×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Lena Andersson: Jag blev lurad av en tant

2013-12-11, Tidningenvision.se

Fakta

Ålder: 43 år.
Yrke: Författare och journalist.
Aktuell: Tog nyligen emot Augustpriset i kategorin skönlitteratur för boken Egenmäktigt förfarande – en roman om kärlek.

Vilket var ditt första jobb?
– Det var ett sommarjobb på Vivo i Vällingby 1987. Jag var 17 år och nervös och rädd varje dag för att göra fel, för att det skulle bli stopp i kassan, att behöva byta kvittorulle och att det skulle bli långa köer. Och det gick ju långsamt i början, och jag hörde någon kund en gång säga ”ja, det är ju tur att man har semester”.

Vad var du mer rädd för?
– Som kassaansvarig var jag tvungen att efter stängning på kvällen gå med hela dagskassan genom centrum för att lägga i ett säkerhetsfack. Det var ganska mycket pengar, för ingen betalade ju med kort på den tiden. Jag var också rädd för att det skulle fattas pengar i kassan, då fick man betala diffen själv.

Hände det dig någon gång?
– Ja, när en tant lurade mig. Hon brukade handla där, men sa att hon hade glömt pengarna hemma och skulle hämta dem. Hon tog med sig varorna som jag slagit in i kassan, men kom aldrig mer tillbaka. Det var en dramatisk sommar.

Hur stort var värdet på de stulna varorna?
– 110 kronor. Det var mycket pengar för mig, eftersom jag bara tjänade 33 kronor i timmen.

Är det någon mer särskild händelse du minns?
– Ja, min mamma kom och handlade för att jag satt i kassan. Hon betalade med checkar, och jag hade inte förstått principen med dem. Men jag hade lärt mig att man skulle fråga om leg. Så det gjorde jag. Det brukar folk skratta åt.

Hur länge jobbade du i butiken?
– Bara den sommaren, det fick räcka, sedan tog livsmedelskarriären slut. Sommaren därpå jobbade jag som simlärare. Det gillade jag.

Har du haft nytta av ditt första jobb?
– Man har nytta av allt man klarar sig ur, särskilt när man har varit rädd. Så ja, men mer som psykologisk erfarenhet än kompetensmässigt. Jag lärde mig också att det är enklare för kassapersonal att lämna tillbaka växel i jämna pengar, så som kund försöker jag alltid att lägga till två kronor till en hundralapp om det till exempel kostar 67 kronor. Det har jag hållit på med sedan dess, för man ska ju försöka underlätta för varandra här i livet.

Lotta Ekstedt

lotta.ekstedt@vision.se

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb