×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Ödesfråga att värva unga

2012-08-28, Tidningenvision.se

Vision ska vara det självklara valet för akademiker och unga. Så formulerades ett av de högt ställda målen för fyra år sedan för att förbundet inte ska förlora inflytande. 24-årige socialsekreteraren Jimmy Stenberg valde Vision, men för de allra flesta är det ingen självklarhet.

De senaste 20 åren har varit svåra för facket och SKTF/Vision är inget undantag. Sedan början på 1990-talet har förbundet tappat var tredje yrkesaktiv medlem, eller nästan 50 000 medlemmar. Få medlemmar innebär ett svagt fack.

På förbundsmötet 2008 beslutades att ett omfattande förändringsarbete skulle inledas. Sju mål formulerades – de så kallade 2012-målen – som skulle säkra förbundets överlevnad.

Bland annat slog man fast att förbundet ska vara "det självklara valet för akademiker, unga och nyanställda". Därmed satte man fingret på den springande punkten: att allt fler akademiker anställs i kommuner och landsting, men att alldeles för få av dem väljer att gå med i Vision.

En utvärdering som Vision har gjort visar att målet är avlägset. Bara 3 procent av förbundets potentiella medlemmar uppger att de är ganska eller mycket intresserade av att gå med i Vision.

En som har valt Vision är Jimmy Stenberg, 24-årig socialsekreterare i Avesta kommun. Och han gjorde det trots att har varit studerandemedlem i Akademikerförbundet SSR under utbildningen.

– Alla i min kurs gick med i SSR. Vision var osynligt på högskolan. Men när jag började jobba för två år sedan frågade en av mina kolleger om jag ville byta förbund. Hade jag inte fått frågan så kanske jag fortfarande hade varit medlem i SSR, säger han.

Att vara med i facket är en självklarhet för Jimmy Stenberg. Och sedan han bytte förbund har han börjat engagera sig fackligt. I somras var han på ett så kallat rookieläger för blivande Vision-ambassadörer och sedan jobbade han i Visions tält på Peace & Love-festivalen i Borlänge.

– Jag tycker att det är viktigt att vara med och påverka. Ju fler man är desto större nytta kan man göra. Det jag gillar med Vision är att förbundet representerar flera personalkategorier. Jag bryr mig inte så mycket om titlar utan vill att alla på min arbetsplats ska ha samma förutsättningar.

Från och med i år är Jimmy Stenberg skyddsombud på sin arbetsplats.

– Vi hade budgetneddragningar och neddragningar av tjänster. Det känns bättre att vara med och påverka själv än att gå runt och gnälla.

Han tror att nedskärningarna kan få folk att vakna.

– Jag hoppas att det går upp för flera att facket är viktigt. Det blir lite som med kyrkan och sorg. När det blir mycket åtstramningar vänder man sig till facket.

24-åriga personalsekreteraren Anna Roos har efter sin examen jobbat i Karlstads kommun men ska nu börja en ny tjänst på Landstinget i Värmland. Hon gick med i Vision för ett par månader sedan.

– Det var en facklig representant som frågade om jag ville bli medlem. Då hade jag jobbat där någon månad, säger hon.

Det var knappast fråga om någon övertalningsprocess – Anna Roos hade redan tidigare bestämt sig för att hon vill vara medlem i något fackförbund.

– Det känns bra att ha någon bakom mig om det skulle bli problem på jobbet.

Men att det just skulle bli Vision var inte givet. Som personalvetare finns det andra fackförbund att välja på, som Jusek och SSR.

– Jag hade knappt hört talas om Vision, men de flesta av mina kolleger är med där. Så när jag blev tillfrågad så var det enkelt att säga ja, berättar Anna Roos.

Men i det stora hela är Jimmy Stenberg och Anna Roos undantag. Med en färsk civilingenjörsexamen i bagaget fick Jonas Nygren jobb som trafikingenjör i Linköpings kommun för tre år sedan. Men någon vits med att vara med i facket kunde han inte se.

– Nej, facket gör säkert bra saker, men jag kunde inte se nyttan för mig personligen.

Han fick visserligen en informationsbroschyr om Vision som han slängde ett öga i. Men Jonas Nygren pratade inte med någon facklig före­trädare och en osäkerhet om förbundet verkligen var partipolitiskt obundet gjorde att saken rann ut i sanden.

Om han träffade en övertygande facklig värvare som kom med bra argument skulle han dock kunna tänka sig att gå med i Vision.

– Det hade varit fullt möjligt. Jag tycker inte att facket bara ska jobba med löner utan även med hälso- och friskvårdsfrågor. Det är också viktigt att lyfta fram fördelen för individen om man vill locka nya medlemmar, säger Jonas Nygren.

Sanna Samuelsson, som började på socionomprogrammet hösten 2008 och tog examen i januari 2012, är en av de potentiella Visionsmedlemmar som har valt ett annat förbund.

Under utbildningen blev hon studerandemedlem i Akademiker­förbundet SSR och stannade kvar i förbundet när hon i våras fick jobb som socialsekreterare i Luleå kommun.

– Jag visste att jag ville vara med i facket och jag valde SSR. Dels för att jag ville ha deras tidning Socionomen, dels för att det är ett brett och bra fack som kan ge mig stöd och hjälpa mig med mina rättigheter när jag kommer ut i arbetslivet.

Mötte du Vision under utbildningen?

– Jag har inget minne av det, jag tror faktiskt inte det. Jag var helt inställd på SSR och lade kanske inte märke till Vision, säger Sanna Samuelsson.

Niklas Lindstedt

niklas.lindstedt@vision.se

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb