×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Häng med när jobbet ändras

2012-12-06, Tidningenvision.se

Vissa yrken har inte förändrats ett dyft på flera decennier. Andra har helt försvunnit. Tidningen Vision har tittat på några yrken däremellan, som har ändrat karaktär för att hänga med i samhällsutvecklingen.

Som 18-åring fick Inger Johansson sommarjobb som arkivadministratör på Helsingborgs lasarett. 37 trivsamma år senare jobbar hon kvar. Samma arbetsplats, samma titel. Men arbetsuppgifterna är andra.Enligt Inger henne är det en enormt stor skillnad på arbetsuppgifterna.

– Det går liksom inte att jämföra nu och då

Då var när arkivadministratörerna på lasarettet jobbade i skift dygnet runt med att hämta och lämna patientjournaler från arkivet och lägga in nya dokument i dem.

– Det gick åt mycket tid när personalen fick springa långt ner i det stora källararkivet för att hämta journaler och sedan högt upp i huset till mottagningarna med dem, och efter nya anteckningar tillbaka med dem ner i arkivet igen. Och att ta fram journaler kunde vara ett riktigt detektivarbete ibland, berättar regionarkivets koordinator Pia Jangsell.

Helsingborgs lasarett hade många patientbesök och arkivet höll på att svämma över. Men i slutet av 1990-talet introducerades journalskrivande i datorprogram, så att behöriga på avdelningarna kunde komma åt journalerna själva.

– Men datorprogrammen kan fortfarande inte ta emot alla typer av dokument, så restjournaler måste skapas på papper och sedan skannas in, säger Pia Jangsell och ger flera exempel på dokument som inte går att journalföra i datorn.

– Akutblad, korrespondens och anestesijournaler. Det är jättemycket, you name it!

Digital journalskrivning och skanning av restjournaler gav en försmak av den yrkesförvandling som flera av landets sjukhusarkivpersonal skulle gå igenom då de satte i gång att digitalisera alla pappersjournaler, de flesta med start i början av 2000-talet.

Arkivadministratörerna på Helsingborgs lasarett började skanna in journalerna 2003. Efterhand som allt fler journaler har digitaliserats har in- och utlåningarna i pappersarkivet minskat och därmed även springet i korridorer och trapphus. Numera består 80 procent av arkivpersonalens arbetsuppgifter i att skanna.

– I början var det jobbigt och jag saknade det gamla sättet att jobba. Men nu skulle jag inte vilja gå tillbaka. Journalhanteringen går mycket smidigare och vi har inga tunga lyft till exempel, säger Inger Johansson.

Pia Jangsell tror att digitaliseringen dessutom har höjt yrkets status.

– Att hänga med i utvecklingen är betydelsefullt och jag tror att arkivadministratörerna på lasarettet och i region Skåne känner sig mer integrerade i vården än tidigare. Fast titeln borde ändras till skanningsadministratör.

Problemen med miljö kom i vågor

Miljö- och hälsoskyddsinspektörer har tampats i fält mot vågor av mögel och strålning. Men med miljöbalken som vattendelare ändrades yrkesrollen.

Frågar man en rutinerad miljö- och hälso­skyddsinspektör om yrket har förändrats blir svaret:

– O ja!

miljoinspektor.jpg
Mapp: 
Öppna inte i colorbox: 
Tillåt
Kurt Johansson tvekar inte. Han har jobbat i branschen i Ljusdals kommun sedan i början av 1970-talet.

– Förutom att det var sällsynt med damer i yrket då, så handlade det mycket om renhållning och att mäta temperaturen i bostäder.

På 1980-talet kom miljöproblemen i vågor, berättar Kurt Johansson. Först kom mögelvågen.

– Det var en tid när man byggde i gropar och på gamla åkrar där det var lättbyggt, och tog inte hänsyn till hur vattnet beter sig i och kring byggnader när det fryser och smälter och vad det får för konsekvenser.

Samma årtionde var strålning på tapeten i miljö- och hälsoskyddsarbetet. Radon upptäcktes i blåbetonghus, i mark och på vissa håll också i dricksvatten. Dessutom orsakade kärnkraftsolyckan i Tjernobyl 1986 radioaktivt nedfall även i Sverige.

Fokus för miljö- och hälsoskyddsinspektörer varierar alltså med varierande miljöproblem. Men sättet att arbeta ändrades abrupt med miljöbalken 1999.

– Miljöbalken fungerade som en vattendelare. Innan den kom fungerade vi som utredare av problem och mätte på plats innan vi tog beslut. Nu är rollen en mer renodlad prövningsinstans, och vi säger åt dem som äger verksamheten att redovisa resultat från undersökningar.

Enligt Kurt Johansson betyder det mer pappersarbete.

– Så drömmen om det papperslösa kontoret vet jag inte …
Vi får nog papperslösa toaletter innan dess, tror han.

 

 

personalarbetare.jpg
Mapp: 
Öppna inte i colorbox: 
Tillåt

"Kärt barn" har många namn

Från fabrikssystrar via tidsstudiemän till en yrkesgrupp med fler titlar än någonsin. Personalarbetarnas roll har ändrat riktning flera gånger de senaste hundra åren.

Trots att det bara bland Visions medlemmar finns minst 50 olika titlar som passar in under begreppet personalarbetare, är det inte någon som kallar sig fabrikssyster. Fabrikssystrar kallades de första personalarbetarna i Sverige som uppkom i början av 1900-talet.

– De var nästan alltid kvinnor och jobbade på de stora fabrikerna, eller bruken, med socialt omhändertagande av personalens barn bland annat, säger Thomas Brunkert, Visions personliga ombudsman för medlemmar som jobbar med personalfrågor.

Han berättar att fabrikssystrarna var omtyckta, men i takt med samhällsutvecklingen kom personalarbetarnas uppgifter att förändras, och så även populariteten. Den första stora förändringen kom efter andra världskriget när välfärden skulle byggas och svenska industrin gick på högvarv.

– Då blev personalarbetarens uppgift att rationellt kalkylera hur man bäst skulle utnyttja de anställda för största effektivitet. De så kallade tidsstudiemännen, som stod och klockade folk, blev naturligtvis inte lika omtyckta som fabrikssystrarna hade varit.

På 1970-talet kom arbetsmiljölagen, Las och MBL. Facken växte sig starka och personalarbetarrollen fick en ny riktning. Medan arbetsrätt, medinflytande och demokratisering hamnade i fokus då, blev nedläggning av industrier och stora personalnedskärningar följderna av 1990-talets ekonomiska kris.

– Det var personalfunktionerna som fick rollen att se till att de här avvecklingarna blev verklighet. Då var väl personalarbetarna mindre populära, även om de bara var budbärarna.

Dagens personalarbetare sitter, enligt Thomas Brunkert, ibland i en klurig sits.

– Deras roll är speciell, eftersom de har en mittemellan-position. De förväntas ibland att stötta chefer samtidigt som medarbetarna förhoppningsvis ser personalarbetaren som en instans man kan vända sig till i personalfrågor.

Trots att verksamheter mäter sin ekonomi allt oftare tror Thomas Brunkert på "de mjuka vindarnas återkomst" för personalarbetarna, som han menar jobbar för i första hand nöjda medarbetare.

– Driven HR-personal säger att god arbetsmiljö ger lägre sjukskrivningar och därmed sparar pengar. Det är inget krångligt samband.

Från forntid till framtid på nolltid

Jämfört med många andra yrken är IT-teknikern bara barnet – som gör stora framsteg varje dag.

Mona-Lisa Carlsson säger att hon har jobbat som IT-tekniker i Gällivare kommun i 100 år. Men om sanningen ska fram är det inte ens i 25. Yrket fanns, av naturliga skäl, knappt innan dess.

– Egentligen var jag inte IT-tekniker från början, men blev projektledare när kommunen skulle datoriseras. och det skulle finnas en dator och en skrivare på varje förvaltning. Sedan började man slåss om datorerna på avdelningarna, så kommunen skaffade fler.

it-tekniker.jpg
Mapp: 
Öppna inte i colorbox: 
Tillåt
Någon IT-avdelning fanns förstås inte i början, utan växte fram allteftersom kommunen datoriserades. Ett par år senare, i början av 1990-talet, bytte Mona-Lisa Carlsson sin tjänst som administratör till IT-tekniker.

– I början handlade det mest om förkovran i programvaror och att utbilda andra, bland annat i hur man hanterar mejl.

Även om IT-tekniken har utvecklats i rasande tempo skiljer sig arbetsuppgifterna egentligen inte jättemycket åt mellan då och nu, menar Mona-Lisa Carlsson, utan mer sättet man arbetade på.

– Vi jobbade med felsökning och support då som nu. Men kanske jobbade vi lite mer fysiskt med datorerna förr och reparerade när något var trasigt. Nu arbetar vi mest med mjukvara och kan fjärrstyra arbetet. Och det är inte lönt längre att laga hårdvara, utan det skrotas.

Teknikutvecklingen har gått, och går fortfarande, oerhört snabbt, och Mona-Lisa Carlsson har utbildat sig under resans gång. Men det är inte helt lätt att hänga med, medger hon.

– Det gäller att med näbbar och klor snappa upp allt nytt, men det är svårt när man är 62 år som jag.

Lotta Ekstedt

lotta.ekstedt@vision.se

Artiklar

Administratören Mirlinda Krasniqi har bland annat fått gå en ekonomiassistent­utbildning och kurs i fakturahantering. Foto: Lars Dareberg

För lite kurser på jobbet

Många administratörer i kommunerna är missnöjda med den kompetensutveckling det får i jobbet. Administratören Mirlinda Krasniqi i Sjöbo kommun drev på själv för att få mer utbildning.  2018-10-23

Foto: Mostphotos

Säg hej till RPA - din nya kollega

E-tjänster är vardagsmat. Nu gör nästa steg i automatiseringen sitt intåg i den kommunala administrationen. RPA, den digitala medarbetaren, ska ta över rutinjobb.  2018-10-23

Repor är den vanligaste skadan på landstingets bilar. Allt måste rapporteras till försäkringsbolaget. Foto: Lasse Nilsson

Med koll på 232 bilar

Landstingen jobbar hårt för att minska utsläpp från sina bilar och bussar. Sörmland har målet att alla transporter ska ske med förnybara drivmedel 2023. Men det är en bit kvar dit konstaterar ­fordonsadministratören Teodor Moberg.  2018-10-23

Magert inför pension

Löne- och personaladministratörer som jobbar i kommuner och landsting har betydligt sämre löneutveckling än de som jobbar i privata företag. Det visar statistik från Statistiska centralbyrån, SCB.  2018-10-23

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb