×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Färgade påsar gör Eskilstuna grönare

2012-09-11, Tidningenvision.se

För tio år sedan kastades 100 000 ton sopor på Eskilstunas tipp. I dag återvinns 98 procent. Tack vare unik teknik och sorteringsvilliga invånare.

Fakta

• Varje svensk slänger nära 500 kilo sopor varje år. För hundra år sedan var motsvarande siffra 20-30 kilo.

• Förr lades soporna på tippen. Deponier samlar stora mängder miljögifter, som med tiden kan läcka ut i miljön och påverka människors hälsa och förorena mark och vatten. Sedan 2005 är det förbjudet att deponera både organiskt och utsorterat brännbart avfall.

• Enligt EU:s avfallsdirektiv ska medlemsstaterna minska resursslöseriet genom att främst satsa på ökad återanvändning. En rapport från Världsnaturfonden visar att vi skulle behöva två jordklot 2030 om vi fortsätter att använda naturresurserna i samma utsträckning som i dag.

Vi handlar allt mer grejer. Och kastar dem i samma snabba takt. Förköper oss på jättepack kotletter och fyndar reabyxor som vi använder en gång.

Avfallsmängderna i Sverige har sjunkit några år på raken på grund av den ekonomiska krisen, men 2011 vände kurvan uppåt igen, visar statistik från Avfall Sverige.

Naturvårdsverket konstaterar att mängden avfall riskerar att fördubblas de närmsta 20 åren om inget görs.

Eskilstuna har kommit en bra bit på väg och har utsetts både till Sveriges bästa miljökommun 2012 och Årets återvinningskommun 2011. Förutom långt framskridna planer på en kretsloppspark (se artikel intill) har Eskilstuna Energi & Miljö, som första återvinnings­bolag i EU, infört en speciell sopsorteringsanläggning. Anläggningen gör att mer sopor kan återvinnas.

Från sitt nybyggda kontor – som är Sveriges första passivhuskontor och därmed extra energi­snålt – har Jörgen Björnfot utsikt över det som för tio år sedan var en klassisk soptipp.

– Då lades allt på hög. Nu återvinns 98 procent. Det har dessutom blivit en trevligare plats att jobba och vistas på. Förr var det en tipp i skogen, nu har vi personalutrymmen med bastu, gym och vackra planteringar. Man ska inte behöva lida på jobbet, säger Jörgen Björnfot, som är affärsområdeschef för återvinning på Eskilstuna Energi & Miljö och en stark motor i förbättringsarbetet.

egentligen beror inte Eskilstunas framgång på teknikinvesteringar, utan på att kommunen lyckats nästla sig in i villaägarnas privatliv.

– Folk kommer från hela världen och frågar: hur har ni gjort? Bygga anläggning kan man göra var som helst. Det handlar om att skapa förändring i folks hjärnor, att utbilda hushållen är utmaningen. Vi har jobbat sedan 90-talet med Eskilstunaborna och de vet varför man ska sortera. När man ser att det är smidigt så gör man det jättegärna.

Den som kliver in i en Eskilstunafamiljs villakök och gluttar in under diskbänken hittar en hel palett av olikfärgade soppåsar. Där sker sorteringen i sex färger. Grön för mat, grå för metall, orange för plast, gul för papper, blå för tidningar och en egen valfri påse där man lägger resten som ska gå till förbränning.

Sedan slängs alla påsar i soptunnan och
forslas till Lilla Nyby återvinningscentral där en optisk kamera läser av påsfärgen och sorterar. Provköringen pågick under förra året, och från årsskiftet kör man i skarpt läge, vilket innebär att den som inte sorterar får högre soptaxa.

– Vi var rädda för protester, men de uteblev. Nu slipper man åka i väg med förpackningar och tidningar. Det har blivit enklare för folk. Det har varit otroligt lyckat.

Stickprovskontroller visar att invånarna är plikttrogna och noggranna, påsarna innehåller det de ska. Mellan 93 och 99 procent är rätt sorterat.

– Det är sjukt bra. Tårögda blir vi kanske inte, men det är i otroligt bra. Vi har redan minskat avfallet till förbränning med 3 500 ton, säger Jörgen Björnfot.

Han hoppas att man så småningom ska kunna sortera ännu fler sorters material hemma, till exempel kläder och pantburkar.

– 900 ton kläder eldar vi upp varje år. Det kan man göra något mycket bättre av. Vi jobbar hela tiden med att utveckla tekniken så att vi sorterar så mycket som möjligt hemma. I framtiden kan sorterade sopor komma att ha ett värde för hushållen. Man kanske får pengar tillbaka om man lämnar in till exempel klädpåsar.

Tippen, som består av ett 15–20 meter tjockt lager med sopor, håller man nu på att sluttäcka.

– Det tar tio år till att göra sluttäckning. Sedan ska soptippen bli en central park, ett strövområde, grönt och vackert, säger Jörgen Björnfot.

Karin Warne

karin.warne@vision.se

Artiklar

Trots en extra satsning på medicinska sekreterare i Landstinget i Kalmar län tycker Elisabeth Ingesson att lönepåslagen är otillräckliga. Bland annat för att snittlönerna ligger lägre än undersköterskornas. Foto: Sara Winsnes

Så mycket ökade lönerna i år

Löneökningar på över 2,7 procent för många av Visions medlemmar. Det blev resultatet av den lokala lönerundan 2018. I kommunerna gick det ungefär som i fjol. Men i landsting och regioner syns en positiv tendens.  2018-10-26

Hampus Savolainen och Maria Sten-Lundgren jobbar i Högsby kommun där Visions medlemmar fått en löneökning på i snitt 4,0 procent. Foto: Mattias Johansson

Högst höjning i Högsby

Hur mycket Visions medlemmar i kommunerna fått i lönepåslag varierar kraftigt över landet. Småländska Högsby toppar löneligan bland de kartlagda kommunerna med i snitt 4,0 procents löneökning medan norrbottniska Överkalix ligger lägst med 1,8 procent.  2018-10-26

Illustration: Marie Åhfeldt

Är du den nya kraften?

Varför engagera sig fackligt när man har så mycket annat att stå i? För att du lär dig mycket och kan förbättra villkoren och arbetsmiljön för dina kolleger, lyder svaret från Vision-ombuden själva.  2018-10-26

Tack vare att Maud Tibblin och Lena Hillberg uppmärk­sammade Vision 
på att ersättningen för helgarbetet 
verkade vara orimligt låg får 
nu drygt 20 tand­skötskor dela på 
1,3 miljoner kronor. Foto: Johan Wahlgren

De fick för lite lön i tio år

Tandsköterskor på Folktandvården i Uppsala län får mellan 1 300 och 100 000 kronor retroaktivt.  2018-10-22

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb