×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Mats forskning ger barnlösa nytt hopp

2012-02-01, Tidningenvision.se

Det är ont om organdonatorer. Men om Mats Hellströms forskning ger det resultat han hoppas på kommer antalet transplantationer kunna bli nästan oändliga.

Fakta

Ålder: 35 år.

Gör: Forskar på transplantationer av livmödrar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg.

Utbildning: Magister­examen i biomedicin från Kalmar universitet.

Lön: 30 000 kronor.

Bor: I Åsa, söder om Kungsbacka, i ett nyköpt hus.

Familj: Fru och hund.

Fritid: Windsurfing och allt som har med havet att göra, snickra på huset.

Bara i Sverige saknar ungefär 3 000 unga kvinnor en fungerande livmoder och kan därför inte bli gravida. Men inom kort ska några av dem för första gången någonsin genomgå en seriös livmodertransplantation med sina respektive mammor som donatorer.

– Det här är "hot topic" i forskarvärlden, säger forskaren Mats Hellström, som ibland har svårt att hitta svenska ord, nyligen hemkommen efter en sex år lång forskarkarriär i Australien.

Det är hans chef, professor Mats Bränn­ström, som står bakom det världsledande arbetet. Och även om livmodertransplantationer är ett hett ämne är Mats Hellström i sin forskning inom samma projekt på väg att gå ytterligare ett steg längre.

För precis som vid alla typer av organtransplantationer är det inte problemfritt att transplantera livmödrar. Risken för frånstötning av ett nytt främmande organ är stor hos den som tar emot det, och motmedlet är en livslång medicin som försvagar immunförsvaret. Ett annat problem är bristen på donatorer, som också utsätter sig för risker när de opereras.

– Men om vi kan skapa nya organ med patientens egna celler kan vi kringgå de här problemen. Och antalet donatorer kan bli nästan oändliga, säger Mats Hellström.

Han förklarar det med att livmödrar från avlidna personer ska användas som byggmaterial till de nya organen.

– Cellerna från en livmoder tas bort och sedan byggs livmodern upp på nytt med patientens egna celler från andra organ. Den gamla livmodern fungerar alltså som en mall för den nya, säger Mats Hellström.

Varför kan man inte lika gärna tillverka en livmoder i plast eller åtminstone något vävnadsliknande material?

– Det är extremt svårt att på konstgjord väg producera de blodkärlsgångar som finns i en livmoder och som är viktiga vid återcellulariseringen, säger han och menar tillfället då patientens egna celler sätts in i livmodermallen.

När den första kvinnan får en livmoder transplanterad på det här sättet kan Mats Hellström inte svara på, bara att det är ganska långt kvar. Innan dess måste försök göras på både råttor och större djur för att man ska vara säker på att det verkligen fungerar.

I ett laboratorium på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg växer idén i sin vagga, bokstavligt talat. Här, i ett varmt skåp, frodas livmoderceller från en råtta i små burkar. Tre gånger i veckan kommer Mats Hellström dit och matar dem med näringslösning och fördelar nybildade celler i nya små burkar för att de i sin tur ska föröka sig. Det kallas cellodling.

– Miljontals celler behövs för att återcellularisera ett nytt organ, säger Mats Hellström medan han spritar utrustningen inför alla de moment han ska göra i samband med matning.

– Det är jättemycket jobb bakom cell­odlingen så man vill inte att den ska förorenas. Då får man börja om från början.

Men det handlar inte bara om att få cell­odlingen att växa. Mats Hellström måste också kunna visa exakt hur många och vilka typer av celler som blir produkten av odlingen. I forskningsvärlden måste allt kunna återupprepas på precis samma sätt av någon annan vid ett annat tillfälle.

– I vår bransch måste man ha övertygande resultat för att kunna publicera vetenskapliga artiklar, annars är det ingen som tror på en, säger han.

Att publicera artiklar är även ett villkor för att få pengar till forskningen, alltså lön.

– Så arbetssituationen är rätt osäker, forskningspengarna kan ta slut så här, säger Mats Hellström och knäpper med fingrarna.

Det var en anledning till att Mats Hellström flyttade tillbaka till Sverige från Australien i somras. Men det kryllar inte av forskartjänster, så han var arbetslös i några månader innan han fick jobb på kvinnokliniken på Sahlgrenska.

– Jag var rädd att mitt bäst-före-datum skulle gå ut. Som forskare gäller det att hela tiden vara uppdaterad med de senaste rönen.

Mats Hellström hade aldrig tidigare forskat om livmödrar, så att han hamnade på kvinnokliniken var ganska otippat. Men genom en bekant fick han kontakt med professorn där som var i behov av en forskare.

– Så jag har ju fått sätta mig in i hur kvinnokroppen fungerar, men som forskare har jag lätt att läsa in mig på nya ämnen. Det ska jag kunna visa den mest kritiska professor.

Samtidigt har Mats Hellström länge varit intresserad av bio-engineering, eller organbygge som det kan översättas med. Men transplantationer där man använder organ från döda människor har alltid väckt etiska diskussioner. Det är Mats Hellström medveten om, men han kan också försvara sin forskning.

– Den här forskningen är ett "proof of principle". Om det fungerar att bygga livmödrar kommer tekniken och teorin att kunna användas för bygge av andra organ, som hjärta, strupe, urinblåsa, ja alla organ som inte reparerar sig själva efter en skada. Och än har jag inte stött på några stora motgångar i min forskning, så det ser lovande ut.

Lotta Ekstedt

lotta.ekstedt@vision.se

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb