×

 

Bli medlem i Vision - 3 månader kostnadsfritt

  • Under 30 år? 100 kr för hela första året
  • Student? 100 kr för hela studietiden

Om medlemskapet

Gå vidare

Jag godkänner villkoren för medlemskapet i Vision. Det innebär att jag är medveten om att mina personuppgifter registreras i Visions medlemsregister för att kunna erbjuda mig medlemskap i enlighet med föreningens stadgar (läs mer under vision.se/stadgar). Jag kan läsa mer om hur Vision hanterar mina personuppgifter på vision.se/personuppgifter.

Med hjälp av de uppgifter jag lämnar betalas medlemsavgiften genom automatiskt avdrag på min lön varje månad. Om det inte är möjligt får jag ett inbetalningskort hemskickat med posten. Jag kan också betala via autogiro eller e-faktura.

Mina uppgifter skickas till de försäkringsbolag som Vision har avtal med. För att teckna hemförsäkring till medlemspris behöver jag själv kontakta det bolag Vision hänvisar mig till. Jag ansluts automatiskt till personförsäkringar hos det försäkringsbolag som Vision samarbetar med, men då försäkringar kan omfattas av exempelvis hälsokrav bör jag noga läsa informationen som skickas hem till mig när jag blivit medlem och kontakta försäkringsbolaget om jag inte uppfyller anslutningskraven. Om jag betalar avgiften till Vision via löneavdrag kommer även försäkringspremien (personförsäkringar) att dras så.

Inkomstförsäkringen ingår i medlemskapet men jag behöver vara med i en a-kassa för att ha rätt till ersättning vid en eventuell arbetslöshet.

Glöm inte söka medlemskap i a-kassan! Läs mer om det på https://www.akassanvision.se/

Eller sms:a "Vision" till 71501 så ringer vi upp dig!

×

Hitta på Vision

Balansakt

2012-04-25, Tidningenvision.se

Medlingsinstitutets generaldirektör Claes Stråth ska se till att lönebildningen fungerar bra och att det är fred på arbetsmarknaden. Men i årets avtalsrörelse har han själv hamnat i stridslinjen och fått kritik från flera fack.

Hans kontor kan bara beskrivas som magnifikt, högt under takåsarna i Gamla stan i Stockholm. Det är inte stort men har kakelugn, nåtat plankgolv och en gustaviansk soffgrupp. Det stora skrivbordet är tomt så när som på en almanacka. Ordning och reda.

I bottenvåningen har den anrika restaurangen Den Gyldene freden legat sedan 1722. Arbetsrummet var en gång i tiden skådespelaren Lena Nymans sovrum. Hon kunde ta hissen rakt ner till krogen där Evert Taube och Cornelis Vreeswijk kunde sitta.

Fackens kritik kommer bland annat från LO:s avtalssekreterare Per Bardh. Han tycker att Claes Stråth tvingar fram konflikter när han bestämt säger att Medlingsinstitutet, MI, inte kommer att medverka till några avtal som ger mer än de 2,6 procent industrin fått. Det, menar LO, gör det omöjligt för facken att kalla in medlare om man har krav på större löneökningar.

–  Jag vill inte kommentera läget. Men det finns 60 fackliga organisationer och 50 arbetsgivarorganisationer som driver sina krav. Det är ju egentligen mer förvånande att det inte kommer mer kritik när vi som en statlig myndighet agerar på ett visst sätt, säger han.

MI grundades 2000 efter decennier av ideliga konflikter, höga löneökningar, stigande inflation och till slut skenande arbetslöshet. Uppdraget är att se till att lönebildningen fungerar bra med så få strejker som möjligt.

I instruktionen står också att industrin skulle vara lönenormerande. Claes Stråth, som varit chef sedan 2006, tycker det har fungerat bra. Han pekar på att Sverige på senare år haft mycket få konflikter och att löntagarna har haft stadigt stigande reallöner.

Claes Stråth växte upp i Jönköping och utbildade sig till socionom. Första jobbet var som drätselsekreterare i Tranås kommun. På tidigt 70-tal hände mycket inom arbetsrätten med las och mbl. Claes Stråth jobbade med personalfrågor och gick sina första kurser i arbetsrätt. Löner och arbetsvillkor styrdes från Stockholm och Kommunförbundet.

Claes Stråth såg mycket han inte tyckte om. Alla som fick jobb i kommunen skulle visa
upp tjänstbarhetsintyg. Tyckte politikerna i personalnämnden, uteslutande äldre män, att de nyanställda hade brister kunde de besluta om sämre sjukpenning och pension.

–  Hade du ryggproblem kunde politikerna göra inskränkningar. De kunde säga att man inte skulle få sjuklön om man blev sjukskriven för ryggen och att man inte skulle få sjukpension heller om det berodde på ryggskadan.

Claes Stråth lyckades få bort politikerna från besluten om tjänstgöringsintygen och fick stopp på de godtyckliga besluten.

1975 började han på Kommunförbundet och lärde sig förhandla. Första uppdraget blev att stötta de lokala arbetsgivarna och motparten var Kommunal. Under sex månader förhandlade han sig fram genom hela landet. Första anhalten blev Eslöv där Kommunal fick hjälp av den piprökande förhandlingschefen Elvin Andersson som enligt ryktet alltid var arg.

Men Claes Stråth lyckades komma bra överens med den fruktade Kommunalaren. När de efter förhandlingarna kom till Lund var det fullt på hotellen. Sånär som på ett dubbelrum med dubbelsäng.

– Vi tittade på varandra och sade, vad ska
vi göra? Vi tog en whiskey och lade oss med ryggarna mot varandra. När jag vaknade var han borta. Det innebar att jag fick en snabb introduktion till förhandlargänget.

Claes Stråth lägger huvudet på sned och ­stryker sig över det korta skägget när han omsorgsfullt berättar om arbetsrättens framväxt under 1970- och 80-talen. Hans gängliga figur utstrålar ett lugn och en säkerhet. Säkert användbara egenskaper för att gjuta olja på vågorna i hetsiga konflikter.

1994 fick han det första medlaruppdraget och när Medlingsinstitutet startade 2000 blev han medlare där. Uppdragen handlade ofta om att facket begärde kollektivavtal och att arbetsgivaren sa nej. Han fick flera uppmärksammade fall, till exempel med det amerikanska leksaksföretaget Toys R Us, kommunala storstrejken 2003 och Laval-fallet i Vaxholm.

Claes Stråth säger att en bra medlare ska vara lyhörd, kreativ och kunna hitta lösningar som parterna inte har upptäckt. Att parterna känner förtroende för medlaren är grundläggande.

Det kan se ut som en paradox att Claes Stråth, som ivrig förespråkare av den svenska modellen, är chef för statens myndighet som ska övervaka lönebildningen. Men han tror inte att det skulle fungera utan reglering.

Globalisering och medlemskapet i EU gör att Sverige måste anpassa sig till omvärlden
på ett helt annat sätt än tidigare. Skulle lönebildningen fungera dåligt tror Claes Stråth att politikerna och staten skulle ingripa, vilket skulle leda till sämre inflytande för parterna.

Vision har kritiserat MI för att hålla för hårt på att industrin ska vara lönenormerande. Facket menar att den offentliga sektorn under några år borde få större löneökningar för att komma i kapp andra sektorer.

Claes Stråth tror att det är en svår nöt att knäcka och poängterar att MI inte kommer att vara inblandade i medlingar mellan Vision och SKL eftersom parterna har ett avtal om att kalla in egna medlare vid en konflikt.

För att en grupp ska kunna höja sina löner gentemot andra grupper i samhället krävs flera saker enligt honom. Först och främst måste parterna, Vision och SKL, vara överens om att Visions medlemmar ska få mer än andra. Därefter måste parterna övertyga resten av arbetsmarknaden om att Visions krav är riktiga för att andra inte ska begära kompensation.

–  Tvingar man till sig något som bara på ett par år suddas ut för att andra begär kompensation har det ju varit helt meningslöst och bara skadat samhällsekonomin, säger han.

Hur ska man göra för att höja lönerna i den offentliga sektorn då?

– Det kanske är det som pågår just nu, genom opinionsarbete. Problemet är att det är trångt, det är många som slåss om utrymmet.

Claes Stråth går i pension i februari 2014. Mycket av fritiden hemma i Gränna har gått åt till att starta och driva ideella idrotts­föreningar. Ofta med förbehållet att han själv ska slippa sporta. Senaste föreningen är Grännabygdens bygdepeng.

–  Det är fjäskpengar från företagen som ­bygger vindkraftverk. De ger en del av vinsten till lokala ändamål. Nu har vi skrivit avtal där de ideella föreningarna är med. Vi fick just den första utbetalningen på nästan 100 000 kronor.

Som pensionär kommer han inte att sätta sig ner i Grännas hamn och mata fåglar.

– Jag får väl starta en ny förening, jag har redan några idéer, säger han.

Lasse Nilsson

lasse.nilsson@sktf.se

Artiklar

Trots en extra satsning på medicinska sekreterare i Landstinget i Kalmar län tycker Elisabeth Ingesson att lönepåslagen är otillräckliga. Bland annat för att snittlönerna ligger lägre än undersköterskornas. Foto: Sara Winsnes

Så mycket ökade lönerna i år

Löneökningar på över 2,7 procent för många av Visions medlemmar. Det blev resultatet av den lokala lönerundan 2018. I kommunerna gick det ungefär som i fjol. Men i landsting och regioner syns en positiv tendens.  2018-10-26

Hampus Savolainen och Maria Sten-Lundgren jobbar i Högsby kommun där Visions medlemmar fått en löneökning på i snitt 4,0 procent. Foto: Mattias Johansson

Högst höjning i Högsby

Hur mycket Visions medlemmar i kommunerna fått i lönepåslag varierar kraftigt över landet. Småländska Högsby toppar löneligan bland de kartlagda kommunerna med i snitt 4,0 procents löneökning medan norrbottniska Överkalix ligger lägst med 1,8 procent.  2018-10-26

Illustration: Marie Åhfeldt

Är du den nya kraften?

Varför engagera sig fackligt när man har så mycket annat att stå i? För att du lär dig mycket och kan förbättra villkoren och arbetsmiljön för dina kolleger, lyder svaret från Vision-ombuden själva.  2018-10-26

Tack vare att Maud Tibblin och Lena Hillberg uppmärk­sammade Vision 
på att ersättningen för helgarbetet 
verkade vara orimligt låg får 
nu drygt 20 tand­skötskor dela på 
1,3 miljoner kronor. Foto: Johan Wahlgren

De fick för lite lön i tio år

Tandsköterskor på Folktandvården i Uppsala län får mellan 1 300 och 100 000 kronor retroaktivt.  2018-10-22

Till arkivet

Kom i kontakt med Vision

Vision nära dig

Hitta ditt Visioncenter, avdelning eller klubb