×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Jobbar backstage på sjukhuset

2012-06-07, Tidningenvision.se

Bara några månader efter gymnasiet fick han jobb på Ystad lasarett. Som medicinsk tekniker underhåller Kristoffer Dahlquist de tusentals apparater som vården är helt beroende av. Apparater som räddar liv.

Fakta

Ålder: 20 år.

Gör: Medicinsk tekniker på Ystad lasarett.

Lön: 20 000 kr/månad.

Utbildning: Teknikprogrammet på Vipans Gymnasium i Lund, inriktning Medicinsk teknik.

Bor: Hemma hos föräldrarna i "den lilla byn" Genarp, strax väster om Malmö.

Familj: Mamma, pappa, lillasyster, flickvännen i Simrishamn.

Iintressen: Träning, "det är det jag lever för".

Favoritapparat: Defibrillator, "och överlag apparater som tar lång tid att utföra service på och är mer invecklade."

Spänningsregulator 74 221, reservdel till elsug, bakteriefilter, syrgasfett.

Blågröna plastlådor med gula etiketter står i långa rader på hyllorna längst den ena väggen. Kristoffer Dahlquist drar ut en av lådorna och plockar fram en liten vit sak, ett nytt filter för inhalator typ Invacare Envoy.

Lådorna sätter lite färg på det annars monotont vita rummet. Ett rum överbelamrat med pärmar, lådor, hyllor och fack i raka rader. Vi befinner oss några meter under själva sjukhuset, längst bort i kulvertarna under Ystad lasarett, i medicintekniska avdelningens verkstad.

– Den här inhalatorn ska få sin årliga genomgång. Den ska kollas så att den har rätt värden och att den fungerar som den ska, säger Kristoffer.

De flesta apparater ska skruvas isär och kollas igenom en gång per år, undantaget är EKG-apparater och liknande samt livsuppehållande utrustning som kontrolleras mer regelbundet. Samtliga är märkta – precis som hissar – med datum för senaste kontrollen och när nästa koll ska göras.

I datorsystemet Medusa, som används på de flesta sjukhus i landet, lagras all information om lasarettets drygt 5 000 apparater. Varje så kallad arbetsorder loggas. I systemet finns bland annat information om tidigare fel och kontroller, vilken testutrustning som användes och hur lång tid det tog.

Kristoffer Dahlquist tar med sig inhalatorn till ett mindre rum av mer traditionell verkstadskaraktär och börjar skruva isär den. Alla delar ska inspekteras och rengöras. Det är den första punkten på checklistan. Åtta punkter ska utföras enligt protokollet för just den här typen av inhalator. Alla apparattyper har sitt eget protokoll.

Jobbet är roligt, men det ligger ett stort ansvar på en medicinteknikers axlar, berättar Kristoffer medan han spritar plasthöljets innan­mäte. I början var det nervöst.

– Jag tänkte ofta "nu sitter jag här med en apparat som måste fungera, blir det fel så kan det få konsekvenser". Men det gäller att vara kall och ta det lugnt.

I första hand förlitar han sig på manualen och om han fortfarande är osäker så frågar han kollegerna. Någon är alltid expert på en viss apparat.

Kristoffer är väldigt nitisk och ordningsam av sig. Det verkar vara ett gemensamt drag hos teknikerna. Pärmar och anteckningsblock ligger prydligt vid arbetsplatserna. Alla frågor och svar från kollegerna förs in i en loggbok och i en pärm vid sin arbetsplats har Kristoffer samtliga anteckningar från skolans föreläsningar och övningar. "Det är viktigt att ha koll", säger han.

Intresset för teknik och apparater har alltid funnits. Redan som 15-åring jobbade Kristoffer extra på en liten elektronikbutik där han lagade stereoapparater. Inför gymnasievalet var han som så många andra ungdomar kluven och förvirrad. Men efter ett öppet hus i Lund, på gymnasieskolan Vipans teknikprogram, kändes det rätt. Han hoppade på utbildningen – den första gymnasieutbildningen i landet som erbjöd medicinsk teknik.

– Det är mitt bästa val i livet än så länge. Eller i karriären i alla fall. För man vill ju ändå läsa något som ger något i slutänden.

Utbildningen gav Kristoffer ett jobb. En av de tre praktikperioderna à fyra veckor var på Ystad lasarett och han blev så pass uppskattad att han fick sommarjobba två år i rad. Och mitt under den sista terminen, vårterminen 2011, blev han erbjuden ett vikariat för en tekniker som skulle vara föräldraledig.

Kristoffer fortsätter. Punkt två på checklistan. Trycket i inhalatorn ska kontrolleras. Vid sin arbetsplats kopplar han in ett mätinstrument som brummar igång. Instrumentet, som simulerar in- och utandning, är i sin tur en medicinteknisk apparat. Den ska precis som inhalatorn kontrolleras en gång om året. Men den kollen görs av tillverkaren. Allt ska kontrolleras.

– Många förstår inte vad vi medicintekniker gör. Folk ser oss bara som, ja, några nördar som sitter i källaren och inte gör något. Men vi är ett av sjukvårdens hjärtan. Tekniken måste ju fungera för att sjukvården ska fungera.

Punkt tre till åtta. Allt fungerar som det ska och resultaten matas in i Medusa. Inhalatorn får slutligen en ny etikett med texten "kontrolleras senast april 2013" och läggs på ut-hyllan i verkstadens farstu. Egentligen brukar han gå upp och lämna tillbaka alla saker personligen. Men just den här inhalatorn är från avdelning 4 och de vill själva lämna och hämta sin utrustning.

Kristoffer går i stället upp med en blodtrycksmätare som han lagade i går. Den fick han bygga om en aning. En miss från tillverkarens sida – sladdens munstycke är något för lång – ledde till att mätaren inte fungerade som den skulle.

Han fick göra en mindre modifikation med två gummiringar. Små förändringar av utrustningen får göras men annars är egentillverkning och modifikationer hårt reglerat i Socialstyrelsens regler.

– Jag tycker om att överlämna personligen, det är roligt att prata med folk uppe på avdelningarna. Och då lär man känna sjukhusets personal och förmedlar samtidigt vad vi gör här nere, säger han och rösten ekar spöklikt i den långa kulverten på väg mot hissen.

Sjuksyrran Pär tar emot blodtrycksmätaren två våningar upp. "För lång? Jaha, jag förstår." De båda byter några ord med varandra innan Kristoffer försvinner ner i kulvertarna igen.

– Vi är liksom backstage på sjukhuset. Vi syns inte så mycket, men utan oss stannar vården.

Johan Rönnblom

johan.ronnblom@vision.se

Artiklar

Trots en extra satsning på medicinska sekreterare i Landstinget i Kalmar län tycker Elisabeth Ingesson att lönepåslagen är otillräckliga. Bland annat för att snittlönerna ligger lägre än undersköterskornas. Foto: Sara Winsnes

Så mycket ökade lönerna i år

Löneökningar på över 2,7 procent för många av Visions medlemmar. Det blev resultatet av den lokala lönerundan 2018. I kommunerna gick det ungefär som i fjol. Men i landsting och regioner syns en positiv tendens.  2018-10-26

Hampus Savolainen och Maria Sten-Lundgren jobbar i Högsby kommun där Visions medlemmar fått en löneökning på i snitt 4,0 procent. Foto: Mattias Johansson

Högst höjning i Högsby

Hur mycket Visions medlemmar i kommunerna fått i lönepåslag varierar kraftigt över landet. Småländska Högsby toppar löneligan bland de kartlagda kommunerna med i snitt 4,0 procents löneökning medan norrbottniska Överkalix ligger lägst med 1,8 procent.  2018-10-26

Illustration: Marie Åhfeldt

Är du den nya kraften?

Varför engagera sig fackligt när man har så mycket annat att stå i? För att du lär dig mycket och kan förbättra villkoren och arbetsmiljön för dina kolleger, lyder svaret från Vision-ombuden själva.  2018-10-26

Tack vare att Maud Tibblin och Lena Hillberg uppmärk­sammade Vision 
på att ersättningen för helgarbetet 
verkade vara orimligt låg får 
nu drygt 20 tand­skötskor dela på 
1,3 miljoner kronor. Foto: Johan Wahlgren

De fick för lite lön i tio år

Tandsköterskor på Folktandvården i Uppsala län får mellan 1 300 och 100 000 kronor retroaktivt.  2018-10-22

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb