×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Dina uppgifter registreras i vårt medlemsregister. Med hjälp av uppgifterna betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på din lön varje månad.

Om det inte är möjligt får du ett inbetalningskort hemskickat med posten. Du kan också betala via autogiro.

Du ansluts automatiskt till försäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, och du bör noga läsa informationen som skickas hem till dig när du blivit medlem.

Är du inte fullt arbetsför när du blir medlem behöver du kontakta försäkringsbolaget, eftersom det ställs vissa hälsokrav. Du måste också vara bosatt och folkbokförd i Sverige. Om du anmäler dig som medlem med startdatum bakåt i tiden ska du istället uppfylla kraven den dag du gör medlemsanmälan. Med fullt arbetsför menas att du kan utföra ditt vanliga arbete utan undantag, inte får ersättning som har samband med egen sjukdom, skada eller funktionshinder, eller har vilande sådan ersättning och inte av hälsoskäl har särskilt anpassat arbete, anställning med lönebidrag eller liknande. Är du sjuk kortare tid än 15 dagar räknas du som fullt arbetsför.

Om du betalar din avgift till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien att dras så, om du inte tackar nej till försäkringarna eller kontaktar försäkringsbolaget för att ändra till inbetalningskort eller autogiro.

Vi kommer att skicka dina uppgifter till de försäkringsbolag som Vision har avtal med.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Hon tar på sig ledartröjan

2013-04-09, Tidningenvision.se

Öresundsbron, högskolan, citytunneln, Turning torso. Infrastrukturen är på plats, nu gäller fokus på invånarna. Kommunstyrelsens nya ordförande Katrin Stjern­feldt Jammeh (S) vill satsa stort på sociala investeringar och ”bygga hela Malmö”.

Fakta

Ålder: 38 år.
Gör: Kommunalråd.
Aktuell: Nyvald efterträdare till Ilmar Reepalu. Tar i juli över som kommunstyrelsens ordförande i Malmö.
Familj: Man och två barn.
Bor: Hus i Käglinge i stadsdelen Oxie.
Läser just nu: Siri av Lena Einhorn.
Fritid: Då är jag mycket med mina barn, försöker hinna träna, och träffar vänner.

Media Evolution Center. Den moderna byggnaden i Västra hamnen är ett av de senaste exemplen på Malmös omvandling från industristad till kunskapsstad under de senaste 20 åren. Här, i kanten av Kockums gamla varvsområde, huserar små och stora medieföretag, organisationer, studenter och offentlig sektor. Tanken är att det ska vara en permanent mötesplats för att utveckla nya idéer.

Även politikerna har ibland sina möten här och nu står Katrin Stjernfeldt Jammeh i dörren till ett av de inglasade sammanträdesrummen och småsnackar med folk som passerar. Det har gått ett par dagar sedan hon valdes till ny gruppledare för socialdemokraterna i kommunstyrelsen. Arbetet fortskrider som vanligt med möten och beredningsgrupper, däremellan ett otal intervjuer i tidningar, radio och tv. Alla vill veta vilka visioner hon har för Malmö, vad som är att vänta när hon i juli tillträder som ny kommunstyrelseordförande.

– Det är klart att jag funderade innan jag kandiderade. Men samtidigt har jag redan ansvar för ett brett område – skola, trygghet och välfärd – och har många tankar om hur vi kan utveckla Malmö ytterligare. Och jag är redan en offentlig person.

En annan aspekt är att Katrin Stjernfeldt Jammeh efterträder Ilmar Reepalu. I 19 år har han styrt Malmö, och under en period också varit ordförande i Sveriges Kommuner och Landsting. En politiker som tagit stor plats i debatten och bland annat omnämns som "Sveriges i särklass mest omskrivna kommunpolitiker". Hur tänker man inför det?

– Det där om man är känd eller inte funderar jag inte på. Det som gör det tufft att efterträda Ilmar Reepalu är att han satt sin prägel på väldigt mycket under väldigt lång tid. Malmö är en helt annan stad nu jämfört med när han tillträdde. Man har satsat strategiskt, haft fokus på infrastruktur – bron, högskolan med mera – saker som varit alldeles nödvändigt för Malmö, säger Katrin Stjernfeldt Jammeh och tar sina egna erfarenheter som exempel på lyftet för Malmö: när hon pluggade statsvetenskap i Lund i början av 1990-talet fick hon så gott som dagligen försvara varför hon valt att bosätta sig i Malmö.

Nu är det tvärtom, konstaterar hon. Malmö har blivit en attraktiv stad att bo i.

Men samtidigt långt ifrån problemfri: 14 procents arbetslöshet (23 procent bland unga), låg medelinkomst, skolsegregation med stora skillnader i resultat mellan invandrartäta områden och andra delar, samt överlag ökade klyftor i hälsa, utbildning, ekonomi och levnadsförhållanden.

Och när Katrin Stjernfeldt Jammeh nu formulerar sina politiska ambitioner gör hon det med orden "att bygga ihop hela Malmö". De fysiska investeringarna är gjorda, Malmö är "vid ett vägskäl", det är dags för sociala investeringar.

– Trots att det gått så bra för Malmö har vi en hög arbetslöshet. Vi har unga som inte får tillgång till utbildning, som får sämre förutsättningar att rusta sig för framtiden. Här finns jättemycket kompetens, kraft och erfarenheter som går till spillo. Jag är helt säker på att vi bättre kan ta tillvara Malmöborna.

Några av svaren på frågan "hur ska det gå till då?" finns bland förslagen i Malmö­kommissionens nyligen publicerade rapport. Kommissionen, som initierats av Katrin Stjernfeldt Jemmah, har involverat mängder av forskare, verksamhetsledare och andra som kartlagt ojämlikheten i hälsa och välfärd i Malmö och formulerat mål och åtgärdsförslag. Ett av perspektiven är just att se sociala satsningar som investeringar, inte som kostnader.

Som skolkommunalråd har Katrin Stjernfeldt Jammeh också drivit igenom en ny skolorganisation. Från halvårsskiftet flyttas ansvaret från stadsdelarna till facknämnder.

– Vi har under väldigt lång tid passivt betraktat effekterna av skolpolitiken. Vi ska bygga 10–20 nya skolor och planera så att barn med olika förutsättningar möts. Det är inte okej att vi har områden med skolor där barnen bara möter andra i samma situation, barn till föräldrar med väldigt låg utbildning och hög arbetslöshet, säger hon.

Det var just de skilda förutsättningarna för utbildning som gjorde att hon blev politiskt aktiv. Som student i Lund såg hon tydligt den sociala snedrekryteringen, att det är barn till akademiker som tar sig till universitetet och att bakgrunden styr valet av inriktning.

– Det var så påtagligt, att så mycket i livet är förutsägbart beroende på hur man växt upp och vad ens föräldrar gör. Det är inte utvecklande för ett samhälle, det blir ingen dynamik som när olika människor möts.

Skolpolitiken bestäms till stor del på nationell nivå. Och när Katrin Stjernfelt Jammeh pratar om Malmös möjligheter och svårigheter kommer hon överhuvudtaget ofta in på den statliga politiken. Oavsett om det handlar om skolan, socialtjänsten eller arbetsmarknaden.

– Det finns mycket i rikspolitiken som direkt missgynnar Malmöborna. Vi har en befolkning där de som tillhör riskgrupperna är överrepresenterade, ensamstående med barn och många som precis kommit till Sverige och inte kommit in på arbetsmarknaden. Inkomstpolitiken och arbetsmarknadspolitiken är statlig, likaså frågor som rör trygghetsförsäkringar. Det vi kan göra mot till exempel barnfattigdom är att ha en helt avgiftsfri skola, att ha kulturinstitutioner som är gratis för unga, låga avgifter till kulturskolan och justeringar i försörjningsstödet.

I höstas demonstrerade socialarbetarna i Malmö med krav på högre löner – i nivå med andra kommuners – och mer personal och resurser. Hur ska det bli bättre?

– Socialtjänsten har fått det ganska mycket tuffare. Staten har vältrat över ansvaret på kommunerna. Många fler behöver försörjningsstöd, och vi måste hitta en strategi för att möta den utvecklingen, att göra fler anställningsbara.

Katrin Stjernfeldt Jammeh betonar att hennes strategi för målet att bygga hela Malmö är att involvera fler människor.

– Malmö byggs inte från kommunalrådsavdelningen på sjunde våningen i stadshuset. Det är tillsammans med Malmöborna vi gör det. Vi har 20 000 anställda, vi har företag och föreningar som vill bidra, och frågar hur de kan vara med och lyfta skolor, sprida framtidstro och visa upp arbetsmarknaden. Det finns en jättepotential.

Mårten Kierkegaard

marten.kierkegaard@vision.se

Artiklar

Illustration: Martin Ander

Får minsta biten av lönekakan

Löneökningarna i landstingen går trögare än i kommunerna. ”Det är dags att vi ställer upp för dem som tjänar sämst”, tycker ett av Visions ombud, som vill sätta hårdare press på arbetsgivaren.  2018-04-20

Foto: Mostphotos

Slarv med kartläggningar

Alla arbetsgivare måste göra en komplett lönekartläggning varje år. Trots det var det sju landsting som inte gjorde det förra året. Ett av dem var Landstinget Blekinge.  2018-04-16

Vision kräver mer av SKL

Vision och SKL är överens om att möjligheterna till lönekarriär i landstingen behöver öka. Det måste SKL bli bättre på att förmedla till de lokala arbets­givarna, tycker Faraj Abuiseifan, central förhandlare på Vision.  2018-04-16

”Nu känner jag mig stark”. Mariana Sattouf tvivlade på att hon kunde få jobb. Efter att ha deltagit i bostadsbolaget Mimers program för nyanlända fick hon praktik och därefter arbete på Mio möbler. Foto: Rickard Kilström

Nya nyttan med allmännyttan

När otryggheten ökar i flera förorter axlar allmännyttan en ny roll. Nu sköter de inte bara fastigheterna, utan satsar också på läxläsning, sommaraktiviteter och ­arbetsförmedling. I Västerås fick Mariana Sattouf jobb och stärkt självförtroende.  2018-04-19

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb