×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Det kluvna landet

2012-03-16, Tidningenvision.se

Sverige glider isär. Samtidigt som storstäderna växer tynar andra delar av landet långsamt bort. Vi har träffat fyra kommunanställda som direkt berörs av flyttströmmarna – på väldigt olika sätt.

Fakta

Laxå kommun
1970: 9 536
2010: 5 686
Minus 40 procent

Kramfors kommun
1970: 29 005
2010: 18 911
Minus 35 procent

Stockholms stad
1970: 744 911
2010: 847 073
Plus 14 procent

Kungsbacka kommun
1970: 29 007
2010: 75 025
Plus 159 procent

Milstolpen kom 2008. För första gången i mänsklighetens historia bodde nu fler människor i städer än på landsbygden. Och Sverige är inget undantag, snarare tvärtom. Efter en tillfällig inbromsning på 70- och 80-talet har avfolkningen av glesbygden tagit ny fart på 90-talet.

Konsekvenserna är dramatiska. I stora delar av landet slår butiker igen, offentliga kontor läggs ner och villor kan köpas till vrakpris. I storstadsregionerna är det i stället bostadsbrist, bilköer och svårt att få dagisplats.

Det stora problemet för de omkring 150 svenska kommuner som tappar invånare är att ålderspyramiden blir skev. För medan unga flyttar ut blir de äldre kvar. Och utan yngre människor minskar skatteintäkterna. Och när skatteintäkter minskar är det svårt att klara av äldrevård och annan samhällsservice. Ekvationen går inte ihop.

Frågan om Sveriges avfolkning är – av överlevnadsskäl – en jättefråga i stora delar av landet. Men i Stockholm, i riksdagen och i regering, märks den knappt, hävdar författaren Kristina Mattsson som skildrat avfolkningen av Glesbygdssverige i reportageboken Landet utanför.

– Centrala politiker vill inte avslöja sin maktlöshet i den här frågan. De har, med all rätt, ingen aning hur man ska lösa detta, säger hon.


Foto: Magnus Westerbom

FIXAR ÅTRÅVÄRT BOENDE

Mats Fransson, 57 år, utvecklingschef med ansvar för näringslivsfrågor i Laxå kommun.

Det byggdes mycket i Laxå under miljonprogramsåren. För mycket har det visat sig. När industrierna automatiserade och flyttade produktion till låglöneländer i öst blev lägenheterna tomma. Sedan dess har över 1 000 lägenheter rivits. Och just boendet är centralt om man ska vända den nedåtpekande befolkningskurvan i Laxå, menar Mats Fransson.

– Det boende vi har, och som är ledigt, är från 50-60-talet. Vi skulle behöva mer modernt boende, det finns inget attraktionsvärde i att flytta in i de hus vi har nu.

Mats Fransson jobbar därför mycket med att ta fram mark för nya bostäder. Mest eftertraktat är strandlägen, lämpligt i en sjörik kommun som Laxå. De sjötomter man hittills fått fram har varit lättsålda och spekulanterna många.

På önskelistan står också fler tjänstejobb. Fortfarande är det industrijobben – en traditionellt manlig planhalva – som dominerar kommunen. Fler tjänstejobb skulle öka möjligheterna för kvinnor och de unga. Mest hoppas Mats Fransson på handeln. Längs E20, som skär genom tätorten, har det också växt upp ny handel.

Följer man samma väg österut hamnar man till slut i Stockholm. Många av Laxås unga flyttar dit. Få av dem kommer tillbaka. Mats Fransson har funderat mycket över de till bristningsgränsen fyllda städernas lockelse.

– Hur ska det bli om alla ska bo runt storstäderna, var slutar det? Jag tror att det kommer att hända saker som gör att det förändras. Kanske en annan syn på livskvalitet, säger han.



Foto: Maria Eilertsen

JAGAR NYA INVÅNARE

Ida Stafrin, 30 år, samhällsvägledare med ansvar för inflyttningsfrågor i Kramfors kommun.

Orter vars namn som slutar på fors är sällan på tillväxt. Det var forsen som gav arbetstillfällen, jobb som i dag ofta rationaliserats bort. Kramfors är inget undantag. Mer än var tredje invånare har försvunnit sedan 1970.

Ida Stafrins jobb är att se till att de kommer tillbaka. Eller åtminstone att befolkningstappet bromsar in.

– Det är lätt att hamna i en nedåtgående spiral. Just nu är flera skolor nedläggningshotade och ju sämre service det är i småsamhällena desto färre vill flytta dit.

Ida Stafrin har två huvuduppgifter, dels att vara en hjälpande hand för dem som flyttar in, dels att ragga nya invånare. Hon har varit både på emigrantmässor i Holland och när arbetsförmedlingar i svenska storstäder hållit mässor för arbetslösa.

För jobben finns faktiskt i Kramfors, eller kommer åtminstone att finnas. På flera stora arbetsplatser väntar inom kort stora pensionsavgångar och det är svårt att hitta folk lokalt.

– Det är en jätteutmaning. Både privata företag och offentlig sektor behöver anställa. Vi måste få folk att flytta hit.

Men även om många, både holländare och storstadssvenskar, är intresserade av det Ida Stafrin berättar är det ett långt steg innan flyttbilen packas.

– Den svåra biten är att hålla kontakten med dem man träffat, det krävs kontinuerliga kontakter och mycket arbete. Samtidigt kan man inte styra någon.

I en kommun med stor utflyttning är det lätt att framtidstron slirar. Även Ida Stafrin möter sådana tongångar. Men arbetet får henne att se bygdens alla framsidor.

– Det är nog det mest positiva med det här jobbet. Jag blir hela tiden påmind om vad som är bra här, jag kan inte glida in i blindhet för min hembygd, säger hon.



Foto: Andreas Apell

LETAR EFTER NYA FÖRSKOLELOKALER

Marianne Natéus, 57 år, avdelningschef, förskoleavdelningen på Södermalm, Stockholm.

Det var en arbetarstadsdel. I dag är det mer sant att kalla det för småbarnsstadsdel. Sedan 2003 har det tillkommit 2 300 förskoleplatser och ytterligare 400–500 platser planeras. Södermalm i Stockholm fullkomligt kokar av barn.

– Det är underbart att det är mycket barn, och fantastiskt att så många vill bo på Söder. Det är ett gott betyg till stadsdelen, säger Marianne Natéus.

Framför allt är det två saker som förändrats. Sedan 90-talet har 17 000 människor flyttat in i den nybyggda stadsdelen Hammarby sjöstad.

Dessutom stannar allt fler familjer kvar i sina innerstadslägenheter i stället för att som tidigare flytta ut till större boenden en bit från stadens tullar. Konsekvensen blir en kronisk brist på förskoleplatser.

Lokalfrågan är det svåraste att hantera. Marianne Natéus och hennes kolleger får ofta
ta till okonventionella lösningar.

– Vi får titta på andra lokaler, sådana som är tänkta för kommersiell verksamhet. Till exempel har affärslokaler byggts om till förskolor.

Samtidigt får stadsdelen inte hamna i en situation där man plötsligt står med tomma och skattepengartickande lokaler. Lösningen är ofta paviljonger för att kapa barntopparna. Men även där finns svårigheter. För det kryllar inte av lämplig mark att ställa paviljongerna på.

Marianne Natéus träffar återkommande föräldrar som är besvikna eller arga över att deras barn inte fått plats på någon av de förskolor de önskat. Fullt förståeligt, tycker hon.

– Men jag hörde någon säga att det eventuellt är en ny grön våg på gång, och det vore väl lite skönt om det vore så.



Foto: Sofia Sabel

GRANSKAR FLODEN AV BYGGLOV

Ulrica Molander, 42 år, ekonomiadministratör på bygglovsavdelningen, Kungsbacka kommun.

Efter en explosionsartad inflyttning har Kungsbacka tvingats dra i bromsen.

Byggnadsnämndens ordförande förklarade nyligen att det fanns en risk för att man inte hinner bygga ut VA-nät, förskolor och skolor i takt med inflyttningen. Inte så märkligt när Hallandskommunen växer med mer än 1 000 personer per år. Den långa kusten, lugnet och närheten till Göteborg lockar.

Den stora inflyttningen märks på Ulrica Molanders skrivbord.

– Det har varit högt tryck sedan jag började 2005, säger hon.

Nästan alla bygglov i kommunen passerar henne. Hon kontrollmäter och kontrollerar uppgifter. Stämmer den uppgivna kvadratmeterytan när det är snedtak? Sådana frågor jobbar Ulrica Molander med. Dessutom har hon hand om fakturor. Och den som har byggt ett hus är ofta mån om att få flytta in så fort som möjligt.

– Många hör också av sig och vill att deras ärenden ska gå snabbare.

Och när hammarslagen ljuder och villorna kommer närmare varandra växer också en annan arbetsuppgift på plan- och byggavdelningen – klagomålen. Även det tar mycket tid i anspråk.

Oscar Magnusson

oscar.magnusson@sktf.se

Artiklar

Trots en extra satsning på medicinska sekreterare i Landstinget i Kalmar län tycker Elisabeth Ingesson att lönepåslagen är otillräckliga. Bland annat för att snittlönerna ligger lägre än undersköterskornas. Foto: Sara Winsnes

Så mycket ökade lönerna i år

Löneökningar på över 2,7 procent för många av Visions medlemmar. Det blev resultatet av den lokala lönerundan 2018. I kommunerna gick det ungefär som i fjol. Men i landsting och regioner syns en positiv tendens.  2018-10-26

Hampus Savolainen och Maria Sten-Lundgren jobbar i Högsby kommun där Visions medlemmar fått en löneökning på i snitt 4,0 procent. Foto: Mattias Johansson

Högst höjning i Högsby

Hur mycket Visions medlemmar i kommunerna fått i lönepåslag varierar kraftigt över landet. Småländska Högsby toppar löneligan bland de kartlagda kommunerna med i snitt 4,0 procents löneökning medan norrbottniska Överkalix ligger lägst med 1,8 procent.  2018-10-26

Illustration: Marie Åhfeldt

Är du den nya kraften?

Varför engagera sig fackligt när man har så mycket annat att stå i? För att du lär dig mycket och kan förbättra villkoren och arbetsmiljön för dina kolleger, lyder svaret från Vision-ombuden själva.  2018-10-26

Tack vare att Maud Tibblin och Lena Hillberg uppmärk­sammade Vision 
på att ersättningen för helgarbetet 
verkade vara orimligt låg får 
nu drygt 20 tand­skötskor dela på 
1,3 miljoner kronor. Foto: Johan Wahlgren

De fick för lite lön i tio år

Tandsköterskor på Folktandvården i Uppsala län får mellan 1 300 och 100 000 kronor retroaktivt.  2018-10-22

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb