×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Värnar barnens intresse

2013-02-19, Tidningenvision.se

Uppdrag gransknings reportage om barnfattigdom väckte starka känslor. Tapio Salonen, som forskat och värnat om barns rättigheter, var inte med i programmet. Det borde han nog ha varit.

Fakta

Titel: Professor i socialt arbete och dekan vid fakulteten för hälsa och samhälle vid Malmö högskola.

Ålder: 58 år.

Bor: Torna Hällestad mellan Lund och Sjöbo.

Favoritforskare: Den brittiske professorn Michael Marmot, som forskar om globala ojämlikheter.

Senast lästa bok: Romanen Dandy av Jan Guillou.

Vi träffas vid en hotellreception och det är symptomatiskt. Tapio Salonen är en flitig forskare, debattör och föreläsare och nu är han i Stockholm ett par dagar för att diskutera ett projekt kring allmännyttans roll på bostadsmarknaden och delta i en konferens om den svenska välfärdens kris.

Knappt hinner vi slå oss ned i de danska designstolarna i lobbyn innan mobilen ringer. Kan han vara med på en kommunal utbildningsdag och prata försörjningsstöd och fattigdom?

– Det är den typen av frågor som jag har sysslat med de senaste 25 åren, men jag vet inte om jag hinner, förklarar han när samtalet är avslutat.

Tapio Salonen beskriver sin yrkesbana som utstakad och självklar. 1959 kom han med sina föräldrar och två syskon till Sverige, familjen var bland de första finska invandrarna i Landskrona. Med en pappa som var fräsare i industrin och en mamma som var sömmerska blev han tidigt medveten om skillnaderna i levnadsvillkor.

Och som ung på 60- och 70-talen smittades han av framtidsoptimismen och tron på den sociala ingenjörskonsten. Tapio hade bestämt sig för att gå på socialhögskolan innan han visste vad en socialhögskola var. Efter en tid som vårdare på en ungdomsvårdsskola, socialarbetare och verksamhetsutvecklare i Trelleborgs socialförvaltning kom han till en punkt då han var tvungen att välja. Praktiskt arbete eller forskning?

Doktorsavhandlingen från 1993 om socialbidragets moderna funktion slog an ett tema som han har dröjt sig kvar vid sedan dess. Hur påverkas människors vardagsliv av förändringar i de stora välfärdssystemen?

För den breda allmänheten är Tapio Salonen mest känd för sina rapporter om barnfattigdom åt Rädda Barnen. Han har följt utvecklingen under många år och konstaterar att den går åt fel håll. Avståndet mellan barn som växer upp under knappa förhållanden och barn i familjer med normal- eller höginkomster har ökat dramatiskt under senare år.

– Paradoxen är att den ekonomiska utsattheten bland barn inte minskar överlag, trots att de flesta svenskar får det allt bättre. Det är inte en ekonomisk fråga i grunden, utan en fråga om politik och hur vi fördelar våra resurser. Om viljan fanns skulle det vara fullt möjligt att komma till rätta med denna orättvisa.

Barnfattigdomen i Sverige blev plötsligt ett hett debattämne efter Uppdrag gransknings reportage i mitten av januari. Udden var riktad mot Rädda Barnen och Majblomman som kritiserades för att i sina kampanjer överdriva stati­stiken kring fattiga barn.

För att bekräfta sin tes gav sig Janne Josefsson ut på jakt efter fattiga barn i foppatofflor mitt i vintern, men hittade inga som stämde in på signalementet.

Tapio Salonen skakar på huvudet när reportaget kommer på tal:

– Det var djupt problematiskt. Det är klart att barnrättsorganisationerna ska granskas, men på ett försåtligt sätt jämställdes barnfattigdom med barn som svälter och fryser. Den bilden finns det inget som helst stöd för inom forskningen.

Den som vill veta hur det står till med barnfattigdomen i Sverige bör rimligen prata med personen som vet mest. Tapio Salonen blev också intervjuad av redaktionen och delade med sig av statistik och tankar, men när reportaget sändes fanns han inte med.

– Det var väl inte den vinkeln de vill ha. De var inte intresserade av fakta, men en meningsfull diskussion och barnfattigdom måste grundas på den kunskap som faktiskt finns.

Hur lyder då definitionen på barnfattigdom? Ett absolut mått, som till exempel två amerikanska dollar per dag som används i vissa utvecklingsländer, är inte relevant för vårt land, konstaterar Tapio Salonen. Och metoden att mäta inkomst i förhållande till medianinkomst är ett allt för trubbigt verktyg.

– Det finns ingen entydig och vedertagen definition och det tycker jag är bra. Fattigdom är ett komplext fenomen som måste undersökas på olika sätt.

I arbetet med rapporterna till Rädda Barnen har Tapio Salonen valt att använda två variabler: låg inkomststandard (år 2010 innebar det att en ensamstående förälder med ett barn hade en disponibel inkomst på mindre än 11 453 kronor i månaden) och försörjningsstöd. Om en familj uppfyller åtminstone ett av dessa två mått räknas barnen som fattiga, eller ekonomiskt utsatta, som han föredrar att kalla det.

År 2010 stämde 242 000 barn, eller 12,7 procent av samtliga barn, in på den beskrivningen.

– Jag tycker att det är en genomtänkt definition. Den tar sin utgångspunkt i Barnkonventionens artikel 27 om alla barns rätt till en skälig levnadsnivå.

Om vi tänker bort foppatofflor mitt i smällkalla vintern och kurrande magar, hur är det att vara fattig som barn i ett välfärdsland som Sverige?

– Det handlar om en ekonomisk knapphet som gör sig påmind i vardagen. Att en 50-lapp kan göra skillnad. Att man tvingas avstå från sådant som andra barn har tillgång till, det kan vara allt från fritidssysselsättningar till internetuppkopplingar.

Kan man verkligen räknas som fattig bara för att man inte har råd med en flashig dator eller en smart mobiltelefon, lyder en vanlig fråga. Den besvarar sig själv, tycker Tapio Salonen:

– Vi har inrättat ett samhälle där det anses självklart och normalt att ha dessa saker. Då blir avsaknaden högst påtaglig för dessa barn. Begreppet fattigdom måste relateras till en rimlig koppling till vad som anses normalt, säger han.

Att ekonomiskt knappa resurser i barndomen får allvarliga konsekvenser även på lång på sikt är forskarna rörande överens om. Risken är stor att dessa barn får sämre utbildning, har svårare att få jobb och får problem att etablera sig i vuxenlivet.

Bara genom att bygga välfärdssystem som är öppna och tillgängliga för alla kan utvecklingen vändas, anser Tapio Salonen.

– Att skapa en rimlig arbetslöshetsförsäkring och en fungerande sjukförsäkring är viktiga steg på vägen. Det behövs mer av allt det som har ifrågasatts under de senaste 20 åren.

Niklas Lindstedt

niklas.lindstedt@vision.se

Artiklar

Trots en extra satsning på medicinska sekreterare i Landstinget i Kalmar län tycker Elisabeth Ingesson att lönepåslagen är otillräckliga. Bland annat för att snittlönerna ligger lägre än undersköterskornas. Foto: Sara Winsnes

Så mycket ökade lönerna i år

Löneökningar på över 2,7 procent för många av Visions medlemmar. Det blev resultatet av den lokala lönerundan 2018. I kommunerna gick det ungefär som i fjol. Men i landsting och regioner syns en positiv tendens.  2018-10-26

Hampus Savolainen och Maria Sten-Lundgren jobbar i Högsby kommun där Visions medlemmar fått en löneökning på i snitt 4,0 procent. Foto: Mattias Johansson

Högst höjning i Högsby

Hur mycket Visions medlemmar i kommunerna fått i lönepåslag varierar kraftigt över landet. Småländska Högsby toppar löneligan bland de kartlagda kommunerna med i snitt 4,0 procents löneökning medan norrbottniska Överkalix ligger lägst med 1,8 procent.  2018-10-26

Illustration: Marie Åhfeldt

Är du den nya kraften?

Varför engagera sig fackligt när man har så mycket annat att stå i? För att du lär dig mycket och kan förbättra villkoren och arbetsmiljön för dina kolleger, lyder svaret från Vision-ombuden själva.  2018-10-26

Tack vare att Maud Tibblin och Lena Hillberg uppmärk­sammade Vision 
på att ersättningen för helgarbetet 
verkade vara orimligt låg får 
nu drygt 20 tand­skötskor dela på 
1,3 miljoner kronor. Foto: Johan Wahlgren

De fick för lite lön i tio år

Tandsköterskor på Folktandvården i Uppsala län får mellan 1 300 och 100 000 kronor retroaktivt.  2018-10-22

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb