. Hur ska hon hinna med allt? Svaret visar att det inte är en sinkadus att uppgiften gick till Cathrine Lilja Hansson:

– Svenskt utredningsväsende bygger på att domare tar på sig sådana här uppdrag. Jag tycker dessutom att det ska bli spännande. Jag har följt diskrimineringslagstiftningen under många år och det ska bli intressant att försöka förbättra den, säger hon.

Niklas Lindstedt

niklas.lindstedt@vision.se

Artiklar

Trots en extra satsning på medicinska sekreterare i Landstinget i Kalmar län tycker Elisabeth Ingesson att lönepåslagen är otillräckliga. Bland annat för att snittlönerna ligger lägre än undersköterskornas. Foto: Sara Winsnes

Så mycket ökade lönerna i år

Löneökningar på över 2,7 procent för många av Visions medlemmar. Det blev resultatet av den lokala lönerundan 2018. I kommunerna gick det ungefär som i fjol. Men i landsting och regioner syns en positiv tendens.  2018-10-26

Hampus Savolainen och Maria Sten-Lundgren jobbar i Högsby kommun där Visions medlemmar fått en löneökning på i snitt 4,0 procent. Foto: Mattias Johansson

Högst höjning i Högsby

Hur mycket Visions medlemmar i kommunerna fått i lönepåslag varierar kraftigt över landet. Småländska Högsby toppar löneligan bland de kartlagda kommunerna med i snitt 4,0 procents löneökning medan norrbottniska Överkalix ligger lägst med 1,8 procent.  2018-10-26

Illustration: Marie Åhfeldt

Är du den nya kraften?

Varför engagera sig fackligt när man har så mycket annat att stå i? För att du lär dig mycket och kan förbättra villkoren och arbetsmiljön för dina kolleger, lyder svaret från Vision-ombuden själva.  2018-10-26

Tack vare att Maud Tibblin och Lena Hillberg uppmärk­sammade Vision 
på att ersättningen för helgarbetet 
verkade vara orimligt låg får 
nu drygt 20 tand­skötskor dela på 
1,3 miljoner kronor. Foto: Johan Wahlgren

De fick för lite lön i tio år

Tandsköterskor på Folktandvården i Uppsala län får mellan 1 300 och 100 000 kronor retroaktivt.  2018-10-22

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb