×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Du måste också vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du anmäler dig som medlem med startdatum bakåt i tiden ska du istället uppfylla kraven den dag du gör medlemsanmälan. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, anställning med lönebidrag eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Tramsa dig till en ny karriär

2013-04-23, Tidningenvision.se

Är du trött på bilder på vad kompisarna åt till middag, statusuppdateringar om fredagsmys och gulliga djur? Tänk om – forskaren Niklas Myhr menar att tramset fyller en viktig funktion.

Fakta

Tidningen Vision gjorde en ovetenskaplig spaning på Facebook i jakt på de typiska användarna.

Aktivisten - Gillar upprop och protestlistor. Postar inlägg om skrämmande djurförsök, lidande barn i fattiga länder och diverse politiska orättvisor. Kanske för att döva sitt samvete. För aktivistens vänner är risken att ett klick på bilder som lovar att skänka en dollar till de fattiga barnen i stället invaderar deras mejlkorg med spam.

Mysföräldern - Fredagsmyyyyyyyys, långkok, glada barn i solskenet, kaffe latte, finmiddag med älsklingen. Mysförälderns vägg består av en kavalkad av pastellfärgade bilder på det perfekta familjelivet. Dock går det att skönja vissa sprickor i fasaden om man läser noggrant i Mysförälderns konversationer med vänner där kolik, såriga bröstvårtor och barnens matvägran är viktiga inslag.

Fashionistan - De flesta bilder Fashionistan lägger upp består av bilder på sig själv, tagna på toa, eller i olika omklädningsrum på stan, iklädd Dagens outfit. Personen länkar också gärna till olika webbshoppar med kommentarer som OMG!!!! MÅSTE HA!!!! Spenderar nätterna på Tradera för att hitta modefynd som Fashionistan sedan visar upp på sin blogg.

Ubåten - Delar inget med någon, en gång om året kommer ett livstecken av typen grattis på födelsedagen. Profilbilden är suddig. Men Ubåten har stenkoll på vad alla andra gör och beklagar sig ofta över att "alla andra" ogenerat visar upp hela sitt liv på nätet och kraxar om att de kommer att ångra sig när de blir äldre eller ska byta jobb.

Reklamaren - Facebookar enbart i professionellt syfte och lägger ut varenda uppdatering av företagets hemsida på fejjan. Kräver att sina vänner ska gilla företaget och spammar kompisar med erbjudanden de inte är intresserade av.

Livsloggaren - Livsloggaren har åsikten att allt hon eller han gör kan vara intressant för andra. Därför läggs samtliga måltider, fester, fikor med kompisar, konversationer om livet, jobbet upp på nätet för allmän beskådan. Har fler vänner som livsloggaren inte har träffat IRL än vänner personen träffar på riktigt. Det kan bero på att dessa kompisar tröttnat på att umgås med en person som hellre facebookar, twittrar och Instagrammar under middagsbjudningar än deltar i konversationerna som pågår.

Sociala medier som Facebook, Twitter, Instagram och LinkedIn ökar stadigt i popularitet. Facebook har en miljard användare och i Sverige är det cirka 4,8 miljoner personer som använder mediet. Men det är fortfarande en hel del skeptiker som vägrar logga in.

– Många avfärdar sociala medier som Facebook och Twitter med att det är slöseri med tid. Vad finns det för värde i att veta vad någon har på lunchmackan? Men jag skulle vilja slå ett slag för det goda tramset, säger Niklas Myhr, professor i sociala medier på Chapman University i Kalifornien.

Han skriver just nu på en bok med titeln Det goda tramset tillsammans med konsulten Åsa Stenström.

Niklas Myhr menar att lunchmackan vi lägger ut på Instagram eller Facebook bygger tillit och förtroende människor emellan. Kanske inte den enskilda mackan men alla de små vardagbetraktelserna, bilderna och åsikterna en person lägger ut på sociala medier ger andra en känsla för hur man är och har en smörjande funktion för djupare relationer.

– Se det som en ström av inlägg, som massor med små penseldrag i en tavla. Man blir påmind om varandras existens, förstår hur personer fungerar och avhandlar småpratet. Sen när man väl ses kan det bli mer pang på rödbetan och man kan direkt prata om djupare saker, säger Niklas Myhr.

Han tror att det så kallade tramset är något som funnits människor emellan i alla tider för att upprätthålla relationer. Men på sociala medier det blir så mycket tydligare.

Facebook, Twitter och andra plattformar är förstås inte bara till för de närmaste vännerna. Enligt Niklas Myhr är de utmärkta ställen att skaffa sig nätverk, bygga sin
karriär och få nya infallsvinklar.

– Det kan dyka upp möjligheter som du själv inte tänkt på eller så kan du hitta personer som kan ge dig de möjligheter som du behöver i din karriär, säger han.

Har man lite kontakt med någon på sociala medier kan det sänka trösklarna för att boka in ett möte i verkliga livet. Att veta vad bekanta jobbar med eller har för fritidsintressen gör det också lättare att veta vem man ska ringa om man behöver ta reda på något. Men att odla ett nätverk tar tid, det kräver att man är tålmodig, tänker långsiktigt och själv delar med sig.

– Man behöver inte lägga ut allt om sig själv, men man ska vara medveten om vad man går miste om ifall man inte lägger ut något, säger Niklas Myhr.

Inom kommuner och landsting har anställda en långtgående meddelarfrihet som gör det svårt för arbetsgivaren att lägga sig i vad man skriver på sociala medier.

Samtidigt finns det yrkesgrupper som har en arbetssituation där man inte kan vara transparent. Till exempel om man jobbar på socialtjänsten eller inom vården där patientsekretessen är hård. Men sunt förnuft räcker långt, tycker Niklas Myhr.

– Arbetsgivare ska inte ha en hård policy för vad man får skriva och inte. Då går de miste om den positiva kraft som sociala medier kan vara för företaget eller organisationen.

Han tycker att fler borde testa att ge sig ut i den sociala mediersfären och inte vara rädda för att berätta om sig själva.

– Många människor har ett roligare liv än de tror. Jag tycker att din vardag kan vara spännande, det kan vara exotiskt för mig. Fler borde våga blomma ut i sociala medier. Många kanske tycker att jag har ett ballt jobb i Kalifornien, men själv tycker jag inte att jag är så ball. I sociala medier kan alla vara balla, det spelar ingen roll vem du är.

 

 

Artiklar

Lotta Gedell och Rebecka Berger, 
fackligt aktiva social­sekreterare i Skara, tycker att villkoren förbättrats Foto: Mika Väisänen

Lönelyft gav mer arbetsro

Socialsekreterare är en av de yrkesgrupper vars snittlöner ökade mest i fjol, enligt Tidningen Visions kartläggning. I Skara höjdes medellönen rejält: 12 procent.  2018-02-20

Illustration: Martin Ander

Nu ska lönerna bli mer rättvisa

Åtta av tio kommuner gjorde en lönekartläggning under 2017. Det är en rejäl uppryckning jämfört med tidigare då det inte var obligatoriskt att göra det varje år. Ett 30-tal kommuner har rättat till orättvisa löner de har hittat.  2018-02-22

Lite till de sämst betalda

Biblioteksassistenterna är en av Visions låglönegrupper. För andra året i rad hamnar yrkesgruppen i botten i Tidningen Visions löneundersökning.  2018-02-20

Prästens symbolkraft är urstark. Det är en lärdom från Thailand. Erik Stenberg-Roos är tillgänglig, men han är aldrig kompis. Här är han Svenska kyrkan i utlandet. Foto: Jonas Gratzer

Präst med sand mellan tårna

Prästen Erik Stenberg-Roos är Svenska kyrkans utsände i södra Thailand. Han surrar fast altaret på bilen, kastar in gitarren och far dit där han är behövd. Ena dagen håller han en gudstjänst på stranden, den nästa besöker han en svensk som sitter i fängelse.  2018-02-20

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb