×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Här tecknar hon lite

2012-03-20, Tidningenvision.se

Det finns äldre som inte får göra sig förstådda, uttrycka sina behov eller bara småprata. De är döva och bor på fel äldreboende, på fel ort. Och så finns det äldre som bor i Göteborg. Här finns Sveriges andra äldreboende för teckenspråkiga.

Fakta

• Det finns endast två teckenspråkiga äldreboenden i Sverige. Lindängelunds vård­boende i Malmö var länge landets enda teckenspråkiga äldreboende. Men 2010 invigdes även äldreboendet Åkerhus i Göteborg.

• I dag beräknas cirka 30 000 döva och hörselskadade använda sig av teckenspråk i Sverige, enligt Sveriges Dövas Riksförbund.

• Cirka 1,7 miljoner personer i Sverige är över 65 år. 27,6 procent av dem mellan 65 och 74 år har nedsatt hörsel. 40 procent av dem mellan 75 och 84 år och hälften av dem över 85 år har nedsatt hörsel, enligt SCB.

En av nyckelpersonerna är Ulrika Rundberg. På äldreboendet Åkerhus är hon den som har kontakt med alla, såväl boende och personal som anhöriga. Hon är administratör och gör allt från att fakturera och skriva kontrakt till att ansvara för trygghetslarm och beställa julgran. Även om hon inte jobbar bland de äldre hela dagarna måste även hon kunna teckenspråk. Här är teckenspråk första språket. Svenska det andra. I alla fall på enheten Klippan där fem döva bor.

Ulrika Rundberg ser till att vi hamnar mitt i ett av månadens trevligaste arrangemang. Träffpunkten för döva. Då bjuds anhöriga och vänner från Dövföreningen in på fika och mycket prat – med tecken. På bordet står spår av hembakad kaka och vaniljsås. Kaffet är uppdrucket. En av de anhöriga, Ann-Christin Landegren, tecknar ivrigt en historia. De äldre ler varmt och tittar uppmärksamt och förväntansfullt på berättelsens klimax. Ann-Christin, som är dotter till Kerstin Holmberg, översätter snabbt till svenska. Innan pensionen var hon teckenspråkstolk och tar vant på sig sin gamla tolkroll. Hon säger att de pratar om olika typer av teckenspråk, om de ungas teckenslang, som är svår att förstå.

– Då fattar jag ingenting, säger hon och skakar på huvudet så att alla faller i skratt.

Den ljusa gardinen skjuts åt sidan för att skydda mot solen, så att en av de äldre ska se tecknandet bättre. Plötsligt ropar en annan neej, hon ser inget. Två olika synskador krockar, de behöver olika ljussättning för att kunna se vad de andra pratar om.

På ett annat äldreboende där ingen talar teckenspråk hade det varit svårt att förklara varför man blir upprörd. Men här kan man snabbt göra sig förstådd och gardinerna flyttas så båda blir nöjda.

– För mig som anhörig är det här himmelriket, det är fantastiskt att personalen kan teckenspråk, säger Ann-Christin.

Visserligen kan några av de äldre läsa på läpparna, bland annat hennes mamma. Alla har gått i skolan och fått lära sig svenska av hörande lärare. Fram till 1981 var det förbjudet att använda teckenspråk i skolan, de var tvungna att försöka lära sig läpparnas rörelser, men en del av dem förstod ingenting, eller mycket lite. Det gjorde att de betraktades som dumma eller stumma. Att läsa på läppar är tungt och kräver mycket koncentration. Och när man blir äldre är det svårt att orka. Det är lätt att ge upp och sluta kommunicera.

Flera av dem har aldrig kunnat läsa på läpparna. De har tidigare riskerat bli helt utelämnade. Enligt en undersökning har 80 procent av de äldre döva svårt att läsa en dagstidning. De förstår inte svenskan, som ju är deras andra språk.

Det skapar andra förutsättningar för jobbet. För Ulrika Rundberg och alla som jobbar här är det viktigt att känna till de dövas bakgrund och den annorlunda dövkulturen. Till exempel räcker det inte med att knacka på dörren. När man jobbar med döva får man blinka med ljuset, vinka eller klappa på axeln för att få uppmärksamhet utan att klampa på. Och som anställd kan man inte bara stövla in på avdelningen och ropa något till en annan personal.

– Vi använder tecken när vi pratar, säger Ulrika Rundberg.

Teckenspråket kommer först, så att alla i rummet förstår och blir inkluderade.

– Vi måste också jobba med det visuella, säger hon och pekar på en dörrskylt med namn och en symbol för telefonnumret.

Att bara skriva "tel" är inte tillräckligt. Symboler blir centrala. Särskilt när hon arbetar fram informationsmaterial. Hon får jobba mycket med såväl symboler som färger, struktur och enkla raka ord, helst verb och substantiv, precis som i teckenspråket, eftersom det saknar små mellanord som till exempel "det". Där har Ulrika Rundberg nytta av sin pedagogiska bakgrund som förskollärare.

Hon började jobba här för tre år sedan och fick så småningom gå en kurs i teckenspråk på 12 veckor tillsammans med en arbetsterapeut, en sjuksköterska och de undersköterskor som arbetar på äldreboendet. Det var dock inte självklart att Ulrika som administratör skulle få gå kursen, men enhetschefen Ann-Christin Ericson stred för att få en bred teckenspråkig verksamhet, och lyckades.

– Vi hade döva lärare och fick titta superkoncentrerat på dem för att hänga med. Efter en dag var vi helt slut i huvudet, säger Ulrika Rundberg.

– Men det var jätteroligt. De var fantastiskt duktiga och tydliga.

Hon tycker att teckenspråk är vackert och visar med svävande fingrar i luften, och ser ut för en sekund ut lite som en balettdansös.

– Det har så mjuka rörelser, det är som poesi, säger hon och berättar engagerat om Lucia, hur vackert det var att se hur tolkarna översatte luciasångerna, hur de levde sig in i sångerna med hela kroppen.

– Jag ryser när jag tänker på det, säger hon och pekar på armhåren som rest sig.

– Hälften av teckenspråket är mimik, man ska visa känslor för att visa om man pratar om glädje eller sorg.

Tidigare kommunicerade man med lappar, då går stora delar av kommunikationen förlorad.

– En del döva blir frustrerade av lappar, alla kan inte alltid göra sig förstådda och då får de inte rätt hjälp. De har blivit klappade på huvudet i många år. Det har hänt att de inte orkat längre, bara skrivit på en lapp "ring Marie".

Marie Rosberg är teckenspråkig äldrevägledare, den enda i Göteborg, och har i många år fått rycka in i alla möjliga sammanhang. Även hon vittnar om hur bortglömd de äldre teckenspråkiga varit i alla år. Och om lappsystemets problematik, det system som fortfarande är gällande idag inom nästintill alla kommuner, äldreboenden och hemtjänster, där de döva bara får hörande personal.

Okunskapen och missförstånden leder till fel insatser, menar hon. Som exempel berättar hon om en person som fick feber och väldigt svårt att andas. Det upptäcktes först på natten och personen skrev på en lapp "har satt i halsen". Personalen förstod inte sammanhanget och tog inte detta på allvar.

– Det blev allvarligt och gjorde att det till slut blev akut och en längre sjukhusvistelse, säger Marie Rosberg med en suck.

– Det handlar om deras rätt till kommunikation och graden av delaktighet. När de inte kan förmedla sig minskar möjligheten att påverka. Tillgängligheten blir sämre, säger Marie Rosberg.

Hon brukar hänvisa till hälso- och sjukvårdslagen där det står att alla har rätt till närhet i vården. Och till språklagen som kom 2009 där teckenspråk jämställs med ett minoritetsspråk.

– Det gör att det offentliga har en särskild skyldighet att ge information på teckenspråk.

Just därför anser hon det vara tragiskt att, som hon säger, flertalet myndigheter inte känner till att teckenspråkstolkar är gratis för brukaren.

Hon anser att de äldre döva befinner sig i ett utanförskap i samhället. Men vill ändå framhålla att Göteborg ligger i framkant. Malmö var visserligen först med att starta ett äldreboende, men i Göteborg har man inte bara boende för döva, utan även teckenspråkig hemtjänst, äldrevägledare och teckenspråkigt medborgarkontor.

Artiklar

Trots en extra satsning på medicinska sekreterare i Landstinget i Kalmar län tycker Elisabeth Ingesson att lönepåslagen är otillräckliga. Bland annat för att snittlönerna ligger lägre än undersköterskornas. Foto: Sara Winsnes

Så mycket ökade lönerna i år

Löneökningar på över 2,7 procent för många av Visions medlemmar. Det blev resultatet av den lokala lönerundan 2018. I kommunerna gick det ungefär som i fjol. Men i landsting och regioner syns en positiv tendens.  2018-10-26

Hampus Savolainen och Maria Sten-Lundgren jobbar i Högsby kommun där Visions medlemmar fått en löneökning på i snitt 4,0 procent. Foto: Mattias Johansson

Högst höjning i Högsby

Hur mycket Visions medlemmar i kommunerna fått i lönepåslag varierar kraftigt över landet. Småländska Högsby toppar löneligan bland de kartlagda kommunerna med i snitt 4,0 procents löneökning medan norrbottniska Överkalix ligger lägst med 1,8 procent.  2018-10-26

Illustration: Marie Åhfeldt

Är du den nya kraften?

Varför engagera sig fackligt när man har så mycket annat att stå i? För att du lär dig mycket och kan förbättra villkoren och arbetsmiljön för dina kolleger, lyder svaret från Vision-ombuden själva.  2018-10-26

Tack vare att Maud Tibblin och Lena Hillberg uppmärk­sammade Vision 
på att ersättningen för helgarbetet 
verkade vara orimligt låg får 
nu drygt 20 tand­skötskor dela på 
1,3 miljoner kronor. Foto: Johan Wahlgren

De fick för lite lön i tio år

Tandsköterskor på Folktandvården i Uppsala län får mellan 1 300 och 100 000 kronor retroaktivt.  2018-10-22

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb