×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Vägen till förändring går genom samtal

2012-10-09, Tidningenvision.se

Den som levt med försörjningsstöd kan ibland behöva en liten knuff för att komma in i arbetslivet. För Emilia Hellberg är det viktigt att personen själv tar det där sista steget. Hon och kollegerna på Jobbcenter har utbildat sig i en metod som sätter individens egen vilja i fokus.

Fakta

Ålder: 32 år.

Gör: Arbetskonsulent på Arbetsmarknads- och socialförvaltningen i Karlstad.

Lön: 25 000 kronor/månad.

Bor: Hus i Skoghall, Hammarö kommun.

Familj: Sambo och två barn.

Intressen: Träna, renovera huset och trädgårdsarbete.

Några människor kryssar stillsamt fram längs korridorerna i arbetsmarknads- och socialförvaltningens lokaler i Karlstads inre hamn. Här är alla mötesrum uppkallade efter båtar och öar.

Det lilla rummet i slutet av korridoren heter Birka och på dörren sitter en lapp som förkunnar att "det här projektet är medfinansierat av EU". Där inne sitter arbetskonsulent Emilia Hellberg och pratar med en ung kvinna. Stolarna är av den bakåtlutade typen men de båda sitter framåtlutade mot varandra och ler vänligt medan de pratar.

– Det är utifrån dina tankar om vad som är viktigt för dig, dina behov, som projektet kommer att utgå, förklarar Emilia Hellberg.

Det är frivilligt att delta i det projekt som hon och hennes två kolleger på Jobbcenter ansvarar för. Nuevo k2 kallas det och riktar sig till föräldrar med barn under 18 år samt unga vuxna upp till 29 år. Det går ut på att klienten själv ska uttrycka sina mål och delmål för vart hon eller han vill nå samt tillsammans med en arbetskonsulent göra en handlingsplan för hur man ska ta sig dit.

Till Jobbcenter i Karlstad skickas alla personer som får försörjningsstöd av kommunen men bedöms vara arbetsföra. Det kan bland annat röra sig om folk som tillfälligt får försörjningsstöd under en kortare period. Eller unga med olika diagnoser som aldrig haft ett riktigt jobb.

– Jag vill söka jobb. Förra året studerade jag och det trivdes jag med, men nu vill jag jobba.

– Nu vill du jobba…

– Ja, jag tycker mycket om barn men har ingen utbildning, och så tycker jag om butiksjobb. Som säljare, inte i kassan. Jag är inte så duktig på svenska, kanske jobba mer med varor.

Det är en avslappnad stämning i rummet även om det märks att den unga kvinnan är nervös. Hela tiden håller Emilia Hellberg ögonkontakt och låter kvinnan svara i lugn och ro. En stund senare berättar hon att det här var ett första informationsmöte. Dessa möten handlar främst om att bygga en relation med klienten, eller besökaren som hon själv uttrycker det.

– Första intrycket är viktigt. Jag försöker hålla mig kort i början så att besökaren inte känner sig förminskad eller stressad av en massa information och frågor.

En stor skillnad med projektet, jämfört med Jobbcenters reguljära verksamhet, är att hon just nu jobbar med 17 klienter. Vanligtvis har en arbetskonsulent mellan 60 och 80. Emilia Hellberg och hennes kolleger tycker dock inte att antalet klienter skapar stress, utan menar i stället att den stress som ibland uppstår kommer i kölvattnet av de konstanta förändringarna – nya politiska uppdrag, nya grupper att prioritera och nya projekt.

– Just nu har jag till exempel extra mycket pappersarbete, för projektet ska dokumenteras hela tiden. Men med endast 35 årsplatser så har vi inte alls lika många personer att jobba med, så där kan vi vara betydligt friare.

Den friheten visar sig till exempel i att Emilia Hellberg kan ta sig tid att möta klienter i Stadsträdgården intill förvaltningens lokaler eller på biblioteket på andra sidan kanalen.

– Det är bra. Många får ångest av att komma till en myndighetsplats. Då är det bättre att ta en promenad i parken.

I arbetet har Emilia Hellberg en metod till sin hjälp – MI, eller motiverande samtal. Metoden, som lärts ut inom ramen för kommunens utbildningssatsning Klura, går ut på att locka fram förändring.

Vad var det bästa med utbildningarna?

– Att det finns en plan för hur man nu i efterhand ska hålla metoden vid liv. För det är slöseri med tid och pengar att bara tänka utbildningar – utan att fråga sig varför? Vad ska den här utbildningen hjälpa oss att uppnå? Med ett tydligt mål kan man sitta där på en föreläsning och tänka "det där ska jag använda till det här", då är det lättare att omvandla informationen i praktiken.

Emilia Hellberg har alltid haft en vilja att jobba med förändring och "de mänskliga sakerna", som hon uttrycker det. Hon är utbildad behandlingsassistent med inriktning på ungdoms- och kriminalvård och det första jobbet var på ett behandlingshem för ungdomar på Gotland. Men sedan 2008 har hon jobbat i Karlstads kommun. Först som boendestödjare, sedan en sväng på Utredningsenheten och sedan februari på Jobbcenter.

På utredningsenheten jobbade hon med dem som inte var redo att skickas till Jobbcenter, de som står ytterligare en bit längre ifrån arbetsmarknaden. Till exempel de som inte ännu tagit sig ur ett beroende eller blivit utförsäkrade och andra som behöver en extra sträcka innan de kan komma till hennes nuvarande arbetsplats – och påbörja det sista förändringssteget.

Peppar du även vänner till förändring?

– Så var det mycket förr, men nu när man jobbar med det så vill man inte prata lösningar på kvällar och helger. Däremot blir man arbetsskadad vad gäller metoden, man metodtränar på sina vänner helt enkelt. Jag kan få för mig att "nu ska jag ha ett samtal helt utan att ställa några frågor", säger hon och skrattar.

Har någon märkt det?

– Nej, det tror jag inte. För det är ju hela grejen med metoden – att man inte ska märka att jag styr samtalet.

Johan Rönnblom

johan.ronnblom@vision.se

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb