×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Slaget om din nya lön: Procent eller inte?

2013-02-20, Tidningenvision.se

Arbetsgivarna i kommuner och landsting har under flera år krävt ett sifferlöst löneavtal, men Vision har sagt blankt nej. Om två månader ska det nya avtalet vara klart. Ännu har förbundet inte stängt dörren.

Ett sifferlöst avtal innebär att det inte finns några centralt fastställda procentsiffror på hur stora löneökningarna ska bli. Genom åren har Visions misstro varit stark när det gäller sådana avtal för medlemmar i kommuner och landsting. Farhågan har bland annat varit att medlemmar i kommuner med dålig ekonomi ska få sämre löneökningar och att stora yrkesgrupper där den individuella lönesättningen fungerar dåligt ska missgynnas.

Men modellen har blivit allt vanligare på den svenska arbetsmarknaden.

– Det går i den riktningen. I dag är 180 av de 685 avtalen på arbetsmarknaden sifferlösa, säger Claes Stråth, generaldirektör på Medlingsinstitutet.

Arbetsgivarna har drivit på utvecklingen, de anser att löneökningarna ska bestämmas på arbetsplatserna utifrån den enskildes prestation och verksamhetens resultat. På senare år har även fackförbund börjat anamma dessa tankar.

– Eftersom facken är intresseorganisationer väljer de den ordning som gagnar medlemmarna bäst. Tror de på ett bättre utfall med sifferlösa avtal är facken beredda att teckna sådana avtal, säger Claes Stråth.

Först ut var Ledarna som i början av 90-talet slöt ett sifferlöst avtal med Almega. Övriga fackförbund var starkt kritiska, men Ledarna har hållit fast vid modellen.

– Det finns framgångssagor men också branscher där det gått riktigt trögt. Vi trodde att det skulle vara enkelt, men cheferna är en liten grupp och det kan vara svårt att ha en egen löneprocess på en arbetsplats, säger Annika Elias, ordförande i Ledarna.

2001 skrev Vision under sitt första sifferlösa avtal. Det gällde cirka 4 000 medlemmar inom privat vård. Ett par år senare tecknade man liknande avtal för kommunala energibolag, fastighetsbolag och friskolor.

– Dessa branscher var under stark tillväxt och behövde erbjuda bättre villkor än kommunerna och landstingen för att få rätt personal. Vi räknade med att lönerna skulle drivas upp och så har det också blivit i de flesta fall, säger Kjell Svahn, ombudsman på Vision.

Erfarenheterna av sifferlösa avtal är inte entydiga. I de kommunala energibolagen tycker Vision att de har fungerat bra men på andra håll har det gått sämre. Våren 2010 sade Vision upp avtalet med Vårdföretagarna. Anledning: missnöje med löneutfallet och löneprocessen.

Kommuner och landsting, som förr präglades av centralstyrning med fastslagna tariffer och lönetrappor, har anammat modellen. 2006 hade 5 procent av alla anställda sifferlösa avtal. I dag är andelen 16 procent.

Sedan flera år har Visions chefsmedlemmar i kommuner och landsting sifferlösa avtal. Enligt förbundets undersökningar har de fått större löneökningar än övriga medlemmar. Kjell Svahn är dock tveksam till om modellen fungerar för stora grupper som tandsköterskor och medicinska sekreterare.

– Först måste den individuella lönen få genomslag, man måste få betalt för vad man faktiskt gör. För dessa yrkesgrupper fungerar det inte ännu, säger Kjell Svahn.

Den 1 april ska det nya centrala avtalet för omkring 100 000 medlemmar i kommuner och landsting vara klart. Som vanligt vill SKL ha ett sifferlöst avtal. Tidigare avtalsrörelser har Vision sagt bestämt nej, men nu är man mer avvaktande.

– Det går inte att svara ja eller nej på frågan om sifferlöst eller ej ännu. Det är många komponenter som måste komma på plats innan det ens är aktuellt att diskutera, säger Visions förhandlingschef Mona Tapper.

Har något förändrats eftersom ni ännu inte tagit ställning?

– Förutsättningarna har inte förändrats, avtalet fungerar inte bra på alla ställen och då behöver vi garantier för att våra medlemmar ska få ett rimligt utfall. Lösningen har tidigare varit en siffra men hur det ska se ut i år är för tidigt att säga, säger Mona Tapper.

 

Lasse Nilsson

lasse.nilsson@sktf.se

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb