×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

En ständig utmanare

2013-02-05, Tidningenvision.se

Fem, kanske sex meter. Längre än så ville inte Behrang Miri flytta på Tintin, men det var tillräckligt för att skapa en massiv proteststorm. Nu blickar den melodifestivalaktuelle mångsysslaren framåt.

Fakta

Ålder: 29 år.

Gör: Arbetar med kultur, musik, media och pedagogik.



Aktuell: Den 23 februari ska han delta i Melodifestivalens deltävling i Malmö med låten ”Jalla dansa sawa” (Kom igen, skynda, dansa).



Familj: 4-årig dotter, föräldrar och släkt.

Bor: Malmö och Stockholm.



Utmärkelser: Har vunnit flera priser bland annat framröstad som Årets Glädjespridare av Malmöborna 2008. Vann Nationalencyklopedins Kunskapspris tillsammans med Emerich Roth 2011.



Läser gärna: ”Karen Armstrongs böcker om likheter mellan olika religioner har betytt mycket för mig.”

Med i facket: ”Jag är medlem i Vision, fackligt medlemskap är en självklarhet.”

Det går fort när han pratar. Händerna och armarna är ständigt i rörelse och orden forsar fram. Det är så mycket han vill säga – om hiphopens demokratiserande makt och om behovet av nya berättelser som fler barn kan identifiera sig med.

På bordet framför honom står en kopp te och ett kladdigt wienerbröd. Men Behrang Miri har tankarna på annat håll.

– Den här hösten har jag lärt mig hur viktigt det är att vi tillsammans kämpar för alla människors lika värde. Allas röster, erfarenheter och infallsvinklar behövs för att diskussionen ska bli meningsfull.



Han brukar kallas för mångsysslare och det är en titel som har täckning för sig. Om Behrang Miri hade ett visitkort skulle det kunna stå verksamhetsutvecklare, pedagog, projektledare, moderator, skådespelare, debattör, föreläsare, rappare och författare. Ja, säkert en del annat också om det fanns plats kvar.

Han växte upp i Lund med sina föräldrar som flydde från Iran när han var tre. Var han svensk eller iranier? I tonåren började Behrang fundera, men det var först i hiphopen han såg att den dubbla bakgrunden kunde vara en styrka.

Debuten i offentligheten skedde i åttonde klass på scenen i Fågelskolan hemma i Lund. Rappare som Latin Kings, Timbuktu, ADL och Chords hade jämnat marken och visat att det var möjligt att berätta om sin egen verklighet.



– Jag var grymt nervös, men lyckades övervinna min scenskräck och minns att jag fick ett varmt bemötande. I musiken kunde jag vara både svensk och iranier, och hiphopen och rappen gav mig ett intresse för språkets och retorikens möjligheter.

En resa till Brasilien många år senare öppnade hans ögon för musikens folkbildande kraft. I ett socialt projekt i nordöstra Brasilien kopplades hiphopen till undervisningen.



– Det går inte att jämföra det socioekonomiska utanförskapet i Brasilien och i Sverige även om det finns vissa gemensamma nämnare. Men jag såg att samma metoder kunde användas också här.



Den insikten blev startskottet för RGRA, Rörelsen Gatans Röst & Ansikte, som har utvecklats till en levande ungdomsrörelse i Malmö. Året var 2004 och tanken var att arbeta med allt från hiphop till medieproduktion i stadens miljon­programsområden. En annan att skapa en plats där ungdomar från Malmös alla stadsdelar kunde mötas.



– Vi ville bygga en plattform för dem som inte hade de ekonomiska förutsättningarna att ta del av olika kulturverksamheter. Att få unga att känna sig delaktiga. Vi ville ge dem verktyg så att de kan formulera sina tankar och visioner på egen hand och öka deras medvetenhet om de demokratiska processerna som berör deras bostadsområde, säger Behrang Miri, som fortfarande är verksamhetens ordförande.



Redan här, 21 år gammal, står det klart att Behrang Miris budskap går fram. Mottagaren må vara biskopen i Lund eller Malmös kommunalråd. Eller elever i Hermodsdalsskolan där han jobbade som musikpedagog.

Hur blev han en person som folk lyssnar på? Behrang Miri saktar in en stund, letar efter orden och slänger en snabb blick på teet och wienerbrödet innan han skjuter fart igen.



– Genom att alltid behålla mitt gräsrotsperspektiv. Dessutom tror jag att ungdomarna känner igen sig i mig. Som ung påverkades jag av olika strukturer och placerades i olika fack. De erfarenheterna gör att jag kan förstå många ungdomars frustration idag.



För ett år sedan värvades han till Kultur­huset i Stockholm som konstnärlig ledare för barn och unga. Uppdraget var att se över de trösklar som gör att vissa barn inte tar del av verksamheten. Men i stället för en fördjupad diskussion om inkludering och mångfald brakade en högljudd mediestorm lös.

Behrang Miri ville lyfta frågan att vi som vuxna inte kan ta för givet att barn inte påverkas av olika normer och stereotyper. Därför flyttades en del av Tintin-böckerna från avdelningen för yngre barn.



"Bibliotekschef kastar ut Tintin", löd rubriken i Dagens Nyheter den 25 september. Nu följde en massiv proteststorm och på högerextrema sociala medier piskades stämningen upp ytterligare några sekundmeter.

– Första dagarna var det nattsvart. Min familj har flytt från en av världens mest totalitära stater utan vare sig demokrati eller mänskliga rättigheter. Så anklagas jag för att hota just yttrandefriheten. Jag om någon vet hur viktigt det är att vi värnar om dessa rättigheter.

Vari bestod egentligen hans brott? Behrang Miri ville flytta Tintin från avdelningen för yngre barn till avdelningen för äldre barn, ungdomar och vuxna. En flytt på fem, kanske sex meter, konstaterar han själv, men i den överhettade debatten lät det som att albumen hade kastats ut från Kulturhuset.

– Men redan efter ett par dagar kom det fram vad som verkligen hade hänt. Jag var inte bibliotekschef och det var aldrig tal om någon censur eller utrensning. När det stod klart att det bara handlade om en flytt blev debatten mycket mer nyanserad.

Ett halvår har gått sedan dess. Tankarna om fördomarnas seglivade kraft står han fast vid. Behrang Miri konstaterar att syftet aldrig var att flytta ut, snarare att flytta in nya perspektiv, erfarenheter och berättelser.

– Eftersom debatten kom att handla om helt andra saker så tycker jag själv att det var fel tillvägagångssätt. Men själva frågan är viktig och den måste vi fortsätta att diskutera.



Efter en time-out arbetar han bland annat som konsult åt Kulturhuset med flera olika uppdrag. Ett är att ta fram ett idékoncept som går under namnet De nya svenska barnboks­karaktärerna. Hur ska vi förhålla oss till det gamla och samtidigt ta in nya berättelser så att fler barn i Sverige kan känna igen sig?



– Det bästa sättet att arbeta med mångfald är att inkludera ännu mer i stället för att exkludera. På så sätt kan vi lära oss av historien, se vår samtid och blicka framåt.

Nu vill han bjuda in alla som har tyckt till de senaste månaderna att fortsätta diskussionen.

– Det är viktigt att vi också bjuder in dem som ofta inte får vara med i dessa samtal, de som har påverkats av normer, strukturer och stereotyper som barn. De kan vara allt från svenskar med afrikanskt eller romskt påbrå till personer inom HBTQ-rörelsen.



Inom kort kan Behrang Miri lägga ytterligare en titel till sin digra samling – melodifestivalartist. I slutet av februari ska han vara med i Melodifestivalens deltävling i Malmö med låten Jalla dansa sawa.



Sitt bidrag beskriver han som en dansant låt som speglar samtidens Sverige med refräng på franska och arabiska och rappen på svenska. Modern hiphop med en salig blandning av genrer och influenser.



– Låten är som mig – inte bara svensk, inte bara iranier, utan allt på en och samma gång. Jag är allt och mycket mer och det är alla människor.

Niklas Lindstedt

niklas.lindstedt@vision.se

Artiklar

Trots en extra satsning på medicinska sekreterare i Landstinget i Kalmar län tycker Elisabeth Ingesson att lönepåslagen är otillräckliga. Bland annat för att snittlönerna ligger lägre än undersköterskornas. Foto: Sara Winsnes

Så mycket ökade lönerna i år

Löneökningar på över 2,7 procent för många av Visions medlemmar. Det blev resultatet av den lokala lönerundan 2018. I kommunerna gick det ungefär som i fjol. Men i landsting och regioner syns en positiv tendens.  2018-10-26

Hampus Savolainen och Maria Sten-Lundgren jobbar i Högsby kommun där Visions medlemmar fått en löneökning på i snitt 4,0 procent. Foto: Mattias Johansson

Högst höjning i Högsby

Hur mycket Visions medlemmar i kommunerna fått i lönepåslag varierar kraftigt över landet. Småländska Högsby toppar löneligan bland de kartlagda kommunerna med i snitt 4,0 procents löneökning medan norrbottniska Överkalix ligger lägst med 1,8 procent.  2018-10-26

Illustration: Marie Åhfeldt

Är du den nya kraften?

Varför engagera sig fackligt när man har så mycket annat att stå i? För att du lär dig mycket och kan förbättra villkoren och arbetsmiljön för dina kolleger, lyder svaret från Vision-ombuden själva.  2018-10-26

Tack vare att Maud Tibblin och Lena Hillberg uppmärk­sammade Vision 
på att ersättningen för helgarbetet 
verkade vara orimligt låg får 
nu drygt 20 tand­skötskor dela på 
1,3 miljoner kronor. Foto: Johan Wahlgren

De fick för lite lön i tio år

Tandsköterskor på Folktandvården i Uppsala län får mellan 1 300 och 100 000 kronor retroaktivt.  2018-10-22

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb