×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten eller till Kivra om jag har en digital brevlåda. Jag kan också välja att betala via autogiro eller e-faktura

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Hårdare kontroll av jobbsökande

2012-04-27, Tidningenvision.se

Allt fler kommuner kontrollerar att de som söker jobb har ett prickfritt förflutet. Kommunerna är skyldiga att kolla skolpersonal men börjar i allt större utsträckning begära registerutdrag även av andra.

Antalet utdrag ur belastningsregistret har ökat kraftigt under 2000-talet. En orsak är att nya lagar kräver att arbetsgivare kontrollerar viss personal man anställer. Bakgrunden är bland annat avslöjade övergrepp på barn i förskolor. Det har också blivit vanligare att arbetsgivarna gör kontroller på grupper trots att man inte är tvungen.

Förra året begärde 177 000 personer ut utdrag för att kunna visa upp för sin nya arbetsgivare fast de inte är tvungna enligt lag. För fem år sedan var antalet knappt 105 000.

Inom kommunerna är arbetsgivarna skyldiga att kontrollera personal på förskola, skola och fritids, HVB-hem för barn samt personal som arbetar med barn inom LSS-verksamheterna. Även här blir det allt vanligare att arbetsgivarna vill se registerutdrag också för andra yrkeskategorier.

Vår undersökning visar att var femte kommun kräver att arbetssökande ska visa upp registerutdrag även inom de yrken där det inte är obligatoriskt. Bland dem som infört egna kontroller uppger nästan 60 procent att de gör fler kontroller i dag än för tre år sedan. Ingen gör färre kontroller.

Allra vanligast är det att kommunerna kontrollerar personer som söker jobb inom vård och omsorg samt socialtjänsten. Personalkategorier som också kontrolleras är bland annat it-personal, chefer, lokalvårdare och socialsekreterare.

I Tibro kommun måste alla som anställs i socialtjänsten visa upp registerutdrag. Kravet infördes i februari. Kuvertet från Rikspolisstyrelsen måste öppnas när chefen är närvarande. Nu utreder kommunen att införa samma rutin för alla jobbsökande som möter medborgare.

– Vi vill att våra medborgare ska kunna känna sig trygga när de möter vår personal. Men vi har inte diskuterat färdigt ännu, säger personalchefen Anna Nisses.

Kan det inte vara integritets­kränkande för dem som söker jobb?

– Jo, det är klart man undrar hur det skulle kännas att söka jobb på en kommun som verkar utgå från att man har gjort något olagligt. Det kanske landar i att vi får införa bättre rekryteringsrutiner i stället.

Undersökningen visar att kommunerna verkligen väljer bort straffade personer. 51 kommuner svarar att de någon gång ratat en person på grund av uppgifterna de sett i ett registerutdrag.

Hur avgör ni om en person som varit straffad ska få jobb eller inte?

– Det är också en sak som vi funderar på och som juristen kommer att titta på, säger Anna Nisses.

Forskaren Christel Backman på Göteborgs universitet har nyligen skrivit en doktorsavhandling om hur arbetsgivarna använder registerkontrollen. Hon tycker att utvecklingen har gått för långt.

– Jag tycker inte man ska göra kontroller över huvud taget eftersom det inte är en bra brottspreventiv åtgärd. De flesta som begår brott finns inte i registret och de som redan finns i registret förändras av olika skäl. Det är dumt att ha det som ett kriterium för att stänga ut människor från ett arbete, säger hon.

Hon tror också att det ställer väldigt stora krav på cheferna som ska besluta om personer som är dömda för olika brott ska få jobb eller inte.

– Det är ett stort ansvar för en chef att ta. Då är det lättare att säga att man har nolltolerans och att man bara anställer ostraffade personer.

Lasse Nilsson

lasse.nilsson@sktf.se

Artiklar

Illustration och foto: Jann Lipka

Nu kommer din nya robotkollega

Kommer robotarna att ta våra jobb? Får vi vara med och bestämma vad de ska göra? Frågorna är många när digitala kolleger ­börjar dyka upp på våra arbetsplatser. Vår undersökning visar att få är oroliga men många känner att de ­behöver mer utbildning.  2019-06-03

Kim Matulin har, trots handläggarroboten, mycket telefonkontakt och möten med de personer som söker försörjningsstöd. 
Foto: Jann Lipka

Maskinen handlägger – hon beslutar

Flera kommuner har infört robotar som hjälper till med ansökningar om försörjningsstöd. Socialsekreteraren Kim Matulin i Nacka, som jobbar med en, tycker den är ett bra redskap. Men hon är tveksam till att maskiner ska fatta beslut utan mänsklig inblandning.  2019-06-03

Foto:  Jann Lipka

Som en yxa i huvudet

Synrubbningar, illamående och glödgande ­huvudvärk. Att lämna jobbet i en hast och bädda ner sig i ett mörklagt sovrum tillhör vardagen för administratören Mari Lööv och över en miljon andra svenskar. Stress och bristande kunskap om migrän gör arbetslivet till en högriskfaktor.  2019-06-03

Foto: Brombergs

”I själva verket har vi gott om tid”

För att klara framtidens arbetsliv måste vi omvärdera tiden. Det är fullt möjligt menar Bodil Jönsson i sin nya bok Gott om tid. ”Det handlar om att ändra inställning till tiden. Att försöka se det som att tiden kommer till dig i stället för att den går.”  2019-06-03

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb