×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro, Kivra eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

”Jag hade mardrömmar i flera år”

2012-04-03, Tidningenvision.se

Fakta

Namn: Andres Lokko. 
Yrke: Journalist och manusförfattare. 
Ålder: 44 år. 
Aktuell: Podradioshow med Kristian Luuk varje torsdag i Sveriges Radio och som krönikör i Svenska Dagbladet.

 

Vilket var ditt första jobb?
- Förutom kortare sommarjobb på till exempel Burger king när man var 15–16 år, var första jobbet som skötare på en psykakutmottagning på Karolinska i 1,5 års tid. Jag jobbade på deras slutna avdelning. De skrek efter folk men i övrigt har jag ingen aning om hur jag hamnade där. En av anledningarna kan nog ha varit att det inte var ett 9 till 5-jobb. Man gick på olika skift och jag kunde välja när jag skulle jobba.

- Tanken på att den första personen man möttes av när man hamnade där var mitt 19-åriga jag, känns i efterhand inte speciellt trygg. Men det säger väl en del om hur svårt det var att få folk att jobba inom den psykiatriska vården då, och stigmat kring psykisk ohälsa. I dag har attityden förändrats och det är mer okej att ha ont i själen.  

Trivdes du?
- Ja, jag tyckte om att gå till jobbet, det var en känsla av att göra någonting nyttigt och fylla en funktion för första gången i mitt liv. Jag hade briljanta arbetskamrater men kom därifrån väldigt skakad för att folk mådde väldigt dåligt. Jag har mycket minnen, bilder och händelser som etsat sig fast och som jag inte blir av med.

- Min tid där gjorde också min politiska övertygelse starkare, att nedmonteringen av sjukvården måste sluta. Det går helt enkelt ut över dem som är svagast.

Har du några särskilda minnen från den tiden?
- Två saker. Jag kom väldigt bra överens med en inlagd äldre kvinna som gick från att vara ett vrak till att bli en glad, tillfrisknad person under några månader. Hon blev inte bättre på grund av mig men det gjorde att man kände sig mindre hjälplös. Det andra minnet är av elchocksbehandlingarna. Jag var inte utbildad att avgöra om det var rätt eller fel men det kändes som medeltiden. Jag hade mardrömmar om det i flera år efteråt.

Är det någonting du lärt dig från det jobbet som du har användning för i dag?
- Att lyssna. Vilket jag inte alls var bra på som ung. Jag hade en jäkla svada och tyckte om min egen röst, vilket jag fortfarande lider av. Men rent journalistiskt är det bättre att hålla käften och lyssna än att gestikulera och argumentera. Och inte bara lyssna till punkt, utan längre än så, att inte vara rädd för tystnaden.

Johanni Sandén

johanni.sanden@vision.se

Artiklar

Foto: Jann Lipka

Sanningens pris

Den som slår larm om missförhållanden och korruption på jobbet hyllas ofta som modig ­sanningssägare och garant för det öppna ­samhället. Men det personliga priset för ­visselblåsaren kan bli högt. Möt Håkan och Karin.  2018-11-30

Foto: Mostphotos

Är du välkommen till nya jobbet?

En genomtänkt introduktion på nya jobbet är viktig både för anställda och arbetsgivare. Den som är ny får en snabb och trygg start och chefen får en medarbetare som jobbar effektivt från början. Men Tidningen ­Visions undersökning visar att det ­brister på många håll.  2018-11-30

Dialog är bättre än stängda dörrar. Så lyder Anette Anderssons strategi som samordnare mot våldsbejakande extremism i Ludvika kommun. Foto: Claes Söderberg

Hon för dialog med nazisterna

Hon har både kallats folkförrädare och anklagats för att normalisera rasism. Anette Andersson är samordnaren som ska försvara det öppna samhället i kommunen som beskrivs som ett nazistfäste.  2018-11-29

Den medicinska sekreteraren Karin Myrén Wengeler har blivit hotad på jobbet flera gånger. Men trots en del aggressiva patienter gillar hon sitt jobb. Foto: Anna Rehnberg

”Ni borde skjutas alla tre”

Vision larmar: hot och våld ökar i Västra Götalandsregionens receptioner. Trots det väljer arbetsgivare bort inglasade receptioner.  2018-11-26

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb